Det behövs göras mer forskning för att hitta en gemensam analysram för ämnesövergripande undervisning och öka insikter om vilka olika former som finns. Till slut kommer begreppen runt ämnesövergripande att sätta sig så det blir enklare att kommunicera i ämnet. En mer djupgående analys av hur arbetsbördan utvecklats sedan 1990-talet kopplat till hur mycket olika ämnen interagerar med varandra skulle vara intressant att se. Det intervjuade vittnar om att de efterlyser mer planeringstid och tid för reflektion för att hinna med mer än bara de mest nödvändiga i undervisningen. Forskning om eventuell effektivisering av använd tid med ämnesövergripande undervisning skulle också ge forskningsområdet något av värde. Är man stressad och har för mycket att göra så är det inte ovanligt att man slår ifrån sig det som ser ut som extra arbete, även om det innebär att det minskar arbetsbördan i längden. Forskning på vad den reviderade läroplanen får för effekt på sätt att undervisa är av största vikt. Vad händer med lärares arbetssätt när bedömningsbördan lättar?
30
Referenser
Ahlbom, H. (2011). Teknikintresserad? - Jag? i S. O. Hansson, E. Nordlander, & I.-B. Skogh, Teknikutbildning för framtiden: perspektiv på teknikundervisningen i grundskola och gymnasium (ss. 8-22). Stockholm: Liber.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Bernstein, B. (1975). Class and pedagogies: Visible and invisible. Hämtat från ERIC:
https://eric.ed.gov/?id=ED124278
Blanck, S. (2014). När ämnen möts en analys av samhällskunskapsämnets funktioner och karaktärer vid ämnesintegrerad undevinsning. Karlstad: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap.
Braun, V., & Clarke, V. (den 21 Jul 2008). Using thematic analysia in psychology. Qualitive Research in Psychology, ss. 77-101.
Carlgren, I. (2016). Att kunna eller låtsas kunna. i E. Krogh, & S.-E. Holgersen, Sammenlignende fagdidaktik 4 (ss. 13-33). Aarhus Universitet: DPU.
Elvstrand, H., Hallström, J., & Hellberg, K. (den 01 01 2018). Vad är teknik? Pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av teknik och teknikundervisning i förskolan. Nordic studies in science education, s. Vol.14.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun - tekniker och genomföranden. Malmö:
Studentlitteratur.
Gresnigt, R., Taconis, R., van Keulen, H., Gravemejer, K., & Baartman, L. (den 16 Jan 2014).
Promoting science and technology in primary education: a review of integrated curricula. Studies in Science Education, ss. 47-84.
Hallin, A., & Helin, J. (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Hurley, M. M. (den 17 Mars 2010). Reviewing Intergrated Sciene and Mathematics: The Search for Evidence and Definitions From New Perspectives. School Science and mathematics, ss. 259-268.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Läroplanskommittén, 1992. (den 04 01 2021). SOU 1992:94. Hämtat från Lagen.nu:
https://lagen.nu/sou/1992:94?attachment=index.pdf&repo=soukb&dir=downloaded
Lövheim, D. (den 09 Mars 2009). An epistemology of one's own: curricular (re-)construction of school technology and non-tethnology in Sweden, 1975-1995. History of Education, ss. 525-537.
Olovsson, T. G. (2020). Ämnesövergripande undervisning i samhällsorienterande ämnen i svensk grundskola - vad säger lärarna? Acta Didactica Norden, 24.
Persson, H. (2011). Lärares intentioner och kunskapsfokus vid naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9. Umeå universitet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
31
Persson, H., Ekborg, M., & Ottander, C. (2012). En studie av lärares intentioner med och
genomförandet av ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 9. Directory of Open Access Journals, Vol. 8, no. 1.
Sandström, B. (2005). När olikhet föder likhet, hur ämnesövergripande kunskapsområden formas och tar plats i skolans praktik. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (den 23 12 2019). Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet reviderad 2019. Hämtat från Skolverket:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Skolverket. (den 9 Januari 2021). Skolverket. Hämtat från Ändrade kursplaner - bättre arbetsvektyg för lärarna: https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets- prioriterade-omraden/reviderade-kurs--och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan#h-Lasdeandradekursplanerna
Skolverket, 1900. (den 29 12 2020). GUPEA. Hämtat från Digitaliserade samlingar/Skolverkets läroplaner/Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor/:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/54893
Skolverket, 1919. (den 29 12 2020). GUPEA. Hämtat från Digitaliserade samlingar/Skolverkets läroplaner/Undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 oktober 1919.:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/51541
Skolverket, 1955. (den 29 12 2020). GUPEA. Hämtat från Digitaliserade samlingar/ Skolverkets Läroplaner/ Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955 /:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/56231
Skolverket, 1962. (den 29 12 2020). GUPEA. Hämtat från digitaliserade samlingar/ Skolverkets läroplaner/Läroplan för grundskolan: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/50232
Skolverket, 1969. (den 29 12 2020). GUPEA. Hämtat från Digitaliserade samlingar/ Skolverkets läroplaner/Läroplan för grundskolan.1,Allmän del: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30902 Skolverket, 1980. (den 29 12 2020). GUPEA. Hämtat från Digitaliserade samlingar/ Skolvekets lärplaner/ 1980 års läroplan för grundskolan :inledning : mål och riktlinjer /utfärdade av
regeringen den 14 februari 1980: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30910
Skolverket, 1994. (den 29 12 2020). GUPEA. Hämtat från Digitaliserade samlingar/ Skolverkets Läroplaner/Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna :Lpo 94 : Lpf 94: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/31298
Skolverket, 2003. (den 02 01 2021). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Hämtat från Skolverket:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6552c5/1553958429159/pdf1362.pd f
Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik: Boken om the Big five. Lund:
Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
32
Åsberg, R. (2001). Ontologi, epistemologi och metodologi - En kritisk genomgång av vissa grundläggande vetenskapsteoretisak begrepp och ansatser. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik.
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuteman:
Intervjutema 1: Tankegångar kring undervisning och lärande i teknikämnet - Vad är ett lyckat lärande enligt dig?
- Vad är viktigt att tänka på när man organiserar sin undervisning för ett bra lärande i teknik?
- Vad tycker du är mest stimulerande med att undervisa teknik?
Intervjutema 2: Förekomst av ämnesövergripande undervisning generellt på skolan - Vad är ämnesövergripande undervisning för dig?
- På vilka sätt arbetar ni på ämnesövergripande undervisning på skolan?
- Hur initieras ämnesövergripande undervisning?
- Hur ser skolledningen på ämnesövergripande undervisning på skolan?
Exempel på följdfråga: Skulle du vilja att de gjorde någonting annorlunda?
- Vad tycker eleverna?
Intervjutema 3: Ämnesövergripande undervisning i teknikämnet - I vilken utsträckning arbetar du ämnesövergripande?
- Hur tycker du möjligheterna ser ut för att arbeta ämnesintegrerat i teknikämnet?
Exempel på följdfrågor: Vilka ämnen passar att arbeta med? Vilka ämnen passar inte?
Vilka teman kan man arbeta med?
Intervjutema 4: Förändringar av ämnesövergripande undervisningen
- Tycker du att fokus på det ämnesövergripande arbetet har förändrats genom åren?
Exempel på följdfråga: Vad tror du att det beror på?
Intervjutema 5: Visioner för ämnesövergripande undervisning i teknikämnet - Hur hade du velat arbeta ämnesövergripande i framtiden?
Exempel på följdfråga: Hur skulle den undervisningen se ut?
- Vilka teman ser du som lämpliga för ämnesövergripande undervisning i teknikämnet?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Sven-Inge Möller