5. Diskussion och slutsatser
5.4 Framtida forskning
I dagens samhälle och skola har det skett en stor förändring med digitaliseringen. Denna förändring påvisas genom denna undersökning och ämnet ligger väl i tiden. Därför anser vi att det skulle vara av intresse för framtida forskning att undersöka vidare hur eleverna upplever att arbeta med digitala verktyg och om arbetssättet gynnar det faktiska lärandet. Det skulle också vara av stort intresse att se hur man skulle kunna komma ifrån utmaningarna med teknikstrul och tidsbrist. Det finns ett stort behov av att granska och analysera de olika digitala verktygen som idag används för att se om de innehåller det som lärare och elever behöver i undervisningen.
42 Det skulle också varit av intresse att göra undersökningar gällande den överflödiga dokumentation som lärare idag ofta behöver göra då många digitala verktyg inte samspelar med varandra. Detta för att se hur användandet skulle kunna effektiviseras och spara tid för lärarna istället för att ta onödig tid med extra arbete. Det är av största vikt att ämnet forskas mer om då samhället är i en ständig progression. Genom denna progression vet vi inte vilka bieffekter som skapas hos våra elever och deras lärande. Det är viktigt att skolan och lärandets syfte inte försvinner i den digitala massan.
43
6. Referenser
Christoffersen, Line, Johannessen, Asbjørn (2015), Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1 upplagan. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2016), Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur
Diaz, Patricia (2014), Arbeta formativt med digitala verktyg. 1 upplagan. Lund: Studentlitteratur
Diaz, Patricia (2012), Webben i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. 1 upplagan. Lund: Studentlitteratur
Ejlertsson, Göran (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013), Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1 upplagan Stockholm: Natur & Kultur
Eriksson, Lars, (2016), Digitaliseringen i skolan- dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. Sveriges Riksdag
https://data.riksdagen.se/fil/24B42258-6038-470F-80C6-F5CE149F401B (Hämtad 2019-11-22)
Fleischer, Håkan & Kvarnsell, Helena (2016), Digitalisering som lyfter skolan [Elektronisk resurs]: Teori möter praktik. Gothia Fortbildning AB
Google Edu (2014), https://edu.google.com/products/classroom/?modal_active=none (Hämtad 2020-05-12)
Gulz, Agneta, (2019), Teknik ger inte billigare skola. Pedagogiska magasinet
https://pedagogiskamagasinet.se/teknik-ger-inte-billigare-skola/ (Hämtad 2019-11-22)
Gunnars, Ylva, (2019), Digitala verktyg i undervisningen- matematik och teknik
undervisning. Skolinspektionen: Stockholm, https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/digitala-verktyg-i-undervisningen/ (Hämtad 2019-11-22)
Högskolan i Skövde (2019), https://www.his.se/utbildning/fristaende-kurser/kognitiv-neurovetenskap/ (Hämtad 2019-12-03)
44 Ingemansson, Mary (2016), Lärande genom skönlitteratur: djupläsning, förståelse, kunskap. 1 upplagan. Lund: Studentlitteratur
Karlsson, Ola (red.) (2017), Svenska skrivregler. Fjärde upplagan Stockholm: Liber
Klingberg, Torkel, (2019), Det största experimentet. Pedagogiska magasinet https://pedagogiskamagasinet.se/det-storsta-experimentet/ (Hämtad 2019-11-22)
Lantz-Andersson, Annika & Säljö, Roger (2014), Lärandemiljöer i omvandling - En yrkesroll i utveckling. ur bok Lantz-Andersson, Annika & Säljö, Roger (red.). Lärare i den
uppkopplade skolan. 1 upplagan. Malmö: Gleerup
Learning-by-doing, (2020) En sajt om praktisk pedagogik och aktiva elever. http://learning-by-doing.se/john-dewey/ (Hämtad 2020-04-23)
Lindh, Christina, (2019), I skrivandets spår: elever skriver i SO. Malmö, Malmö universitet
Lunds Universitet (2019), https://www.lu.se/lubas/subject/kognitionsvetenskap (Hämtad 2019-11-27) NE.se (2019), https://www-ne-se.ezproxy.hkr.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/digitalisering (Hämtat 2019-11-15) NE.se (2019) https://www-ne-se.ezproxy.hkr.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/programmerad-undervisning (Hämtat 2019-11-15)
Nilsson, Pernilla, (2019) Digitalt laboratorium i Halmstad. Pedagogiska magasinet https://pedagogiskamagasinet.se/digitalt-laboratorium-i-halmstad/ (Hämtad 2019-11-26)
Qualtrics (2002) https://hkr.eu.qualtrics.com/jfe/form/SV_en6GZTbPQ6eaVrD (Hämtad 2020-03-29)
Rasmusson, Maria (2014) Det digitala läsandet. Halmstad universitet
http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-11-26)
Rundberg, Mattias (2019), Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg. Skolvärlden. https://skolvarlden.se/artiklar/forskarens-tips-sa-lyfter-du-no-undervisningen-med-digitala-verktyg (Hämtad 2019-11-26)
Sanoma utbildning- ledande läromedel (2018)
https://www.sanomautbildning.se/sv/produkter/digitala-laromedel/bingel/ (Hämtad 2020-05-12)
45 Skollagen (2010),
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (Hämtad 2019-12-23)
Skolverket (2019), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. Reviderad. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet Skolverket (2017), https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/6-styrning- ledning/Alla%20skolformer/601-Leda-digitalisering/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/ST1_SL_04_A_01_att_lara_e n_digital_tid.docx ( Hämtad 2019-11-16)
Steinberg, John M. (2013), Lyckas med digitala verktyg i skolan: pedagogik, struktur och ledarskap. Stockholm: Gothia
Svensk ordbok: Svenska akademin (SO),
(2019), https://svenska.se/tre/?sok=inst%C3%A4llning&pz=1 (Hämtad 2019-12-17)
Sveriges Riksdag (2016), https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2016/maj/26/digitaliseringen-i-skolan--vad-sager-forskningen/ (Hämtad 2019-11-22)
Säljö, Roger (2017), Den lärande människan - teoretiska traditioner ur bok Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2017). Lärande skola bildning. 4 upplagan. reviderad Stockholm: Natur & Kultur
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2 upplagan. Stockholm: Norstedts
Trost, Jan, Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. 5., [moderniserade och rev.] upplaga. Lund: Studentlitteratur
UNESCO (2019), https://en.unesco.org/themes/literacy (Hämtad 2019-11-26)
Åsberg, Rodney (2001), Det finns inga kvalitativa metoder -och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 6 nr. 4
46
7. Bilagor
7.1 Bilaga 1
Initiativ för ökad digitalisering i skolan, från Sveriges Riksdag (2016 s. 67)
Start år Projekt Målgrupp Initiativtagare
1974 DIS – Datorn i skolan 450 lärare, 8 000 elever på
grundskola och gymnasium Skolöverstyrelsen
1979 Prodis – Programvara och
datorutrustning i skolan Skolledare Skolöverstyrelsen
1981 DUN – Datorn i under-
visningen Grundskola och gymnasium Skolöverstyrelsen
1980 Lgr80 – Datalära Grundskola Skolöverstyrelsen
1981 Tudis – Teknologiupphand-
ling datorn i skolan Grundskola Skolöverstyrelsen
1984 – 1988 Compis – Computer i skolan) Grundskola Skolöverstyrelsen
1985 – 1988 DOS – Datorn och skolan Högstadiet Skolöverstyrelsen
1995 Det svenska skoldatanätet Grundskola och gymnasium Skolverket
1995 Fyrtornsprojekten 27 kommuner KK-stiftelsen
1999 – 2001 ITiS Samtl. kommuner Regeringen
2006 PIM – Praktisk IT- och
mediekunskap Alla lärare
Myndigheten för skolutveckling och Skolverket
2006 – 1:1-satsningar Förskola, grundskola och gymnasium Fristående skolor och kommuner
47
7.2 Bilaga 2
Enkätfrågor 1. Kön a. Man b. Kvinna c. Annat 2. Ålder - Öppen fråga3. När tog du din lärarexamen? a. Öppen fråga
4. Vilket län jobbar du i? - Öppen fråga
5. Är du behörig att undervisa i svenskämnet? a. Ja
b. Nej
6. Undervisar du i årskurs 4–6? a. Ja
b. Nej, men har gjort c. Nej
7. a) Använder du något digitalt lärande program? a. Ja
b. Nej
7. b) Om ja, vilket/ vilka program använder du? - Öppen fråga
8. Vad betyder digital kompetens för dig? - Öppen fråga
9. Har du fått någon digital kompetens utöver din lärarutbildning? - ja
- nej
- om Ja, vad är det för utbildning
10. Hur bra digital kompetens anser du dig själv ha? - skatta sig själv på en skala.
11. Vad tycker du är svårt med digitala verktyg? - Öppen fråga.
48 12. Hur använder du digitala verktyg i din svenskundervisning?
a. Integrerat i undervisningen
b. Bara som extra uppgift när någon är klar. c. Både och.
d. Annat
13. Vad innebär digitala verktyg för dig? /vad innefattar digitala verktyg för dig? - öppen fråga
14. Hur många timmar per vecka jobbar eleverna med digitala verktyg? (svara ungefärligt) - Alternativ? med span?
15. Vilka elever får använda digitala verktyg? a. De som är klara med allt
b. Alla elever, det är integrerat i undervisningen c. annat
16. vilka positiva aspekter/fördelar finns det med digitala verktyg? - öppen
17 vilka negativa aspekter/ nackdelar finns det med digitala verktyg? - öppen
18. har alla elever som du undervisar en egen dator/iPad i skolan? - ja
- nej
- bara elever med särskilda anpassningar har en egen dator
19. har alla elever möjlighet att ta hem sin dator/cromebook/ipad/läsplatta? - ja
- nej
- bara elever med särskilda anpassningar har en egen dator
20. i vilken utsträckning anser du är lämpligt att använda digitala verktyg? 5 min - 1 timme i veckan
1h -2h 3h-4h 5h eller mer
21. I vilken utsträckning anser du är lämpligt att använda digitala verktyg? 22. I vilken utsträckning använder du digitala verktyg i din undervisning? 23. Tycker du att din undervisning gynnas av digitala verktyg?
a. Ja b. Nej
49
7.3 Bilaga 3
2020.03.31
Hej!
Vi är två studenter som går sista terminen på lärarutbildningen vid Högskolan i Kristianstad. Vi ska nu skriva vårt examensarbete som handlar om vilken inställning lärare har till digitala verktyg och hur lärare använder digitala verktyg i svenskundervisningen.
Vår handledare heter Mary Ingemansson.
Deltagandet är frivilligt och kan avbrytas och då sparas inget. Enkäten besvaras anonymt och all data som samlas in följer Vetenskapsrådets etiska råd och regler. Svaren kommer enbart att tolkas av oss och kommer att presenteras i vår uppsats i en helhet. Resultat kommer att redovisas på gruppnivå och det kommer inte att gå att spåra enskilda individers svar. Ingen data kommer att spridas på annat sätt.
Vi kommer utöver enkäten vilja göra några djupintervjuer där vi väljer ut 3 till 4 personer som vi kommer att intervjua. Vi skulle vilja göra dessa intervjuer i vecka 15–17 och dessa intervjuer kommer att göras digitalt. Om detta är av intresse, kan du lämna din e-postadress i sista rutan i enkäten så kommer vi att kontakta några av de intresserade slumpmässigt.
Om du vill ta del av vår uppsats när den är klar går det bra att kontakta oss eller vår handledare. Om du har andra frågor kan du också kontakta oss.
Tack för din medverkan! Det betyder mycket för oss att just du har varit med och svarat!
Med vänliga hälsningar
Julia Landaeus - julia.landaeus0014@stud.hkr.se
50