Det studien fångat upp kan bidra till att individer som är i behov av livsstilsförändringar lättare kan hitta motivation till att börja med endast en livsstilsförändring, vilket då kan bidra till fler livsstilsförändringar. I detta fall visar studien att fysisk aktivitet bidrar till att man har fler hälsofrämjande levnadsvanor, men det innebär inte att det är en självklarhet att det bland andra populationer, exempelvis på andra ställen i Sverige men även i andra länder ser likadant ut. Därför hade det via framtida forskning varit intressant att göra en liknande studie men med ett större material i en annan population och genom ett slumpmässigt urval, då hade en
generalisering i högre grad kunnat göras. Även en intervention hade varit en intressant undersökningsmetod, där individer får göra en livsstilsförändring och följas upp, där man tittar på hur och i vilken riktning levnadsvanorna påverkar varandra.
Då studien visade att fysiskt inaktiva individer upplever att motivationsbrist är den främsta orsaken till att inte börja träna, hade det även varit intressant att genom en kvalitativ intervjustudie gå på djupet med vad som påverkar individer till att ha hälsofrämjande levnadsvanor samt ta reda på vad som hade motiverat fysiskt inaktiva till att bli mer fysiskt aktiv. Detta för att få en tydligare bild och mer kunskap om individen och dess tankar kring livsstilsförändringar, då det är en viktig del i ett hälsopromotivt arbetssätt mellan
hälsovägledare och en individ som står inför en livsstilsförändring.
22
Referenser
Andersson, G. & Johrén, A. (2012). Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi: för individ, organisation och samhälle. (1. uppl.) Danderyd: HPI Health Profile Institute.
Andrade, A. M., Coutinho, S., Silva, M. N., Mata, J., Vieira, P. N., Minderico, C. S., Melason, K., J., Baptista, F., Sardinha, L., B., Teixeira, P. J. (2010). The effect of physical activity on weight loss is mediated by eating self-regulation. Patient Education and Counseling, 79, 320-326. doi:10.1016/j.pec.2010.01.006
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Audrain-McGovern, J., Strasser, A. A., Ashare, R., & Wileyto, E. P. (2015). Reinforcing value of smoking relative to physical activity and the effects of physical activity on smoking abstinence symptoms among young adults. Experimental and Clinical Psychopharmacology, 23(6), 477-485. doi:10.1037/pha0000051; 10.1037/pha0000051.supp (Supplemental).
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Bandura, A. (2004). Health promotion by social cognitive means. Health Education &
Behavior, 31(2), 143-164.
Bui, M., Kemp, E., & Howlett, E. (2011). The fight against obesity: Influences of self-efficacy on exercise regularity. Journal of Nonprofit & Public Sector Marketing, 23(2), 181-208. doi:10.1080/10495142.2011.572709.
Codogno, J., Turi, B., Kemper, H., Fernandes, R., Christofaro, D., & Monteiro, H. (2015).
Physical inactivity of adults and 1-year health care expenditures in brazil. International Journal of Public Health, 60(3), 309.
Conroy, D. E., Ram, N., Pincus, A. L., Coffman, D. L., Lorek, A. E., Rebar, A. L., & Roche, M. J. (2015). Daily physical activity and alcohol use across the adult lifespan. Health
Psychology, 34(6), 653-660. doi:10.1037/hea0000157.
Corder, K., Van Sluijs, E., M.F., Ridgway, C.L., Steele, R.M., Prynne, C. J., Stephen, A., M., Bamber, D.J., Dunn, V.J., Goodyer, I.M., & Ekelund, U. (2014) Breakfast consumption and physical activity in British adolescents. The British Journal of Nutrition.
Couper, M. P., Singer, E., Levin, C. A., Fowler,Floyd J.,,Jr, Fagerlin, A., & Zikmund-Fisher, B. (2010). Use of the internet and ratings of information sources for medical decisions:
Results from the DECISIONS survey. Medical Decision Making: An International Journal of the Society for Medical Decision Making, 30(5), 106-114. doi:10.1177/0272989X10377661.
Craft, L. L., Freund, K. M., Culpepper, L., & Perna, F. M. (2007). Intervention study of exercise for depressive symptoms in women.Journal of Women's Health (15409996), 16(10), 1499-1509. doi:10.1089/jwh.2007.0483.
23 Denscombe, M (2000) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
De Moor, M. H. M., Beem, A. L., Stubbe, J. H., Boomsma, D. I., & De Geus, E. J. C. (2006).
Regular exercise, anxiety, depression and personality: A population-based study. Preventive Medicine, 42, 273-279. doi:10.1016/j.ypmed.2005.12.002.
Dohle, S., Wansink, B., & Zehnder, L. (2015). Exercise and food compensation: Exploring diet-related beliefs and behaviors of regular exercisers. Journal of Physical Activity & Health, 12(3), 322.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Faskunger . (2 7). en byggda miljöns åverkan å fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut. Hämtad 2016-02-02 från Folkhälsomyndigheten,
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12138/R200703_Byggd_miljo_web.pdf Fisher, K., & Kridli, S. A. (2014). The role of motivation and self-efficacy on the practice of health promotion behaviours in the overweight and obese middle-aged american women.
International Journal of Nursing Practice, 20(3), 327-335. doi:10.1111/ijn.12155.
Folkhälsomyndigheten. (2014) Folkhälsan I Sverige. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (2014). Fysisk aktivitet - Begrepp och definitioner. Hämtad 2016-05-20, från
http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_FA_Begrepp-och-definitioner.pdf.
Gard, G. (2002). Work motivation - a brief review of theories underpinning health promotion. Physical Therapy Reviews, 7(3), 163.
Garber, C. E., Blissmer, B., Deschenes, M. R., Franklin, B. A., Lamonte, M. J., Lee, I. M., Nieman, D. C., Swain, D. P. (2011). Quantity and quality of exercise for developing and maintaining cardiorespiratory, musculoskeletal, and neuromotor fitness in apparently healthy adults: Guidance for prescribing exercise. Medicine and Science in Sports and Exercise, 43(7), 1334-1359. doi:10.1249/MSS.0b013e318213fefb.
Gerber, M., & Pühse, U. (2009). Do exercise and fitness protect against stress-induced health complaints? A review of the literature. Scandinavian Journal of Public Health, 37(8), 801.
Giles-Corti, B., & Donovan, R. J. (2002). Socioeconomic status differences in recreational physical activity levels and real and perceived access to a supportive physical environment.
Preventive Medicine, 35(6), 601-611.
Haskell, W. L., Lee, I. M., Pate, R. R., Powell, K. E., Blair, S. N., Franklin, B. A., Macera, C.
A., Thompson, P. D., Bauman, A. (2007). Physical activity and public health: Updated recommendation for adults from the american college of sports medicine and the american heart association. Circulation, 116(9), 1081-1093.
24 Hofer, B. K. (2004). Epistemological understanding as a metacognitive process: Thinking aloud during online searching.Educational Psychologist, 39(1), 43-55.
Kostenius, C. & Lindqvist, A. (2006). Hälsovägledning: från ord och tanke till handling.
Lund: Studentlitteratur.
Lee, B., & Yi, Y. (2016). Smoking, physical activity, and eating habits among adolescents.
Western Journal of Nursing Research, 38(1), 27-42. doi:10.1177/0193945914544335
Lee, P. N. (2014). Health risks related to dual use of cigarettes and snus – A systematic review. Regulatory Toxicology and Pharmacology, 69, 125-134.
doi:10.1016/j.yrtph.2013.10.007
Lin, Y., & Chu, L. (2014). The health promotion lifestyle of metabolic syndrome individuals with a diet and exercise programme.International Journal of Nursing Practice, 20(2), 142-148. doi:10.1111/ijn.12149
Mattila, V. M., Raisamo, S., Pihlajamäki, H., Mäntysaari, M., & Rimpelä, A. (2012). Sports activity and the use of cigarettes and snus among young males in finland in 1999-2010. BMC Public Health, 12, 230-230. doi:10.1186/1471-2458-12-230
McNamara, J. P. H., Wang, J., Holiday, D. B., Warren, J. Y., Paradoa, M., Balkhi, A. M., Fernandez-Baca, A. M., McCrae, C. S. (2014). Sleep disturbances associated with cigarette smoking. Psychology, Health & Medicine, 19(4), 410-419.
doi:10.1080/13548506.2013.832782.
Miller, W.R. & Rollnick, S. (2003). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring.
(2. utg.) Norrköping: Kriminalvårdens förlag.
Netz, Y., Wu, M., Becker, B. J., & Tenenbaum, G. (2005). Physical activity and psychological well-being in advanced age: A meta-analysis of intervention studies. Psychology and Aging, 20(2), 272-284. doi:10.1037/0882-7974.20.2.272
Nishitani, N., & Sakakibara, H. (2007). Original article: Relationship of BMI increase to eating behavior and job stress in a 2-year cohort study of non-obese male japanese workers.
Obesity Research & Clinical Practice, 1, 179-185. doi:10.1016/j.orcp.2007.06.002.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Parschau, L., Fleig, L., Warner, L. M., Pomp, S., Barz, M., Knoll, N., Schwarzer, R., Lippke, S. (2014). Positive exercise experience facilitates behavior change via self-efficacy. Health Education & Behavior, 41(4), 414-422. doi:10.1177/1090198114529132
Pa, J., Goodson, W., Bloch, A., King, A. C., Yaffe, K., & Barnes, D. E. (2014). Effect of exercise and cognitive activity on self-reported sleep quality in community-dwelling older
25 adults with cognitive complaints: A randomized controlled trial. Journal of the American Geriatrics Society, 62(12), 2319-2326. doi:10.1111/jgs.13158.
Polonsky, W. (2002). Diabetes hela livet. Lund: Studentlitteratur.
Rich, M., & Ginsburg, K. R. (1999). The reason and rhyme of qualitative research: Why, when, and how to use qualitative methods in the study of adolescent health. Journal of Adolescent Health, 25(6), 371-378. doi:10.1016/S1054-139X(99)00068-3.
Rosewich, M., Schulze, J., Eickmeier, O., Adler, S., Rose, M. A., Schubert, R., & Zielen, S.
(2012). Early impact of smoking on lung function, health, and well-being in adolescents.
Pediatric Pulmonology, 47, 692-699. doi:10.1002/ ppul.21602.
Rostila, M. & Toivanen, S. (red.) (2012). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. (1. utg.) Stockholm: Liber.
Sabinsky, M. S., Toft, U., Raben, A., & Holm, L. (2007). Overweight men's motivations and perceived barriers towards weight loss.European Journal of Clinical Nutrition, 61(4), 526-531.
Sa, J., Heimdal, J., Sbrocco, T., Seo, D., & Nelson, B. (2016). Original communication:
Overweight and physical inactivity among african american students at a historically black university. Journal of the National Medical Association, 108, 77-85.
doi:10.1016/j.jnma.2015.12.010.
Sayette, M. A., Martin, C. S., Wertz, J. M., Perrott, M. A., & Peters, A. R. (2005). The effects of alcohol on cigarette craving in heavy smokers and tobacco chippers. Psychology of
Addictive Behaviors, 19(3), 263-270. doi:10.1037/0893-164X.19.3.26.
Schäfer Elinder, L., & Faskunger, J. (Red.).(2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm:
Statens Folkhälsoinstitut.
Socialstyrelsen. (2012). Kortversion av Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 2016-04-15, från http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=407
Statens folkhälsoinstitut (2002). Åtgärder mot fetma: Nationell inventering av pågående studier/projekt avseende fysisk aktivitet och kost för att förebygga övervikt och fetma.
Sandviken: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut (2011). Stillasittande fritid i Sverige, läns- och kommundata 2008-2011. Hämtad 2016-05-20, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12807/Stillasittande-fritid-i-Sverige_l%C3%A4n_kommun_2008-2011.pdf
26 Statens folkhälsoinstitut Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2008). FYSS 2008: fysisk
aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (2. uppl.) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Suminski, R. R., Wier, L. T., Poston, W., Arenare, B., Randles, A., & Jackson, A. S. (2009).
The effect of habitual smoking on measured and predicted VO2max. Journal of Physical Activity & Health, 6(5), 667-673.
Theorell, T. (red.) (2012). Psykosocial miljö och stress. (2., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Thomeé, R., Augustsson, J., Wernblom, M., Augustsson, S., & Karlsson, J. (2008).
Styrketräning: för idrott, motion och rehabilitering. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Trost, J. (2012). Enkätboken. (4., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdfv
Världshälsoorganisationen. (1986) The Ottawa charter for healthpromotion. Hämtad 2016-04-20 från http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/
Warburton, D. E. R., & Bredin, S. S. D. (2016). Review: Reflections on physical activity and health: What should we recommend?Canadian Journal of Cardiology, 32, 495-504.
doi:10.1016/j.cjca.2016.01.024
WHO. (1948). Official Records of the World Health Organization, no.2. Hämtad 2016-02-02 från http://www.who.int/suggestions/faq/en/
Wijndaele, K., Orrow, G., Ekelund, U., Sharp, S., Brage, S., Griffin, S., & Simmons, R.
(2014). Increasing objectively measured sedentary time increases clustered cardiometabolic risk: A 6 year analysis of the ProActive study. Diabetologia, 57(2), 305.
Woolf, S. H., Rothemich, S. F., Johnson, R. E., & Marsland, D. W. (1999). Is cigarette smoking associated with impaired physical and mental functional status? an office-based survey of primary care patients. American Journal of Preventive Medicine,17(2), 134-137.
Winroth, J., Rydqvist, L-G. (2008) Hälsa & hälsopromotion. Med fokus på individ- grupp och organisationsnivå. Stockholm: SISU idrottsböcker.
27