Vidare studier som skulle kunna göras är att genomföra en ny utgrävning av Galgbacken. Det finns mycket mer här att hitta och mer att lära om avrättningar och avrättningarnas gravskick då det bara har grävts ut en liten del av det som finns på Galgbacken. Att även ta sig till Danmark och få chansen att gå igenom deras riksarkiv är också något som skulle innebära en större förståelse av vilka de avrättade på Gotland var, det finns nämligen skriftliga källor på de danska arkiven från den tiden då Gotland var danskt och möjliga domprotokoll med fler namn på människor som har blivit dömda och avrättade. Även en större studie av ett större material med tillgång till de danska arkiven skulle kunna hjälpa att lära oss mer om de människor som blev avrättade förr i tiden.
27
6 Sammanfattning
En kvalitativ analys har gjorts på två individer som hittades begravda i kista på avrättningsplatsen Galgberget i Visby. De ena av de två individerna blev daterad med C14 analys och blev satt någonstans mellan 1480-1660. En analys har även gjorts på litterära källor från Landsarkivet i Visby. Dessa har sedan jämförts för att försöka få fram vilka de två individerna skulle kunna vara och vad för ny information som en jämförande studie mellan osteologiskt och litterära material skulle kunna ge oss om avrättningar.
Analysen visade på att den ena individen var man och hade omfattande spår av muskelinflammationer i flera delar av skelettet, tecken på näringsbrist i tänderna och var mellan 17-20 när han avrättades. Den andra individen var också man och hade tecken på osteoartrit i bröstkotorna, tecken på näringsbrist i tänderna och var mellan 35-45 år när han avrättades. De båda individerna hade blivit avrättade med svärd och sedan begravda troligtvis vid samma tillfälle, de hade blivit begravda enligt kristen sed med huvudena i väster och fått sina huvuden tillbakalagda vid sina nackar vid begravnings tillfället. Detta visar på någon sorts respekt mot individerna eftersom resten av benen som påkommits på platsen ej varit begravda med någon vidare respekt utan mer spridda över platsen.
En litteraturstudie har även gjorts av material från Landsarkivet i Visby där de avrättningar som finns dokumenterade har skrivits ner och använts för att jämföra och se vilka som blivit avrättade, vilka brott de har begått, hur könsfördelningen sett ut, vilka typer av avrättningar som utförts, vilka år dessa skedde och om några extra straff har utförts. Dessa har sedan jämförts med det osteologiska materialet för att utröna om de två individerna på något sätt kan kopplas till några av dessa avrättningar eller om man med hjälp av analysen kan få en större förståelse av de individer som blev avrättade på Gotland under denna tid.
Författaren kan ej hitta exakt vilka de två individerna kan ha varit då det fattas nedskrivna protokoll över dömda från tidigare år än 1607. Dessa protokoll kan finnas i Danmark då Gotland var danskt under en stor del av tiden de två individerna är daterade till.
28
7 Litteraturförreckning:
Andersson, S. 2010. Död och Begraven: En Analys av De Avrättades Behandling på Galgbacken, Högskolan på Gotland
Andersson, S. 2013. Döden till Mötes: Kriterier för att Lokalisera Avrättningsplatser på Gotland, Högskolan Gotland
Arcini, C. 2008. Detta lämnar ingen oberörd. I: T. (. Fendin (Red.), Döden som straff (ss. 71-103). Linköping: Östergötlands länsmuseum.
Baxarias, J. & Herrerín, J., 2008. The Handbook Atlas of Paleopathology. s.l.:Zaragoza: Libros Pórtico. Brothwell, Don R. 1981. Digging up bones: the excavation, treatment and study of human skeletal
remains. 3. ed. London: British Museum (Natural History
Buikstra, J. & Ubelaker, D. 1994. Standards for Data Collection in Human Skeletal Remains. 44 ed. Börjesson, L. 2005. Hugget som Stucket, Högskolan på Gotland.
Gustafsson, O. 2018. Landsbygd kontra stadsmiljö; Gotlända avrättningar som talar, Uppsala Universitet: Campus Gotland.
Holmbäck, A. and Wessén, E., 1979. Svenska landskapslagar. Stockholm: Geber.
Johansson, G-B., 2006. Synderskan och Lagen: Barnamord i tre Norrlandslän 1830-1870. Umeå: Umeå Universitet
Karlsson, E. 2008. Glömda gravar. I: T. (. Fendin (Red.), Döden som straff (ss. 14-67). Linköping: Östergötlands länsmuseum.
Ljubez, A. 2009. Livet efter döden, Uppsala universitet: Campus Gotland. Navarro, S. 2015. Violent Death, Uppsala Universitet: Campus Gotland
Nättidningen Rötter: http://www.genealogi.se/. Avrättningar på Gotland, Visby. 100426 14.43
Risheim, L. 2012. Halshuggna Vs. Maggbegravna. Kalmar Universitet: Instutitionen för Kulturvetenskaper
Sandén, A. 2008. Och den 3 mars avhöggs han vid galgen och där begrovs. I: T. (. Fendin (Red.),
Döden som straff (ss. 106-157). Linköping: Östergötlands länsmuseum.
Schön, E. 2000. De döda återvänder. Stockholm: Prisma.
Siltberg, T. 2011. GUSEM 2, Gotlands gårdssamhälle 1413–1900 och ödegårdsfrågan 1514–1750. Red. Daun T. & Achour P. Visby. Högskolan Gotland
29
Sjøvold, T. 1990. ”Estimation of stature from long bones utilizing the line of organic correlation.”,
Human Evolution, nr 5: 431-447.
Täng, E. 2010. De Dömdas Öde, Högskolan på Gotland.
Westlund, L-E. 2018. Brott och straff i värmland under 1500-talet. Stockholm: BoD
White, T., Black, M. and Folkens, P. 2012. Human osteology. Amsterdam: Elsevier Acad. Press. Widerström, P. 2007. Rapport över arkeologisk förundersökning av Galgen i Visby socken, Gotlands län och kommun, Länsmuseet på Gotlands diarienummer 2007–1050. Rapport Gotland museum. Widerström, P. 2008. Döden i Visby. Arkeologisk förundersökning av en gammal avrättningsplats i
Visby stad. Rapport Gotland museum.
Widerström, P. 2009. Döden i Visby. Fortsättningen på den särskilda arkeologiska undersökningen av
en gammal avrättningsplats i Visby stad. Rapport Gotland museum.
Widerström, P. 2011. En annan del av Visby. ”…skall androm till skräck och warnagel, och sigh till ett wählförtient strafff, uphängias.” I: Visby – landet utanför muren. Gotländskt arkiv 2011. Visby. 87-100. Öhrman, R. 2017. Gotlands historia. Andra, reviderade upplagan Klintehamn: Gotlandica förlag Opublicerade källor:
30
8 Illustrationsförteckning
Tabell 1. En tabell som visar hur många människor av vilka kön som blivit avrättade på Gotland. Tabell 2. En tabell som visar vilka typer av brott som ledde till avrättning som finns dokumenterade och hur många som utförde dessa brott och blev avrättade för de. Tabellen är uppdelad i antal efter kön.
Tabell 3. En tabell som visar vilka titlar de personer som blev avrättade hade och hur många det var av varje.
Tabell 4. En tabell som visar vilka typer av avrättningar det var som utfördes och hur många som blev avrättade på de olika sätten.
Tabell 5. Tabell över de avrättningar som utförts 1699. Det året då flest avrättningar genomförts. Tabell 6. Tabell över de avrättningar man vet skett på Galgberget.
Figur 1. De två individernas position där de hittades under galgen (Widerström 2008: 15) Illustration av Per Widerström.
Figur 2. Individ 1 när denne hittades. Foto: Per Widerström
Figur 3. Bröstkota (vertebrae thoracicae) från individ 1 som visar osteofyter. Foto: Annelie Öhman Figur 4. Ländkota (vetrebrae lumbale) från individ 1 som visar Schmorls Noder. Foto: Annelie Öhman Figur 5. Individ 2 när denne hittades. Foto: Per Widerström
Figur 6. Nyckelben (clavicula) från individ 2 med tecken på aktivitetsspår i form av muskelinflammation
Figur 7. Överarmsben (humerus) från individ 2 med tecken på aktivitetsspår i form av muskelinflammation. Foto: Annelie Öhman
31
9
9.1 Lista på alla kända avrättningar på Gotland sorterade efter årtal
från äldst till yngst:
32