Design thinking för bibliotek – Verktygslådan ska ses som ett verktyg för att arbeta praktiskt i bibliotek med förhållningssättet UX. Då vi i vår analys inte sett att detta är en metod som har radikaldemokratiska grundvärderingar eller arbetar med empowerment eller marginalisering kan ett vidare steg vara att göra liknande textanalyser av andra UX-texter. Genom en jämförelse kan vi se om resultaten där liknar eller skiljer sig från våra. Att studera olika metoder inom UX, utöver design thinking, skulle också kunna vara av intresse för att se vad som kan skilja dem åt samt vilka likheter som kan finnas emellan dem. Detta för att eventuellt kunna se huruvida det finns generella drag inom UX eller om resultaten är beroende av avsändaren.
Bell (2014, s. 372) skriver att det inte finns mycket forskning kring hur UX fungerat i de bibliotek som applicerat UX-design och huruvida den uppfyller
förväntningarna. Det skulle därför vara av intresse att studera bibliotek som arbetar med UX, och särskilt med design thinking utifrån Verktygslådan. Dels för att se hur bibliotekspersonalen upplever arbetet, men också utifrån användarperspektivet, samt huruvida dessa bibliotek når någon högre nivå av delaktighet bland användare eller om det angränsande samhället förändras. Detta kan dock kräva långa resurs- och tidskrävande studier, men det skulle vara intressant att se vilka konsekvenser som kan tänkas infinna sig. Vi frågar oss bland annat om inte de snabba metoderna kan leda till ogenomtänkta beslut och tar tag i ytliga problem i stället för de
bakomliggande. Det skulle således vara intressant att studera de snabba metoderna och dess möjliga konsekvenser vidare.
Eftersom det även står i Verktygslådan att feedback önskas från de som använder den bör det kunna innebära att själva Verktygslådan i sig också kommer att förändras, och här skulle det efter en viss tid kanske kunna vara intressant att studera olika utgåvor (om feedbacken kanske resulterar i fler än en) för att se en eventuell utveckling samt vad som skiljer dem åt.
Sammanfattning
I denna uppsats beskriver vi UX med design thinking som metod för
biblioteksutveckling, biblioteket som demokratisk arena och det demokratiska uppdraget. I denna text har vi både en normativ och deskriptiv ansats. Vi har
analyserat Design thinking för bibliotek – Verktygslådan, som är ett dokument vilket syftar till att ge en inblick i och redskap för att arbeta med UX-metoden design thinking i bibliotek. Verktygslådan översattes till svenska 2018 av flera region- och länsbibliotek, och vi uppfattar att denna text är något som kommer att förespråkas inom biblioteksutveckling i Sverige. Design thinking är en UX-metod, som kommer från den privata marknaden och då biblioteken i Sverige finansieras med offentliga medel så skulle en eventuell konflikt kunna uppstå dem emellan på grund av dessa bakgrunder.
I analysen av Verktygslådan utgår vi från kritisk pedagogik och radikaldemokratiska begrepp, som empowerment och marginalisering, från Henry Giroux och Paulo Freire. Vi undersöker vad metoden syftar till att göra, samt hur det talas om användare och samhället.
Vi har utgått från följande frågeställningar:
• Hur beskrivs användaren i termer av empowerment i texten Design thinking för bibliotek – Verktygslådan?
• Vilken syn på demokrati uttrycks inom UX, utifrån texten Design thinking för bibliotek – Verktygslådan?
• Hur relaterar UX ideologiska syn på demokrati och empowerment utifrån texten Design thinking för bibliotek – Verktygslådan till teorier kring demokrati från Paulo Freire och Henry Giroux?
I dokumentet framkommer en ideologisk syn med nyliberala värderingar som att individen främst ser till sig själv i stället för till gruppen och dess bästa. Användarna framstår som leverantörer av information, vilken sedan används för utveckling av tjänster och verktyg. Detta i motsats till användarna som mål för demokratisering och empowerment. Jämfört med Freire och Giroux så liknar detta inte
empowerment då fokus inte är på att stärka och utveckla användarna. Vi kan inte heller se att reflektionen ges utrymme, vilket gör att medvetandegörandet och stärkandet av grupper – empowerment – osynliggörs. Vi upplever en tystnad kring problem och marginaliserade grupper, vilket kan ses som att medvetet blunda för problem och även ett skuldbeläggande av de som har problem. Den underförstådda meningen blir att allt som behövs är en positiv attityd. För att lyckas med metoden design thinking krävs också att du litar på processen och är öppen, då blir du en framåtsträvande designer av ett modernt bibliotek. Det handlar om att se problem som möjligheter.
Referenslista
Alvite, L. & Barrionuevo, L. (2011). Libraries for users: Services in academic libraries. Oxford: Chandos.
Användbarhet (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 1 november, 2018 från http://www.ne.se/
Axelsson, A-S. (2009a). Inledning. I Ett steg till!: En metodbok för biblioteksutveckling. Tvinningprojektets slutrapport. (s. 6-7). Stockholm:
Regionbibliotek Stockholm.
Axelsson, A-S. (2009b). Tvinning. I Ett steg till!: En metodbok för biblioteksutveckling. Tvinningprojektets slutrapport. (s. 8-13). Stockholm:
Regionbibliotek Stockholm.
Bell, S.J. (2014). Staying true to the core: Designing the future academic library Experience. Portal: Libraries and the Academy, 14(3), 369-382. doi:
10.1353/pla.2014.0021
Bergström, G., & Boréus, K. (2018). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys.
I Boréus, K. & Bergström, G. (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4. [omarbetade och aktualiserade]
uppl., s. 17-45). Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G., & Svärd, P-A. (2018). Idé- och ideologianalys. I Boréus, K. &
Bergström, G. (Red.), Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (4. [omarbetade och aktualiserade] uppl., s. 133-176). Lund:
Studentlitteratur.
SFS 2013:801. Bibliotekslag. Hämtad 22 oktober, 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801
Borg, M. & Reidsma, M. (2016). Holistic UX: Harness your library’s data fetish to solve the right problems. In Priestner, A. & Borg, M. (Eds.), User experience in libraries: Applying ethnography and human-centred design (pp. 38-48). Abingdon, Oxon: Routledge.
Bowler, L., Koshman, S., Oh, J., He, D., Callery, B., Bowker, G., & Cox, R. (2011).
Issues in user-social design in LIS. Library Trends, 59(4), 721-752.
doi:10.1353/lib.2011.0013
Buschman, J. (2003). Dismantling the public sphere: Situating and sustaining librarianship in the age of the new public philosophy. Westport, CT: Libraries Unlimited.
Buschman, J. (2017). Once more unto the breach: “Overcoming epistemology” and librarianship’s de facto Deweyan Pragmatism, Journal of Documentation, 73(2), 210-223. doi: 10.1108/JD-04-2016-0052
Carlsson, T. (2014). Svensk biblioteksförening. UX: Bli vän med användaren, Biblioteksbladet: Organ för Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB) 99(10), 34-36. Stockholm: P. A. Norstedt & söners förlag. Från http://biblioteksbladet.se/wp-content/uploads/2014/12/BBL_low.pdf
Case, D.O., & Given, L.M. (2016). Looking for information: A survey of research on information seeking, needs, and behavior. (4. ed.) Bingley: Emerald.
Culén, A.L., Gasparini, A.A., Minaříková, P., Novotný, R., Pandey, S & Zbiejczuk S.L. (2016). When designers are non-designers: Open endedness vs. structure of design tools. In Blashki, K & Xiao, Y. (Eds.) (2016). Proceedings of the
International Conference on Interfaces and Human Computer Interaction
2016. IADIS Press. (pp. 3-11). Från https://www.duo.uio.no/handle/10852/50625 Dalrymple, P. (2001). A quarter century of user-centered study: The impact of Zweizig and Dervin on LIS research. Library and Information Science Research, 23(2), 155-165. doi:10.1016/S0740-8188(01)00068-8
Datig, I. (2015). Walking in your users’ shoes: An introduction to user experience research as a tool for developing user-centered libraries. College & Undergraduate Libraries, 22(3-4), 234-246. doi: 10.1080/10691316.2015.1060143
de Jong, M.E. (2014). Service design for libraries: An introduction. In Woodsworth, A. & Penniman, D.W. (Eds.), Management and leadership innovations, Advances in Librarianship 38 (pp. 137 - 151). Emerald Group Publishing Limited. doi:
10.1108/S0065-283020140000038003
Demokrati (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 1 november, 2018 från https://www.ne.se/
Design thinking for libraries: Toolkit (2015). IDEO. Från http://designthinkingforlibraries.com
Design thinking för bibliotek (u.å.). Hämtad 22 oktober, 2018 från http://xn--designthinkingfrbibliotek-dsc.se/verktygsladan-design-thinking-for-bibliotek/
Design thinking för bibliotek: Verktygslådan (2018). IDEO. Från http://xn--designthinkingfrbibliotek-dsc.se/verktygsladan-design-thinking-for-bibliotek/
Düren, P., Landøy, A., & Saarti, J. (2017). New public management and libraries: A success story or just an excuse for cost reduction. Library Management, 38(8/9), 477-487. doi: 10.1108/LM-01-2017-0005
Engström, L., & Rivano-Eckerdal, J. (2017). In-between strengthened accessibility and economic demands. Journal of Documentation, 73(1), 145-159. doi:
10.1108/JD-02-2016-0013
Eryaman, M.Y. (2010). The public library as a space for democratic empowerment:
Henry Giroux, radical democracy, and border pedagogy. In Leckie, G.J., Given, L.M., & Buschman, J. (Eds.), Critical theory for library and information science:
Exploring the social from across the disciplines (pp. 131-141). Santa Barbara, Calif.: Libraries Unlimited.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (Red.) (2012).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4. rev. uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Fichtelius, E., Persson, C. & Enarson, P. (2018). Från ord till handling: På väg mot en nationell biblioteksstrategi. Utkast. Kungliga biblioteket. Från
http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2018/05/Fra%CC%8An_ord_till_
handling_WEBB.pdf
Fosmire, M. (2016). What can design thinking do for libraries? Issues in Science and Technology Librarianship, 2016(83). doi:10.5062/F4SN06ZT
Freire, P. (1972). Pedagogik för förtryckta. Stockholm: Gummesson.
Giacomin, J. (2014). What is human centred design?. The Design Journal, 17(4), 606-623. doi: 10.2752/175630614X14056185480186
Hansson, J. (2012). Folkets bibliotek?: Texter i urval 1994-2012. Lund: BTJ förlag.
Hedemark, Å., Hedman, J. & Sundin, O. (2005). Speaking of users: On user discourses in the field of public libraries. Information Research, 10(2). Från http://www.informationr.net/ir/10-2/paper218.html
Jämlikhet (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 1 november, 2018 från http://www.ne.se/
Kann-Christensen, N., & Andersen, J. (2009). Developing the library: Between efficiency, accountability and forms of recognition. Journal of Documentation, 65(2), 208-222. doi: 10.1108/00220410910937589.
Lanclos, D.M. (2016). Embracing an ethnographic agenda: Context, collaboration, and complexity. In Priestner, A. & Borg, M. (Eds.), User experience in libraries:
Applying ethnography and human-centred design (pp. 21-37). Abingdon, Oxon:
Routledge.
Law, E.L-C., van Schaik, P., & Roto, V. (2014). Attitudes towards user experience (UX) measurement. International Journal of Human-Computer Studies, 72(6), 526-541. doi: 10.1016/j.ijhcs.2013.09.006
Leckie, G.J. & Buschman, J. (2010). Introduction: the necessity for theoretically informed critique in Library and Information Science (LIS). In Leckie, G.J., Given, L.M. & Buschman, J. (Eds.), Critical theory for library and information science:
exploring the social from across the disciplines (pp. vii-xxii). Santa Barbara, Calif.:
Libraries Unlimited.
Lindgren, L. (2014). Nya utvärderingsmonstret: Om kvalitetsmätning i den offentliga sektorn. Lund: Studentlitteratur.
Lund, A. (2015). Frihetens rike: Wikipedianer om sin praktik, sitt produktionssätt och kapitalismen (Doktorsavhandling, Uppsala universitet,
Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Historisk-filosofiska fakulteten, Institutionen för ABM). Från
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:851228/FULLTEXT01.pdf
Lundberg, S. (2017). Change or die: A study on the phenomenon of library UX at two academic libraries in Sweden (Masteruppsats, Uppsala Universitet,
Institutionen för ABM). Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-351120
MacDonald, C.M. (2017). “It takes a village”: On UX librarianship and building UX capacity in libraries. Journal of Library Administration, 57(2), 194-214. doi:
10.1080/01930826.2016.1232942
Pandey, S. (2016). Proto design practice: Translating design thinking practices to organizational settings. ID&A Interaction Design & Architecture(s), 27, 129-158.
Från https://www.duo.uio.no/handle/10852/56049
Persson, C. (2006). Att utveckla biblioteksverksamhet genom forskning i praktiken.
I (2006). Att lyfta blicken och bryta mönster!: Metod för biblioteksutveckling (s. 9-16). Lund: Btj.
Potter, N. (2016). Hämtad 25 november, 2018 från
https://www.ned- potter.com/blog/5-stages-to-processing-and-acting-on-100-hours-of-ethnographic-study
Priestner, A. & Borg, M. (2016). Uncovering complexity and detail: the UX proposition. In Priestner, A. & Borg, M. (Eds.), User experience in libraries:
Applying ethnography and human-centred design (pp. 1-8). Abingdon, Oxon:
Routledge.
Priestner, A. & Borg, M. (2016). UX in libraries: Leaping the chasm. In Priestner, A. & Borg, M. (Eds.), User experience in libraries: Applying ethnography and human-centred design (pp. 190-195). Abingdon, Oxon: Routledge.
Quinn, K., & Bates, J. (2017). Resisting neoliberalism: The challenge of activist librarianship in English Higher Education. Journal of Documentation, 73(2), 317-335. doi: 10.1108/JD-06-2016-0076
Ramsden, B. (2016). Using ethnographic methods to study library use. In Priestner, A. & Borg, M. (Eds.), User experience in libraries: Aapplying ethnography and human-centred design (pp. 9-20). Abingdon, Oxon: Routledge.
Riedler, M., & Eryaman, M.Y. (2010). Transformative library pedagogy and community-based libraries: A Freirean perspective. In Leckie, G.J., Given, L.M., &
Buschman, J. (Eds.), Critical theory for library and information science: Exploring the social from across the disciplines (pp. 89-99). Santa Barbara, Calif.: Libraries Unlimited.
Rivano-Eckerdal, J. (2014) MIK och medborgarskap. I Rivano-Eckerdal, J., &
Sundin, O. (Red.), Medie- & informationskunnighet: En forskningsantologi (s. 93-103). Svensk biblioteksförening. Från https://www.biblioteksforeningen.se/wp-content/uploads/2017/01/mik-rapport-webb.pdf
Rivano-Eckerdal, J. (2017). Libraries, democracy, information literacy, and citizenship: An agonistic reading of central library and information studies’
concepts. Journal of Documentation, 73(5), 1010-1033. doi: 10.1108/JD-12-2016-0152
Sellbjer, S. (2007). Bibliotekspedagogik: Ett försök till avgränsning. InfoTrend, 62(4), 120-126. Från http://www.sfis.nu/ojs/index.php/infotrend/article/view/85 Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi: En introduktion. (2., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Svensk Biblioteksförening (u.å.). Hämtad 12 oktober, 2018 från
https://www.biblioteksforeningen.se/kalender/erfarenhetskonferens-fran-mer-for-fler/
Utvärdering och kvalitetsutveckling på bibliotek [Elektronisk resurs]. (2015).
Kungliga biblioteket. Från
http://www.kb.se/dokument/Samverkan/Utv%C3%A4rdering%20och%20kvalitetsu tveckling%20p%C3%A5%20bibliotek_rapport.pdf
Ögland, M. (2013). Taxonomier: Verktyg för biblioteksutveckling. Stockholm:
Regionbibliotek Stockholm.
Ögland, M., Lundgren, L. & Wockatz, K. (2012). Mäta och väga: Om statistik och effektivitet på folkbibliotek [Elektronisk resurs]. Stockholm: Stockholms
stadsbibliotek.