6. Diskussion
6.4 Framtida forskning
Jag har tidigare diskuterat att den undersökning jag genomfört endast varit riktad mot klasslärares och speciallärares beskrivningar av ett förebyggande arbete. Det vore även av intresse att ta del av rektorers beskrivningar, då betydelsen av skolans organisation är något som framträder i den undersökning som genomförts. Även ett tillvaratagande av elevers upplevelser av hur vi inom skolan förmår förebygga för att undanröja hinder och svårigheter för deras läs- och skrivutveckling skulle kunna ge en fördjupad förståelse för fenomenet. Något jag också ser skulle kunna utveckla området ytterligare är att undersöka om ett aktivt användande av begreppet förebyggande arbete skulle påverka i en positiv riktning, vad gäller verksamhetens förmåga att förebygga hinder och svårigheter i elevers läs- och
35
Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (Uppl. 2:3). Stockholm: Natur och Kultur. (Originalet publicerat 1991)
Bergöö, K. (2009). Barns liv och samhällets textvärldar. I K. Jönsson (Red.), Bygga broar och öppna
dörrar: Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola (ss. 12-33). Stockholm: Liber AB.
Brodin, J., & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder (Uppl. 3:4). Lund: Studentlitteratur AB.
Egelund, N., Haug, P., & Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i
kvalitativa metoder (ss. 36-57). Stockholm: Liber AB.
Cameron, C. E., McDonald Connor, C., Morrison, F. J., & Jewkes, A. M. (2008). Effects of classroom organization on letter-word reading in first grade. Journal of School Psychology, 46(2), 173-192. doi: 10.1016/j.jsp.2007.03.002
Geoffreda, C. T., Clyde Diperna, J., & Pedersen, J. A. (2009). Preventive screening for early readers: Predictive validity of the dynamic indicators of basic early literacy skills (DIBELS). Psychology in
the Schools, 46(6), 539-552.
doi: 10.1002/pits.20396
Glentow, B. D. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: Metodisk handbok. Stockholm: Natur och kultur.
Göransson, K. (2011). Skolutveckling som förebyggande arbete. I A-L. Eriksson Gustavsson, K. Göransson & C. Nilholm (Red.), Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan (ss. 33-54). Lund:
Studentlitteratur AB.
Knight-McKenna, M. (2009). Literacy courses and the prevention of reading difficulties. Forum on Public
Policy Online, 2009(1). Hämtad från http://forumonpublicpolicy.com/papers.htm
Krüger, M., Witziers, B., & Sleegers, P. (2007). The impact of school leadership on school level factors: Validation of a casual model. School Effectiveness and School Improvement: An International
Journal of Research, Policy and Practice, 18(1), 1-20.
doi: 10.1080/092434450600797638
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Uppl. 3:2). Lund: Studentlitteratur AB.
James, M., & McCormick, R. (2009). Teachers learning how to learn. Teaching and Teacher Education,
25(7), 973-982.
doi: 10.1016/j.tate.2009.02.023
Liberg, C. (2010). Möten i skriftspråket. I L. Bjar & C. Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (ss. 215- 237, 2 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: Möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber AB.
36
Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. (Rapport från ”Konsensusprojektet 5 september 2003) Stockholm: Lärarhögskolan.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi – En kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: En pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur. Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (2 uppl.). Stockholm: Liber AB. Savage, R. (2006). Effective early reading instruction and inclusion: some reflections on mutual
dependence. International Journal of Inclusive Education, 10(4-5), 347-361. doi: 10.1080/13603110500221495
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011: 186. Examensordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skjelbred, D. (2009). Skrivande i läromedel för de tidiga skolåren. I R. T. Lorentzen & J. Smidt (Red.), Det
nödvändiga skrivandet (ss.178-189). Stockholm: Liber AB.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007). Vad händer med läsningen?: En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-
2007. (Rapport 304). Stockholm: Skolverket.
Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan 1969. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget.
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan 1980. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget.
Skolöverstyrelsen (1984). Elever med svårigheter. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts. Svensson, P., & Ahrne, G. (2011) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson
(Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 19-33). Stockholm: Liber AB.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Säljö, R. (2012). Den lärande människan: Teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning: Grundbok för lärare (ss. 139-197). Stockholm: Natur & kultur. Säljö, R. (2013). Lärande & kulturella redskap: Om lärprocesser och det kollektiva minnet (Uppl. 3:1).
Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, R. (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups utbildning AB. Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Taube, K. (2013). Läsinlärning och självförtroende: Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och
37
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4 uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Vernersson, I. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk version]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. (Originalet publicerat 1934) Wedin, Å (2010). Bedöma eller döma?: Språkbedömning och lästest i grundskolans tidigare år. Pedagogisk
Forskning i Sverige, 15(2-3), 219-231. Hämtad från
http://www.politiken.se/tidskrifter/pedfo/1002/8_wedin.pdf
Westling Allodi, M. (2010). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I R. Helldin., & B. Sahlin (Red.), Etik i
Bilaga 1 – Utdrag ur Speciallärarexamen med inriktning språk-, skriv- och
läsutveckling
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/)
Omfattning
Speciallärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Det ställs krav också krav på avlagd grundlärarexamen, ämneslärarexamen,
yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen.
För specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling krävs att den tidigare avlagda examen omfattar ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv och läsutveckling. Om examen inte omfattar nämnda ämnesstudier, krävs istället att studenten har kompletterat sin utbildning med motsvarande kunskaper.
Mål
För speciallärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som speciallärare för barn och elever i behov av särskilt stöd.
Kunskap och förståelse
För speciallärarexamen ska studenten
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om relationen mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
- visa kunskap om barn och elever i behov av särskilt stöd i ett historiskt perspektiv, - visa fördjupad kunskap om barns och elevers språk- och begreppsutveckling och
stimulans av denna,
- visa fördjupade kunskaper om bedömningsfrågor och betygssättning, och - visa fördjupad kunskap om barns och elevers lärande och språk- skriv- och
läsutveckling.
Färdighet och förmåga
För speciallärarexamen ska studenten
- visa förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer,
- visa förmåga att delta i arbetet med att utforma och genomföra åtgärdsprogram för enskilda elever i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer,
- visa förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor som rör barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling,
- visa förmåga att självständigt genomföra uppföljning och utvärdering samt leda
utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever,
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska
utredningar och analysera svårigheter för individen i de lärmiljöer där eleven får sin undervisning och vistas under förskole- eller skoldagen, och
- visa fördjupad förmåga till ett individanpassat arbetssätt för barn och elever i behov av särskilt stöd.
- visa förmåga att kritiskt granska och tillämpa metoder för att bedöma barns och elevers språk- skriv och läsutveckling.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För speciallärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga
- visa förmåga att inom det specialpedagogiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
- visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete - visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra skolformer och
yrkesgrupper, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens