För att ytterligare fördjupa kunskaperna skulle ett nästa steg efter denna studie kunna vara att undersöka huruvida eleverna uppfattar att de extra anpassningarna fungerar för dem och följa upp deras skolresultat över tid kopplat till delaktighet. Vi har inte frågat pedagogerna om elevers delaktighet i denna studie men elevens delaktighet är inte bara en förutsättning för fungerande stöd utan också i enlighet med skolans uppdrag.
13 Slutreflektion
Vår studie har skapat många nya frågor. Ska pojkar och flickor behandlas lika i skolan? Är det vad som avses gällande jämlikhet? Gagnar olikheterna elevens utveckling? Är det positivt eller negativt att dessa skillnader finns?
De skillnader vi ser i resultat är inte nya. Flickor har klarat skolan bättre så länge man kunnat mäta skolprestationer. Den forskning vi har tagit del av i studien (varav allt inte redovisas) har visat att det inte alls råder enighet om vad skillnader i skolresultat för pojkar och flickor beror på. Däremot är forskningen överens om att skillnaderna finns. Att skapa en skola som bättre skulle passa pojkar respektive flickor utifrån att de fungerar olika skulle kanske förhindra onödiga misslyckanden i skolan. Om det är så att pojkar t.ex. har en senare språkutveckling än flickor skulle det rent av kunna ses som orättfärdigt att t.ex. ha samma krav på dem när de slutar år 1 där det numera finns kunskapskrav i läsförmåga. Men en sådan inställning skulle troligen vara kontroversiell.
Det vore naivt att tro att ökad genusmedvetenhet är det enda som behövs för att höja
skolresultat. Frågan är mycket mer komplex än så. Men att fokusera på genusaspekten skulle möjliggöra att se på de manliga och kvinnliga ”idealbilder” som finns. Vad gäller kvinnors utbildning har det skett en utveckling från att flickor inte ansetts behöva gå i skolan till att studieprestationer idag är en viktig del av femininitet medan pojkars ”manliga” ideal kan ses som en anti-pluggkultur som inte har genomgått samma utveckling.
Att vi i vår studie sett flickor och pojkar som två grupper är också ett sätt att förenkla det komplexa. Varken ”pojkar” eller ”flickor” är homogena grupper utan det finns stora variationer utifrån många andra faktorer.
14 Referenslista
Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 2., [förändrade] uppl. Stockholm: Liber
Ahrne, Göran (red.) & Svensson, Peter (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
Andreasson, Ingela (2007). Elevplanen som text: om identitet, genus, makt och styrning i
skolans elevdokumentation. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet
Asp-Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg: en fallstudie i en
kommun. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet, 2006.
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/16941
Assarson, Inger (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett
politiskt uppdrag. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/3417
Autor, David; Figlio, David; Karbownik, Krzysztow, Roth,Jeffrey &Wasserman, Melanie (2016).Quality Schools Can Boost Boys´ Achievement. VOX. http://voxeu.org
Backman, Jan (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bartholdsson, Åsa (2007). Med facit i hand: normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i
två svenska skolor. Diss. Stockholm: Stockholms universitet
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö
Börjesson, Mats & Palmblad Eva (2003). I problembarnets tid: Förnuftets moraliska
ordning. Carlssons förlag
Connell, Raewyn (2009). Om genus. 2., utvidgade och omarb. uppl. Göteborg: Daidalos
Crosnoe, Robert, Riegle-Crumb, Catherine, Muller, Chandra (2007). Gender, Self-Perception and Academic Problems in High School. Social Problems, Volume 54, Issue 1, 1 February 2007, s. 118-138
Tillgänglig på internet: https://doi.org/10.1525/sp.2007.54.1.118
Dahmström, Karin (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk
undersökning. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732
Emanuelson, Ingemar, Persson, Bengt & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskningsöversikt inom
Eriksson, Lars Torsten & Hultman, Jens (2014). Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte
riktigt klok. 2. uppl. Stockholm: Liber
Fagrell, Birgitta (2000). De små konstruktörerna: flickor och pojkar om kvinnligt och manligt
i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Diss. Stockholm: Univ.
Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (red.) (2011). Många möjliga metoder. 1.uppl. Lund: Studentlitteratur
Fisher, David I. (2007). Mänskliga rättigheter: en introduktion. 4., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Gadler, Ulla (2011). En skola för alla - gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i
skolans verksamhet. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet, 2011
Gergen, Kenneth J. & Davis, Keith E. (red.) (1985). The Social construction of the person. New York: Springer-Verlag
Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur
Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Uppdaterad och omarb. version Växjö: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13490
Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet
på en förskola. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2010
Hirsh, Åsa (2016). Skolans dokumentation ur ett pedagogiskt och juridiskt perspektiv. Stockholm: Liber
Eva Hjörne (2015): The narrative of special education in Sweden: History
and trends in policy and practice, Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, DOI:10.1080/01596306.2015.1073017
Tillgänglig på internet: http://dx.doi.org/10.1080/01596306.2015.1073017
Holm, Ann-Sofie (2008). Relationer i skolan: en studie av femininiteter och maskuliniteter i
år 9. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2008
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/17220
Hugo, Martin (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan: en studie om elevers och lärares
erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Diss. Jönköping:
Högskolan i Jönköping, 2007
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-682
Hultman, Tor G. (1990). Språk och kön i skolan. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 11(1990):1, s.19-29
Ingestad, Gunilla (2006). Dokumenterat utanförskap: om skolbarn som inte når målen. Diss. Lund: Lunds universitet, 2006
Isaksson, Joakim, Lindqvist, Rafael & Bergström, Erik (2007). School problems or individual shortcomings? A study of educational plans in Sweden. European Journal of Special Needs
Johansson, Barbro (2015). Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av
särskilt stöd: en longitudinell fallstudie. Diss. Stockholm: Stockholms universitet
Tillgänglig på internet: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:808329/FULLTEXT01.pdf Karlsudd, Peter (2015). Inkluderande individualisering. Specialpedagogik. ISSN 0107-0649, Vol. 35, nr 1, 24-36 s
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lahelma, Elina (2014). Troubling discourses on gender and education. Educational Research, 56:2, ss 171-183, DOI: 10.1080/00131881.2014.898913
Larsson, Staffan. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research.
International Journal of Research & Method in Education, 32:1, 25-38.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd -vad betyder det och
vad vet vi? Forskning i fokus. nr.28 Myndigheten för skolutveckling
Nilholm Claes (2012). Barn och elevers svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur
Olsson, Maria (2016). Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med "alla" barn. -En deltagarorienterad studie. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Tillgänglig på internet: Http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:9651032/FULLTEXT01 Orakci, Senol, Akta,Osman, Toraman,Cetin & Cevik, Huseyin (2016). The influence of
gender and special education training on towards inclusion. Eskisehir: Faculty of education,
Eskisehir Osmanangazi University. Tillgänglig på internet: http://www.e-iji.net
Røkenes, Odd Harald & Hanssen, Per-Halvard (2007). Bära eller brista: kommunikation och
relationer i arbetet med människor. 1. uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Salamancadeklarationen och Salamanca +10. (2006). [Stockholm]: Svenska Unescorådet
Tillgänglig på Internet: http://web.archive.org/web/20070629185651/http://www.unesco-sweden.org/informationsmaterial/pdf/Salamanca%2007.pdf
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjögren, Anna (2017). Könsskillnader i den svenska skolan – ett perspektiv på Autor m.fl. SNS Analys nr 42.
Tillgänglig på internet: https://www.sns.se/aktuellt/sns-analys-nr-42-konsskillnader-i-utbildning
Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar –
Kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm: Skolinspektionen
Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Stockholm: Liber
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Liber
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i den svenska grundskolan: Kunskapsöversikt om
Skolverket (2011). Särskilt stöd i grundskolan: en sammanställning av senare års forskning
och utvärdering. Rev. [utg.] (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1787
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2011b). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års
forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Utvecklingssamtalet med den skriftliga individuella utvecklingsplanen -för
grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2013). Den individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen. Om ledning, stimulans, extra anpassningar
och särskilt stöd. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2016). Tillgängliga lärmiljöer?: en nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. (2016). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3686
Skolverket (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017. Stockholm: Skolverket SOU 1974:53 Skolans arbetsmiljö. Betänkande utgivet av Utredningen om skolans inre arbete – SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
Stensmo, Christer (2007). Pedagogisk filosofi: en introduktion. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Sundgren, Eva (2008). Hur bedömningen av talspråk påverkas av om talaren uppges vara en kvinna eller en man. Svenskans beskrivning: [SvB.] 29, Förhandlingar vid Tjugonionde
sammankomsten för svenskans beskrivning, Vasa den 4 och 5 maj 2007. Vasa 2008. S.
267-276
Säljö, Roger (2000). Lärande I praktiken Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Tanner, Marie & Pérez Prieto, Héctor (2016). Förändrade dokumentationspraktiker –
förändrade stödinsatser? Kapet, Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 12, nr 2 2016, ss 21-38. Karlstads Universitet.
Thorne, Barrie (1993). Gender play: girls and boys in school. Buckingham: Open University Press
Wahlström, Kajsa (2003). Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i
praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR)
Watkins, Amanda (red.) (2007). Bedömningar som främjar inkludering: riktlinjer och
metoder. Odense: European Agency for Development in Special Needs Education
Tillgänglig på Internet:
http://www.europeanagency.org/site/info/publications/agency/ereports/docs/19docs/Assessm ent-SV.pdf
Wernersson, Inga (2006). Genusperspektiv på pedagogik. Stockholm: Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning
Tillgänglig på Internet:
http://www.ipd.gu.se/digitalAssets/835/835974_isbn_91-85027-44-8.pdf
Wester, Maria (2008). "Hålla ordning, men inte överordning": köns- och maktperspektiv på
uppförandenormer i svenska klassrumskulturer. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1661
Westling Allodi, Mara (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en
kunskapsöversikt. Stockholm: Fritze
Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/154984
Wright, Moira von (2002). Det relationella perspektivets utmaning. Att arbeta med särskilt
stöd: några perspektiv. S. 9-20.
Bilaga 1