7. DISKUSSION 1Metoddiskussion
7.5 Framtida forskning
Författarna anser att det finns ett uttalat behov för vidare forskning om detta ämne. Det råder bristande information och forskning kring sjuksköterskans upplevelser av vårdfel och anmä-lan. Merparten av vetenskapliga artiklar i ämnet är kvantitativa och därför efterfrågar vi mer kvalitativ forskning på området. Ämnet har av författarna upplevts tabubelagt och detta tror författarna beror delvis på att fel i vården är kopplat till skam. Problematik för fortsatt forsk-ning kan vara att sjuksköterskor har svårt att prata om ämnet och medverka i studier.
8. SLUTSATSER
Utifrån studiens resultat har det framkommit att mest förekommande vårdfel är felaktig läke-medelsadministrering, felaktig medicinsk teknik som exempelvis injicering, missad omvård-nad och uteblivna kontroller. Orsaker till att sjuksköterskan gjorde vårdfel berodde främst på faktorer som stress, bristande kommunikation, otillräcklig kunskap, arbetsförhållande och överbelastning. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde skam, ångest, rädsla, panik, sorg och förtvivlan när de gjort ett vårdfel och riskerade att bli anmäld eller blivit anmäld för felet.
Känslorna var ofta kopplade till sjuksköterskornas självkänsla och svårighetsgraden av det fel
som begåtts. Resultatet visar att en del sjuksköterskor fick det stöd de behövde medan andra fick inget stöd alls. Framträdande i resultatet var att stöd för sjuksköterskor är viktigt och att emotionellt stabilare sjuksköterskor ombesörjer en säkrare vård än de sjuksköterskor som inte är det.
9. REFERENSER
Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:2). [Elektronisk]. Stockholm: Social-styrelsen. Tillgänglig: http://www.socialSocial-styrelsen.se/lexmaria/anmalan [2011-10-05]. Sökväg:
SOSFS 2005:2.
Anoosheh, M., Ahmadi, F., Faghihzadeh, S., & Vaismoradi, M. (2008). Causes and manage-ment of nursing practice errors: a questionnaire survey of hospital nurses in Iran. Internatio-nal Nursing Review. Vol. 55. Nr. 3. S. 288-295.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Buerhaus, P. (2004). Lucian Leape on patient safety in U.S hospitals.(incl.discussion). Jour-nal Of Nursing Scholarship. Vol. 36. Nr. 4. S. 366-370.
Buijssen, H. (1998). Sjuksköterskans utsatthet: att hantera traumatiska upplevelser i arbetet.
Stockholm: Natur och kultur.
Bunkholdt, V. (2004). Psykologi: en introduktion för sjuksköterskor, socialarbetare och övrig vårdpersonal. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Croona, G. Bemötandeproblematik. (2011). Tillgänglig:
http://www.gillcroona.se/bemoetandeproblematiken.html [2011-11-02]
Dulong, J. & Poulsen, C. (1993). Grundbok i omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Edberg, A. (red.) (2010). Omvårdnadens grunder: en specialutgåva för sjuksköterskor. Lund:
Studentlitteratur.
Ekeland, T. (2006). Konflikt och konfliktförståelse: för vården och den sociala sektorn.
Malmö: Liber.
Ekstrand, M., Lindgren, H., Ny, P., Reimegård, K., Sahlin, M., & Timerdal, E. ( 2011). An-mälan. Jordemodern, 4, 1-36.
Engström, B., & Johansson, G. (2009). Sjuksköterska med uppdrag att leda. (2., [omarb.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Espin, S., Wickson-Griffiths, A., Wilson, M., & Lingard, L. (2010). To report or not to report:
a descriptive study exploring ICU nurses' perceptions of error and error reporting. Intensive &
Critical Care Nursing. Vol. 26. Nr. 1. S. 1-9.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2., [uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur
& Kultur.
Golubic, R., Milosevic, M., Knezevic, B., & Mustajbegovic, J. (2009) Work-related stress, education and work ability among hospital nurses. Journal of advanced nursing. Vol. 65. Nr.
10. S. 2056-2066.
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom häl-so- och sjukvård.Lund: Studentlitteratur.
Gren, J. (2001). Etik i pedagogens vardagsarbete. Stockholm: Liber AB.
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Hälso- och sjukvårdslag. (SFS 1982:763). [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Till-gänglig: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763 [2011-10-05]. Sökväg: SFS 1982:763.
Joolaee, S., Hajibabaee, F., Peyrovi, H., Haghani, H., & Bahrani, N. (2011). The relationship between incidence and report of medication errors and working conditions. International Nursing Review. Vol. 58. Nr. 1. S. 37-44.
Kalisch, B., Landstrom, G., & Williams, R. (2009). Missed nursing care: errors of omission.
Nursing Outlook. Vol. 57. Nr. 1. S. 3-9.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och utvidga-de] uppl.) Lund: Studentlitteratur
Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F., & Skaug, E. (red.) (2005). Grundläggande omvårdnad. 1.
Stockholm: Liber.
Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F., & Skaug, E. (red.) (2005). Grundläggande omvårdnad. 3.
Stockholm: Liber.
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12).
[Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-12 [2011-10-05]. Sökväg: SOFS 2005:12.
Leape, L.L. (1994). Error in medicine. JAMA. Vol. 272. S. 1851-1857.
Malmsten, K. (red.) (2007). Etik i basal omvårdnad: [-i någon annans händer-]. (2., [omarb.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Meurier, C., Vincent, C., & Parmar, D. (1997). Learning from errors in nursing practice.
Journal of Advanced Nursing. Vol. 26. Nr. 1. S. 111-119.
Määttä, S., & Segesten, K. (red.) (2007). Vårdens språk: en antologi. Stockholm: Liber.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa per-spektiv. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2004). Nursing research: principles and methods. (7. ed.) Philadel-phia: Lippincott Williams & Wilkins.
Patientdatalagen. (SFS 2008:355). [Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen.
Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2008:355 [2011-10-05. Sökväg: SFS 2008:763
Patientförsäkringen (2011). Tillgänglig: http://www.patientforsakring.se/SBAR.html.
[2011-09-15].
Patientskadeguiden. (17 juni 2011). Tillgänglig: http://www.patientskadeguiden.se/sos.html [2011-09-10].
Ramanujam, R., Abrahamson, K., & Anderson, JG. (2008). Influence of workplace demands on nurses' perception of patient safety. Nursing and Health Sciences. Vol. 10. S. 144-150.
Reason, J. (2000). Human error: models and management. BMJ. Vol.320. Nr.768
Rönnberg, L. (2011). Hälso- och sjukvårdsrätt. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Santos, J., Silva, A., Munari, D., & Miasso, A. (2007). Feelings of nursing professionals after the occurrence of medication errors. Acta Paulista de Enfermagem. Vol. 20. Nr. 4. S. 483-488.
Socialstyrelsen, Klagomål till vården. (2011). Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18250/2011-2-15.pdf [2011-09-25].
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Stål, R. (red.). Vårdkommunikation i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Sveriges kommun och landsting (2011). Tillgänglig: http://www.skl.se/
[2011-09-15].
Teng, CI., Chang, SS., & Hsu, KH. (2009). Emotional stability of nurses: impact on patient safety. Journal of advanced nursing. Vol. 65. Nr. 10. S. 2088-2096.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. ed.) Philadelphia: Davis.
Vårdförbundet. (3 juli 2011). Tillgänglig:
https://www.vardforbundet.se/Agenda/Pressrum/Pressmeddelanden/3000-dor-varje-ar-av-vardskador/ [2011-09-15]
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.