När studien utfördes hade RIA-projektet varit en del inom sektionen i ungefär åtta
månader. Vi anser att det hade varit intressant att studera fenomenet när RIA-projektet har satt sig ytterligare och blivit en naturligare del inom sektionen. Att anslutningen till RIA- projektet är relativt ny kan ha bidragit till att den är effektiv, men kommer det gå att visa på likadana effekter om ett par år? Kommer patienterna att få lika mycket eller ännu
mer/mindre tid när yrkesrollerna inom sektionen har funnit sig i den avlastande effekten som påvisats i studien?
Anslutningen till RIA-projektet inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har varit effektiv i förhållande till sektionens uppsatta mål om sektionen betraktas som en egen enhet eller organisation. Nu är sektionen en del av ett sjukhus i Sverige som i sin tur är en del av Sveriges hälso- och sjukvård vilket i sin tur är en del av det svenska samhället. Om en del påverkas kan det påverka helheten och de andra delarna. Till exempel går det att väga kostnaden av de statliga medel som betalas ut av RIA-projektet mot kostnaden av att någon är arbetslös. Det går även att argumentera för att RIA-projektet är en integrationsåtgärd för någon som invandrat till Sverige och inte får in sin fot på den svenska arbetsmarknaden. Vilka psykologiska effekter har det på sjukhuspersonalen inom sektionen att de nu kan ägna sig åt de arbetsuppgifter som ingår i deras yrkesroll, upplever sjukhuspersonalen en högre yrkesstolthet? Fenomenet som studien omfattar går därför att betrakta ur olika synvinklar. Vi anser därför att för att få en rättvisare bild av anslutningen till RIA-projektet inom sektionen kan vår studie kompletteras. Vi önskar att se ytterligare forskning som även fångar anslutningen till RIA-projektet inom sektionen ur ett nationalekonomiskt perspektiv där även social- och samhällsekonomiska aspekter tas i beaktning.
8 Referenser
Abraham, R. (2004) Emotional Competence as Antecedent to Performance: A Contingency Framework, Genetic, Social & General Psychology Monographs, Maj 2004, Vol. 130, s. 117- 143.
Abrahamsson, B. (2000) Organisationsteori – Moderna och klassiska perspektiv. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Abrahamsson, B. & Andersen, J.A. (2005) Organisation - att beskriva och förstå
organisationer. 4:e upplagan. Slovenien: Korotan Ljubljana.
Alvehus, J. & Jensen, T. (2015) Organisation. Lund: Studentlitteratur.
Barney, J. (1991) Firm resources and sustained competitive advantage, Journal of
Management, 17 (1), 99–120.
Barney, J. B. (2001) Resource-based theories of competitive advantage: a ten-year retrospective on the resource-based view, Journal of Management, 27 (6), 643–50.
Björklund, J., Starbrink A., & Westerholm B. (2016) “Återinför vårdbiträden för en
effektivare vård”. Dagens Nyheter. 25 februari. https://www.dn.se/debatt/aterinfor- vardbitraden-for-en-effektivare-vard/?forceScript=1&variantType=ADBLOCKER (Hämtad 2019-05-11).
Blomkvist, P., Hallin, A., & Lindell, E. (2018) Metod för företagsekonomer. Uppsats enligt 4-stegsmodellen. 1:a upplagan. Polen: Interak.
Brorström, B. & Kastberg, G. (2006) Förutsättningar för effektivitet i kommuner och
landsting – en kombination av flera perspektiv. Rapport till Expertgruppen för Studier i
Samhällsekonomi, 2006:2.
Bryman, A. & Bell, E. (2014) Företagsekonomiska Forskningsmetoder. 2:a upplagan. Kina: Liber AB.
Cherian, J., & Farouq, S. (2013) A Review of Human Resource Accounting and
Organizational Performance. International Journal of Economics and Finance, 5(8), 74- 83.
Doran, G. T. (1981) There's a S.M.A.R.T. way to write managements' goals and objectives,
Management Review, Vol. 70, Nr. 11, s. 35-36.
Eriksson, T, E. (2018) Kritiskt tänkande. 3:e upplagan. Stockholm: Liber AB.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015) Handbok i kvalitativ analys. 2:a upplagan. Egypten: Sahara Printing.
Forslund, M. (2016) Organisation och ledning. 2:a upplagan. Kina: People Printing.
Hagén, H-O. & Hagsten, E. (2006) Därför behöver produktiviteten i den offentliga sektorn
mätas. Rapport till Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi, 2006:2.
Hagström, A. (2017) Delade meningar från fackligt håll. Göteborgs-Posten. 26 juli. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/delade-meningar-fr%C3%A5n-fackligt- h%C3%A5ll-1.4477621 (Hämtad 2019-05-30)
Hagström, A. (2017) Vårdbiträden gör comeback på Sahlgrenska. Göteborgs-Posten. 26 juli. https://www.gp.se/nyheter/göteborg/vårdbiträden-gör-comeback-på-sahlgrenska- 1.4477568 (Hämtad 2019-04-09).
Hatch, M.J. (1997) Organisationsteori – Moderna symboliska och postmoderna
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Hjort, M. (2017) Trappa ska lyfta vårdbiträden. Kommunalarbetaren. 5 april. https://ka.se/2017/04/05/satsning-pa-vardbitraden/ (Hämtad 2019-04-09).
Jakobson, H., & Tenfält, T. (2018) Personalbristen riskerar leda till mångmiljardnota. Dagens Nyheter. 1 september. https://www.dn.se/nyheter/politik/personalbristen- riskerar-leda-till-mangmiljardnota/ (Hämtad 2019-04-02).
Johansson, L-G. (2018) Introduktion till vetenskapsteorin. 4:e upplagan. Lettland: Livonia Print.
Kristiansen, L., Hellzén, O., & Asplund, K. (2006) Swedish assistant nurses’ experiences of job satisfaction when caring for persons suffering from dementia and behavioural
disturbances. An interview study. International Journal of Qualitative Studies on Health
Losey, R. M. (1999) Mastering the Competencies of HR Management. Human Resource
Management, Summer 1999, Vol. 38, Nr. 2, s. 99-102.
Mattsson, P. & Örtenblad, A. (2013) Smått och Gott om vetenskapliga rapporter och
referensteknik. 1:a upplagan. Malmö: Holmbergs.
Modell, S., & Grönlund, A. (2006) Effektivitet och styrning i statliga myndigheter. Stockholm: Studentlitteratur.
Murray, R. (2006) Vad är effektivitet och hur mäta den i kommunal verksamhet? Rapport till Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi, 2006:2.
Nordgaard, A. (2001) Räkna på urval! Teori och exempel i urvalsmetodik. 2:a upplagan.
Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Projektansvarig (2019) Projektansvarig för regionen i Sverige. Muntlig kommunikation 8 maj.
Rutgers, R. M., & van der Meer, H. (2010) The Origins and Restriction of Efficiency in Public Administration: Regaining Efficiency as the Core Value of Public Administration.
Administration & Society, 42(7) s. 755-779.
Socialstyrelsen. (2009) Nationella indikatorer för God vård – Hälso- och
sjukvårdsövergripande indikatorer – Indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Socialstyrelsen, 2009-11-5.
Sohlberg, B-M. & Sohlberg, P. (2013) Kunskapens former, Vetenskapsteori och
forskningsmetod. 3:e upplagan. Kina: Liber AB.
Ström, M. (2018) Fortsatt stor personalbrist i hälso- och sjukvården. Läkartidningen. 28 februari. http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2018/02/Socialstyrelsen-om- tillgang-och-efterfragan-av-lakare/ (Hämtad 2019-05-11).
TT. (2018) Många i vården vill byta jobb. Svenska Dagbladet. 3 juli. https://www.svd.se/manga-i-varden-vill-byta-jobb. (Hämtad 2019-04-02).
Vetenskapsrådet. (u.å) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Wright, P. M., Dunford, B. B., and Snell, S. A. (2001) Human resources and the resource based view of the firm. Journal of Management, 27(6), s. 701-721.
Bilaga 1 – Informationsbrev
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp | Civilekonomprogrammet Vårterminen 2019 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--19/02052--SE
Till dig som arbetar inom sektionen vid sjukhuset i Sverige – Information och förfrågan om deltagande i intervjustudie
Vi heter Alma Fogelström och Lowe Björklund. Vi studerar företagsekonomi vid Linköpings Universitet och skriver vårt examensarbete till vår kandidatexamen.
I början av 1990-talet togs yrkestiteln sjukvårdsbiträde (Hagström 2017) och möjligheten att utbilda sig till sjukvårdsbiträde (Hjort 2017) bort. Följden blev att de sysslor som tidigare utfördes av sjukvårdsbiträdena nu föll under ansvar av övrig sjukhuspersonal (Hagström 2017).
Vi vill därför genomföra en intervjustudie för att se hur sjukhuspersonalen påverkats av att man anställt unga arbetslösa som avlastar yrkestitlarna. Det är sjukhuspersonalens egen uppfattning som är viktig. Studien kommer inte bedöma vad som är rätt eller fel.
Studiens syfte är att beskriva om och på vilket sätt effektiviteten inom sektionen vid sjukhuset i Sverige har påverkats efter att sektionen anställt unga arbetslösa.
Sju personer som arbetar inom sektionen vid sjukhuset kommer att delta i studien. Det är helt frivilligt att medverka,
du behöver inte uppge ditt namn endast befattning och kan när som helst avbryta din medverkan i studien.
Intervjuerna beräknas ta 45–60 minuter. Med ditt samtycke kommer intervjun att spelas in.
Intervjumaterialet kommer att behandlas konfidentiellt och förvaras så att ingen utomstående kan ta del av det. Inga enskilda personer eller avdelningar inom sektionen kommer att kunna identifieras på grund av studien då resultatet redovisas på gruppnivå. Materialet kommer endast att användas i ovan nämnda syfte. Har du intresse av att ta del av studiens resultat är du välkommen att höra av dig till någon av oss.
Har du frågor om studien är du mer än välkommen att ställa dem.
Linköping 2019-04-22
Studerande:
Alma Fogelström/Lowe Björklund Mobil: 0725-855599/0765-865860
Handledare:
Katarina Eriksson
E-post: katarina.eriksson@lnu.se E-post: almfo937@student.liu.se/lowbj665@student.liu.se