F- värde och test
7. Diskussion och analys
8.4 Framtida forskning
Vi anser att det finns utrymme för vidare studier inom området, framförallt på den så pass unga svenska obligationsmarknaden. Vår avgränsning valdes genom att studera hela svenska obligationsmarknaden inom vår utsatta tidsperiod. Vi gjorde detta för att skapa en generell bild av marknaden. Vi hade istället kunnat välja att vara mer nischade mot ett specifikt område, till exempel marknadsfinansiering inom enbart byggbranschen eller tjänstesektorn.
Något vi även observerat som kan vara intressant är att skapa obligations-portföljer med fokus på riskparametrar som jämförs mellan olika länder. Till exempel har den amerikanska börsen ett dubbel-beskattningssystem för företagsobligationer (Elton et al., 2002) där de först skattas i delstaten och sedan av nationen. När författarna genomförde studien på ämnet obligationer som jämför stats- och företagsobligationer så har denna skatt varit en stor faktor.
Eftersom vi i Sverige enbart har enkel-beskattning är detta en grundläggande skillnad och vi tror att detta är av stort intresse för andra investerare att känna till. Hur påverkas riskerna och hur stor inverkan ha de olika lagliga aspekterna på portföljens avkastning. Att utforska hur skatteskillnader påverkar obligationens avkastning och prisbild skulle därför kunna vara intressant.
Vidare finner vi det av intresse att se hur dessa parametrar ter sig under en längre period än 10 år. Vi valde den gränsen eftersom det fanns väldigt begränsat med data tillgängligt ifall vi gick längre tillbaka. Det innebär att en studie byggd på paneldata med en tidsserie på 15 eller 20 års sikt kan komma att ge ett annat resultat då fler finansiella cykler kan inkluderas i det urval av obligationer. Vid en längre undersökt tidsperiod kan även ränterisken komma att spela en större roll eftersom den ökar med tiden. Med det sagt så kan detta ämne möjligen vara ännu mer aktuellt om ett par år från nu då mer data kunnat registrerats på en allt mer nyanserad svensk obligationsmarknad. Vid en sådan uppföljande studie kan det rådande mikro- och makroekonomiska läget i Sverige med största sannolikhet att ha förändrats.
Slutligen bör även en vidare diskussion angående de utelämnande variablerna kunna föras i senare studier. Vi har fört en diskussion angående vårt OVB-test som rimligen visar på utelämnande information, framförallt på grund av att tidigare studier lyckats bekräfta ett samband med andra variabler. Att göra en total analys med hjälp av våra variabler samt
addera fler statistiskt bevisade riskbaserade variabler bör rimligen resulterat i en högre förklaringsgrad. Det hade även kunnat påverkat koefficienterna för de enskilda variablerna.
Eftersom den sanna riskpremie-modellen fortfarande inte har upptäckts och möjligen kanske aldrig blir upptäckt så är ett metodiskt tillägg av nya signifikanta variabler det bästa sättet att arbeta mot sanningen.
Sammanfattningsvis innebär detta att det finns många ytterligare tillvägagångssätt som är av intresse att studera. Som vi tidigare nämnt är all forskning som fyller ett teoretiskt samt praktiskt gap alltid uppskattat. Att fördjupa sig inom riskbaserade komponenter och variabler hänförligt till räntebärande tillgångar ser vi därför som ett intressant bidrag till den
akademiska finansiella marknaden.
9. Sanningskriterier
Efter ett presenterat resultat finner vi det nödvändigt att diskutera studiens sanningskriterier innan vidare diskussion initieras. Dessa kriterier delas upp under två kategorier, reliabilitet och validering som ska kunna belysa studiens tillförlitlighet ur flera perspektiv. Genom att belysa dessa perspektiv med stöd av statistiska tester finner vi att studiens kvalité kan säkerställas och en trovärdig slutsats kan dras.
9.1 Reliabilitet
Reliabilitet för en kvantitativ studie innebär att resultatet är framtaget på ett trovärdigt och konsekvent sätt. Det innebär att studien är så pass konsekvent och tillförlitlig att den anses vara reproducerbar, dvs möjlig att återskapa genom samma metod men med annan insatt information (Bryman, 2012, s. 168). Studien måste kunna anses som fri från personlig bias, tidspåverkan, med mera som gör det möjligt att återskapa samma resultat om studien skulle replikeras vid ett senare tillfälle (Bryman, 2011, s. 49). Mer exakt har Bryman (2012, s. 168-170) resonerat runt tre faktorer som styrker en studie, intern reliabilitet,
interbedömarreliabilitet samt stabilitet.
För vår studie innebär det att studien ska vara fri från ¨human error¨, dvs personliga
handlingar som kan ha påverkat och manipulerat vår insamlade data i den utsträckning att den inte är replikerbar. Vi finner att reliabiliteten är relativt stor eftersom vi nämner att detta är en kvantitativ studie med sekundärdata i form av historiska data tillhandahållet av Umeå
Universitetsbiblioteks databaser TDS och Eikon. Detta innebär att med samma avgränsningar och tidsperiod bör vem som helst kunna använda representativa data för att reproducera och skapa ett liknande resultat. Men att totalt utesluta mänskliga misstag i en
informationssökande samt bearbetande process är orimligt och det bör tas i beaktning om en återskapad studie blir annorlunda.
Fortsättningsvis har vi, med syfte att göra en så representativ och generell studie, konsekvent använt oss av en och samma statistiska bearbetningsprogram. Dvs att vi endast använt oss av programmet STATA som även är omnämnt i tidigare delar. Dessutom har vi försökt att minimera ¨Human Error¨ genom att använda oss av så lite manuella beräkningar utan strävat efter att låta nämnda program sortera, beräkna och hämta in färdiga data i så stor utsträckning som möjligt. Detta skapar en stabilitet i ett konsekvent reliabilitets-tänk som genomgående styr studiens metodiska tillvägagångssätt och genomförande. Vi värderar Bryman (2011 &
2012) högt och finner att ett resonemang av studiens reliabilitet är stor vikt för läsaren att förklara innan studien börjar användas som ett verktyg i verkliga situationer.
På detta sätt anser vi att med historisk och fullständigt sekundära finansiella data samt vetskap om mänskliga misstag, som aktivt försökts att minimeras, ha en så generell studie som önskas med möjlighet till reproduktion.
9.2 Validering
Efter att ha presenterat modellens alla parametrar och att se till så studiens variabler är korrekt använda samt över huvud taget användbara kommer det nu föras ett resonemang runt hela studien i sig. Vi anser att det är av vikt att resonera kring detta för att den diskussion som genomförts i helhet ska anses vara trovärdigt. Detta innebär en återkoppling till det
Studenmund (2014, s. 50) menar om utvärdering av regressionens kvaliteter. Han ställer sig 8 frågor gällande det utvunna resultatet som om resultatet är jämförbart med teorierna. Om resultatet passar datan så är det relevant. Ifall modellen följer rätt tillvägagångssätt så är det logiskt och problemen är minimerade och så vidare.
Andra författare såsom Campbell et al. (1963) har i sin studie funderat över andra sätt att säkerställa studiens validitet i 4 steg:
1. En statistisk slutsats kan dras, dvs att det finns en relation mellan variablerna
2. Intern validitet, dvs att studien är fri från subjektiva värderingar och att den data som används inte är manipulerad bortsett från avgränsningar och bortfall
3. Validiteten i uppbyggnaden, dvs modellen är uppbyggd och framtagen på ett trovärdigt sätt 4. Extern validitet, dvs rätt teorier, säkra källor samt relationer som är utanför studiens
kontroll
Bryman (2012, s. 170-173) tar även han upp validitets relevans och dess utgångspunkter.
Bryman menar att man i en genomförande av en kvantitativ studie bör resonera runt helheten, dess aktualitet, prediktiv eller inte, konstruktiv och bidragande samt överensstämmande med rimliga antaganden och teorier.
Denna validering enligt ovan nämnda olika källor finner vi är i tidigare moment är övergripande genomgångna och presenterat. Vi nämner tester av metod kopplat till data, tester av modeller och studiens helhetsbedömning med bestämmande parametrar. Detta är presenterat och säkerställt med statistiska mått på både variablernas individuella signifikans och modellen som helhet. Vidare vill vi ta studien i försvar genom att vi i inledningen förklarat det kunskapsgap inom svenska obligationsmarknaden och framförallt innehållande likviditetsrisk. Genom studien fylls därför ett teoretisk men även ett praktiskt gap som förklarar aktualiteten, helheten samt en konstruktiv uppsats som med systematiskt och metodiskt bearbetat variablernas samband. Vi menar att tillsammans med ett resultat av statistisk signifikans av de utvalda parametrarna, och de validerande testerna har vi nog med bevis av studiens trovärdighet.
10. Referenser
Avanza (2019). Vad är en obligation?. [elektronisk] Tillgänglig via:
https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/rantebarande-vardepapper/vad-ar-obligationer-h ur-fungerar-de.html [Hämtad 7 mars 2019]
Amira, K (2004) Determinants of Sovereign Eurobonds Yield Spread. Journal of business, finance and accounting
Avdic, A. (2011). Riktlinjer för rapportering. Örebro universitet, Handelshögskolan http://avdic.se/onewebmedia/Riktlinjer_for_rapportering.pdf
Bao, J., & Pan, J., & Wang, J., (2010). The Illiquidity of Corporate Bonds [elektronisk]
Tillgänglig via: https://www.mit.edu/~junpan/bond_liquidity.pdf [Hämtad 25 april 2019]
Bektic, D., Wenzler, J.-S., Wegener, M., Schiereck, D., & Spielmann, T. (2016). Extending fama-french factors to corporate bond market. Chicago Booth School of Business.
Blackburn, W. (2007). The Sustainability Handbook. London: Earthscan Publications. Ebok.
Bloomberg (2018). JPMorgan predicts the next financial crisis will strike in 2020. Pressform.
[online] Tillgänglig via:
https://pressfrom.info/us/news/offbeat/-186903-jpmorgan-predicts-the-next-financial-crisis-will-strike-in-2020.html [Hämtad 6 maj 2019]
Bonthron, F. (2014). Utvecklingen på den svenska marknaden för företagsobligationer.
Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet
Bonthron, F., Johansson, T., Mannent, J. (2016). Marknadslikviditeten på den svenska obligationsmarknaden och dess betydelse för finansiell stabilitet. Riksbankens Avdelningen för finansiell stabilitet
Borg, H. & Nylander, S. (2014). Analys av obligationsfinansiering i fastighetssektorn.
Magisternivå. Stockholm. KTH Arkitektur och Samhällsbyggnad. Institutionen för
Fastigheter och Byggande
Bratt, F (2017, 17 november) Därför krymper pengarna på ditt sparkonto. Svenska Dagbladet [Online] Tillgänglig via:
https://www.svd.se/darfor-krymper-pengarna-pa-ditt-sparkonto [Hämtad 25 april 2019]
Brattfeldt, O (2016) Räntesparande - Mer än bara bankkonto? Unga Aktiesparare, [Online]
Tillgänglig via:
https://www.ungaaktiesparare.se/artiklar/rantesparande-mer-bara-bankkonto [Hämtad 6 maj 2019]
Brealey, R. A., Myers, S. C & Allen, F. (2014) Principles of corporate finance. 11 uppl.
Publicerad i New York, United States of America. The McGraw-Hill Companies, Inc
Broms, R. (2013, 4 februari). Guide: Regressionsdiagnostik – heteroskedasticitet, del 1.
[elektronisk] Tillgänglig via:
https://spssakuten.com/2013/02/04/guide-regressionsdiagnostik-heteroskedasticitet-del-1/
[Hämtad 6e maj 2019]
Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder, Malmö: Liber Ekonomi.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber AB.
Bryman, A. (2012). Social Research methods. 4e uppl. Published in the United States by Oxford University Press Inc., New York [E-bok]
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2:1 uppl. Stockholm:
Liber. [E-bok]
Burns, R.B. (1997) Introduction to Research Methods. 3e uppl, Addison Wesley Longman Australia, South Melbourne.
Cameron, A.C., & Trivedi, P.K. (2005). Microeconometrics: Methods and Applications. 1:a uppl. Cambridge: Cambridge University Press.
Campbell, J., Hilscher, J. & Szilagyi, J. (2008). In Search of Distress Risk, The journal of Finance, vol. 63, no.6, pp. 2899-2939. Harvard University. Tillgänglig via:
https://scholar.harvard.edu/files/campbell/files/campbellhilscherszilagyi_jf2008.pdf [Hämtad 6e maj 2019]
Campbell, D.T. & Stanley, J.C. (1963). Experimental and Quasi.Experimental Designs for research. Houghton Mifflin Company. U.S.A
https://www.sfu.ca/~palys/Campbell&Stanley-1959-Exptl&QuasiExptlDesignsForResearch.pdf
Carlgren, F (2018) Skattetryck - internationellt. Ekonomifakta. [elektronisk] Tillgänglig via:
https://www.ekonomifakta.se/fakta/skatter/skattetryck/skattetryck-i-sverige-och-internationellt/ [Hämtad 25 april 2019]
Carlgren, F (2019, 27 mars) Högkonjunktur eller lågkonjunktur? Ekonomifakta. [elektronisk]
Tillgänglig via:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/hogkonjunktur-eller-lagkonjunktur/
[Hämtad 6 maj 2019]
Carlgren, F. (2019, 3e maj) Reporäntan. Ekonomifakta. [elektronisk]. Tillgänglig via:
https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/finansiell-utveckling/styrrantan/
[Hämtad 6 maj 2019]
Chen, L., Lesmound, D., & Wei, J. (2007). Corporate Yield Spreads and Bond Liquidity.
Journal of finance.
Cicourel, A. V. (1964). Method and Measurement in Sociology. New York; Collier Macmillan London: Free Press of Glencoe.
Collis, J. Hussey, R. (2014) Business Research: A practical guide for undergraduate &
postgraduate students. Palgrave, UK
Creswell, J.W. (2003). Research design: Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. (2a uppl) Thousand Oaks: Sage.
Creswell, J.W. (2014) Research design, Qualitative, Quantitative and mixed methods approaches; (4e uppl) Library of Congress Cataloging-in-Publication Data: United States of America.
Crotty, M. (1998). The Foundations of Social Research: Meaning and Perspective in the Research Process. London: Sage Publications ltd.
Dharnorkar, S.(2019, 25 februari). Who should be paying for the credit rating of bonds?. ET Bureau. Tillgänglig via:
https://economictimes.indiatimes.com/wealth/personal-finance-news/who-should-be-paying-for-the-credit-rating-of-bonds/articleshow/68122149.cms [Hämtad 2019-04-24]
Dempsey, M. (2012). The Capital Asset Pricing Model (CAPM): The History of a Failed Revolutionary Idea in Finance? Accounting Foundation, University of Sydney. ABACUS, vol. 49, pp. 7-23, Tillgänglig Online: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-6281.2012.00379.x/epdf [Hämtad 22 feb 2019]
Donning, S. (2011, 22 november). Lest We Forget: Why We Had A Financial Crisis. Forbes.
Tillgänglig via:
https://www.forbes.com/sites/stevedenning/2011/11/22/5086/#eb7740f92f1e [Hämtad 2019-06-03]
DQYDJ. (2019, 4 maj). S&P 500 Return Calculator, with Dividend Reinvestment. DQYDJ.
Tillgänglig via:
https://dqydj.com/sp-500-return-calculator/ [Hämtad 6e maj 2019]
Edlund, T. (2017, 21 december) Basel III och svenska storbankers kapitalkrav. Riksbanken.
[elektronisk]. Tillgänglig via: https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-
pressmeddelanden/nyheter/2017/basel-iii-och-svenska-storbankers-kapitalkrav/?fbclid=IwAR30kMhQ9uzLBqDvZxvooXOgULvJQyG90baY_UWgF30drDZ98 FbPf1qszVc [Hämtad 6e maj 2019]
Ejvegård. R. (2009). Vetenskaplig Metod. 4e Uppl. Lund: studentlitteratur.
Elton, E., Gruber, M., Agrawal, D & Mann (2002). Explaining the Rate Spread on Corporate Bonds. The journal of finance.
Fabozzi, F.J. (2009). Foundations of Financial Markets and Institutions, 4e uppl., Pearson Education Limited
Fabozzi, F. J. (2010). Bond Markets, Analysis and Strategies. 7e uppl., Pearson Education Limited
Fama, E. F. (1970). Efficient capital markets: A review of theory and empirical work. The Journal of Finance, 25 (2), 383–417.
Fama, E.F & French, K. R (1992) The cross-section of expected stock returns. Journal of Finance. Vol 47. 427–465.
Fama, D. F & French, K. R. (1993) Common risk factors in the returns on stocks and bonds.
Journal of finance. Vol 33. 3-56
Finansinspektionen (2015, 16 mars) Amendment to Finansinspektionen’s regulations (FFFS 2014:12) regarding prudential requirements and capital buffers. Finansinspektionen.
https://www.fi.se/contentassets/e09bebe5193f4a8390b72ecc50772df2/decision-memorandum_fs1503.pdf [Hämtad 2019-05-06]
Finansinspektionen (2018, 29 maj). Stabiliteten i det finansiella systemet.
Finansinspektionen. Tillgänglig via:
https://www.fi.se/contentassets/9489995893e64c0db054cb67b51dea59/stab_18-1.pdf [Hämtad 2019-05-06]
Finkel, S. & Wallace, D. (2015). Analysis of Panel Data: Dynamic Panel Models and SEM-Econometric Model Integration. University of Pittsburgh USA.
Fitch Ratings (2019) White Paper on Lack of Comparability of A.M. Best’s ‘A-‘ IFS Ratings
to Those of Fitch. [elektronisk]. Tillgänglig via:
https://www.fitchratings.com/site/insurance/ifsratings [Hämtad 2019-05-06]
Flintull, K. (2018, 1 juni). En snabbkurs i obligationskunskap. Carnegie fonder [elektronisk]
Tillgänglig via:
http://www.carnegiefonder.se/en-snabbkurs-obligationskunskap/ [Hämtad 6e maj 2019]
Ford, C. (2015, 17 oktober). Is R-squared useless? Data Library Virginia. Statistical Research Consultant University of Virginia Library. Tillgänglig via: https://data.library.virginia.edu/is-r-squared-useless/ [Hämtad 2019-05-06]
Graham, J. & Harvey, C. (2001). The Theory and Practice of Corporate Finance: Evidence from the Field, Journal of Financial Economics, vol 60, S. 187-243
Gelman, A. (2005). Analysis of variance - Why it is more important than ever. The Annals of Statistics. Columbia, Institute of Mathematical Statistics. Vol. 33, No. 1, 1–53
Gimond, M. (2019). Resistant lines. Mgimond. [elektronisk] Tillgänglig via:
https://mgimond.github.io/ES218/Week09b.html [Hämtad 6e maj 2019]
Gujarati, D. (2003) Basic Econometrics, (4d uppl) McGraw-Hill Higher Education United States Military Academy, West Point. E-bok
Hale, T. & McCrum, D (2016, 12 april) Why do investors buy negative yield bonds?
Financial times. [online] Tillgänglig via:
https://www.ft.com/content/312f0a8c-0094-11e6-ac98-3c15a1aa2e62 [Hämtad 6e maj 2019]
Holmström, C (2018, 12 oktober) Antal företag i sverige. Ekonomifakta. [elektronisk]
TIllgänglig via: https://www.ekonomifakta.se/fakta/foretagande/naringslivet/antal-foretag-i-sverige/
[Hämtad 6e maj 2019]
Hull, J., Predescu, M. & White, A. (2003) The relationship between credit default swap spreads, bond yields, and credit rating announcements. Journal of Banking and finance.
Hull, J., Predescu, M. & White, A. (2005) Bond Prices, Default Probabilities, and Risk Premiums. Journal of Credit Risk. Vol 1, S. 53–60.
Hull, J (2015) Risk Management and Financial Institutions. 4e uppl. John Wiley & Sons, Inc., Hoboken, New Jersey.
Hörte, S, Å. (2010) Att ge struktur åt rapporter och uppsatser. Halmstad : Högskolan i Halmstad. Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap. [elektronisk] Tillgänglig via:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:291399/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 6e maj 2019]
Ince, O.S. & Porter, R.B. (2006). Individual Equity Return Data from Thomson Datastream:
Handle with Care!. The Journal of Financial Research. Vol. XXIX, No. 4. Pages 463–479.
Winter 2006.
Jensen, M. C. (1983). The Accounting Review. American Accounting Association. Vol 58, S.
319-339. Tillgänglig via:
https://www.jstor.org/stable/246838 [Hämtad 2019-05-06]
Jönsson, A (2017, 22 maj). Snabbkurs: Kreditanalys. Finansliv.
https://www.finansliv.se/artikel/snabbkurs-kreditanalys/ [Hämtad 2019-05-06]
Karlsson, O., & Karlsson, P. (2017) Fondförvaltares riskhantering av företagsobligationer.
Magisternivå. Umeå. Umeå universitet. [elektronisk] Tillgänglig via:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1118132/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2019-05-06]
Kungliga vetenskapsakademien (1990, 16 oktober) This year's laureates are pioneers in the theory of financial economics and corporate finance. The nobel price. TIllgänglig via:
https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/1990/press-release/
Krainer, J (2004, 10 december). What Determines the Credit Spread?. FRBSF Economic Letter. Tillgänglig via:
https://www.frbsf.org/economic-research/publications/economic-letter/2004/december/what-determines-the-credit-spread/ (Hämtad 2019-05-09)
Landeman, L. & Bergin, G. (2014), Företagsobligationer: från AAA till konkurs, Stockholm, Ekerlids förlag
Lesmound, D. A., Ogden, J. P. & Trzcinka, C. A. (1999). A New Estimate of Transaction Costs. The Review of Financial Studies. Vol. 12, S. 1113-1141
Lindén, U. (2014, 21 augusti). Ulrika tror på företagsobligationer. DNB.
https://www.dnb.se/se/sv/fonder/nyheter/ulrika-foerklarar.html [Hämtad 2019-05-06]
Noella, M & Knipe, S (2006, 14 oktober). Research Dilemmas: Paradigms, Methods and Methodology. Issues in Educational Research. Tillgänglig via:
http://www.iier.org.au/iier16/mackenzie.html [Hämtad 2019-05-06]
Mertens, D.M. (2005). Research methods in education and psychology: Integrating diversity with quantitative and qualitative approaches. (2a uppl.) Thousand Oaks: Sage.
Missouri State University, (2013, 1 februari), Money and Banking: Lecture 9 - Interest Rate Risk (video), Tillgänglig via:
https://www.youtube.com/watch?v=PTbWpLXMcvY [Hämtad 2019-05-06]
Moody´s. (2019). Rating Symbols and Definitions. Moody´s. [elektronisk] Tillgänglig via:
https://www.moodys.com/ratings-process/Ratings-Definitions/002002 [Hämtad 2019-05-06]
Moore, D., McCabe, G., Alwan, L., Craig, B & Duckworth, W. (2011) The Practice of Statistics for Business and Economics. 3e uppl. W.H. Freeman and Company. New York, United States of America
Mårtensson, M., Persson, J., & Winberg, R (2012) Drivkrafter bakom kreditspreaden för företagsobligationer - En studie på den europeiska utilitysektorn. Kandidatnivå. Lund: Lunds Universitet
Nyman, P. & Österman, M. (2016). Att genomföra och bedöma statistiska undersökningar.
Pär Nyman. Tillgänglig via:
http://www.parnyman.com/files/texts/statistiska_undersokningar.pdf [Hämtad 2019-05-06]
Olofsson, P & Wahlberg, J (2011). Insiders vs. Outsiders. Magisternivå. Umeå: Umeå Universitet.
Olsen, W. (2004). Triangulation in Social Research: Qualitative and Quantitative Methods Can Really Be Mixed. Developments in sociology. 20. 103–118.
O'Leary, Z. (2004). The essential guide to doing research. London: Sage Publications.
Partnoy, F. (2017, 31 maj). What’s (Still) Wrong with Credit Ratings;. Harvard Law school Forum.
https://corpgov.law.harvard.edu/2017/05/31/whats-still-wrong-with-credit-ratings/ [Hämtad
2019-05-06]
Riksbanken. (2018, 1 februari). Penningpolitiska instrument. Riksbanken. Tillgänglig via:
https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/genomforande-av-penningpolitiska-beslut/penningpolitiska-instrument/ [Hämtad 2019-05-06]
Riksbanken. (2014, 21 november). Finansiell stabilitet 2014:2. Riksbanken. Tillgänglig via:
http://archive.riksbank.se/Documents/Rapporter/FSR/2014/FSR_2/rap_fsr2_141204_sve.pdf [Hämtad 2019-05-06]
Riksbanken. (2019, 25 april). Reporänta, in- och utlåningsränta. Riksbanken. Tillgänglig via:
https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/reporanta-in--och-utlaningsranta/ [Hämtad 2019-05-06]
Riksbanken. (2018, 1 februari). Så påverkar penningpolitiken inflationen. Riksbanken.
Tillgänglig via: https://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/vad-ar-penningpolitik/sa-paverkar-penningpolitiken-inflationen/ [Hämtad 2019-04-25]
Riksgälden. (2017, 30 mars). Räkneexempel för nominella obligationer. Riksgälden.
Tillgängligt via:
https://www.riksgalden.se/sv/sok/?q=nominella+obligationer+2017 [Hämtad 2019-05-06]
Ruist, E. (1998). Hantera tvärsnittsdata varsamt! Ekonomisk Debatt 1998, årg 26, nr 2.
Handelshögskolan, Stockholm
Sarig, O., & Warga, A. (1989). Bond price data and bond market liquidity. Journal of Financial and Quantitative Analysis 24, 367–378.
https://www.jstor.org/stable/2330817?seq=1#metadata_info_tab_contents
Sharpe, W.F. (1977). THE CAPITAL ASSET PRICING MODEL: A “Multi-Beta”
Interpretation. Stanford University.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780124458505500118
S&P Global. (2018). S&P Global Ratings Definitions. S&P Global. Tillgänglig via:
https://www.standardandpoors.com/en_US/web/guest/article/-/view/sourceId/504352 [Hämtad 2019-04-25]
Sundell, A. (2010, 16 oktober). Guide: Regressionsdiagnostik – multikollinearitet. SPSS-akuten. Tillgänglig via:
https://spssakuten.com/2010/10/16/guide-regressionsdiagnostik-%E2%80%93-multikollinearitet/ [Hämtad 2019-05-06]
Studenmund, A.H. (2014). Using Econometrics, A practical Guide (6.th ed., Pearson Education Limited) Edinburgh Gate.
Svenska Handelsbanken AB. (u.å.). Obligationer. Handelsbanken.
https://www.handelsbanken.se/sv/privat/spara/aktier-och-andra-vardepapper/obligationer [Hämtad 2019-05-06]
Svt Nyheter (2015, 25 augusti) Här är historiens värsta börskrascher. SVT.se. Tillgängligt via https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/har-ar-historiens-varsta-borskrascher (Hämtad 2019-05-07)
Söderberg & Partners. (u.å.). Årets Finansuppsats 2019. Söderberg & Partners. Tillgänglig via: https://www.soderbergpartners.se/karriar/student/ [Hämtad 2019-05-07]
The Economic Times (u.å). Definition of 'Ceteris Paribus. The Economic Times. Tillgänglig via:
https://economictimes.indiatimes.com/definition/ceteris-paribus [Hämtad 2019-05-06]
Tuchman, M (2014, 3 Februari) How to Invest In U.S. Bonds. Forbes.
https://www.forbes.com/sites/mitchelltuchman/2014/02/03/how-to-invest-in-u-s-bonds/#45bad2e04557 [Hämtad 2019-05-06]
UCLA (2016, 22 augusti) Introduction to SAS. UCLA: Statistical Consulting Group.
https://stats.idre.ucla.edu/stata/webbooks/reg/chapter2/stata-webbooksregressionwith-statachapter-2-regression-diagnostics/ [Hämtad 2019-05-06]
Umeå universitetsbibliotek. (2019). Eikon. Umeå universitetsbibliotek. Tillgänglig via:
https://www-ub-umu-se.proxy.ub.umu.se/sok/tidskrifter/datastream [Hämtad 2019-04-25]
Yahoo Finance. (u.å.). S&P 500 (^GSPC). Yahoo Finance. Tillgänlig via:
Yahoo Finance. (u.å.). S&P 500 (^GSPC). Yahoo Finance. Tillgänlig via: