Den här studiens resultat visar att den fysiska miljön enligt förskolepersonalen har inverkan på barns skapande av goda kamratrelationer, då olika typer av miljöer kan erbjuda olika möjligheter, aktiviteter och beteenden. Att personal i förskolan använder den fysiska miljön på ett medvetet sätt för att främja barns relationer blir också
synliggjort i denna undersökning, vilket gör det än tydligare att fortsatt forskning på området bör göras då utbildningen i förskolan ska bygga på vetenskaplig grund. Men den visar också på resultat som kan tolkas som att barns inflytande är begränsat när det kommer till utformandet av den fysiska miljön i förskolan. Fortsatt forskning kring den fysiska miljön i förskolan och hur barns deltagande kan förverkligas inom detta område skulle vara av stort intresse. Även fortsatt forskning kring hur arbetslag arbetar när de reflekterar, planerar och fattar beslut, det vill säga vilka didaktiska ställningstaganden de tar, kring den fysiska miljön skulle också vara av stort intresse.
31
Referenser
Asher, S. R., Hymel, S., & Renshaw, P. D. (1984). Loneliness in Children. Child
Development, 55(4).
Berkhuizen, C. (2014). De yngsta barnens möjlighet till samspel på förskolegården. Licentiatuppsats, Malmö Högskola, Fakulteten för lärande och samhälle. Berntsson, E., Bernhard-Oettel, C., Hellgren, J., Näswall, K., & Sverke, M. (2016).
Enkätmetodik. Stockholm: Natur & Kultur.
Björklid, P. (2005). Lärande och miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling.
Botsoglou, K., Beazidou, E., Kougioumtzidou, E., & Vlachou, M. (2019). Listening to Children: Using the ECERS-R and Mosaic Approach to Improve Learning Environments: A Case Study. Early Child Development and Care, 189(4), 635-649. doi:10.1080/03004430.2017.1337006
Boverket. (2015). Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering,
utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Karlskrona:
Boverket.
Brodin, J., & Lindstrand, P. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. i A. Sandberg (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel (ss. 87-106). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Malmö: Liber. Buhs, E. S., Rudasill, K. M., Kalutskaya, I., & Griese, E. R. (2015). Shyness and
engagement: Contributions of peer rejection and teacher sensitivity. Early
Childhood Research Quarterly, 30, 12-19. doi:10.1016/j.ecresq.2014.07.010
de Jong, M. (2010). Förskolans fysiska miljö. i B. Riddersporre, & S. Persson (Red.),
Utbildningsvetenskap för förskola (ss. 253-274). Stockholm: Natur & Kultur.
de Laval, S. (2018). Förskolans fysiska miljö. En kunskapsöversikt och förslag till
utvärdering. Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting.
Edwards, A. (2015). Recognising and realising teachers’ professional agency. Teachers
and Teaching, 21(6), 779-784. doi:10.1080/13540602.2015.1044333
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och
begränsningar i förskolans fysiska miljö. Doktorsavhandling, Umeå Universitet,
Pedagogiska Institutionen.
Gibson, J. J. (1986[1979]). The Theory of Affordances. i J. J. Gibson, The ecological
approach to visual perception (ss. 119-136). Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum
Associates. Hämtat från http://debaleena.com/courses/cs522/Gibson-AFF.pdf Grunditz, S. (2013). Små barns sociala liv på vilan: Om deltagande och
ordningsskapande i förskolan. Licentiatavhandling, Uppsala universitet,
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Hedin, A., Ekholm, B., & Andersson, B. E. (1997). Climates in Swedish Day Care Centers: Children's Behavior in Differing Centers. Journal of Research in
Childhood Education, 11(2), 181-187. doi:10.1080/02568549709594705
Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. i A. Löfdahl, M. Hjalmarsson, & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss. 157-165). Stockholm: Liber.
Ishiguro, H. (2016). How a Young Child Learns How to Take Part in Mealtimes in a Japanese Day-Care Center: A Longitudinal Case Study. European Journal of
32
Johansson, K. (2016). Hur beskriver pedagoger sitt arbete med kamratrelationer vid inskolning av de yngsta barnen? Samlingsrapport för Forskningscirkel med
inriktning mot förskolans yngre barn HT 15- VT 16, 9:2016, 32-41. Hämtat från
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1039516/FULLTEXT01.pdf Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan: samhörighet, tillhörighet,
vänskap, utanförskap. Malmö: Malmö högskola.
Jonsson, A. (2016). Förskollärares kommunikation med de yngsta barnen i förskolan: med fokus på kvalitativa skillnader i hur ett innehåll kommuniceras. Tidsskrift
for Nordisk Barnehageforskning, 12(1), 1-16.
Knutsdotter Olofsson, B. (2009). Vad lär barn när de leker? i M. Jensen, & Å. Harvard (Red.), Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. (ss. 75-92). Lund: Studentlitteratur.
Miljöförvaltningen i Göteborgs stad. (2017). Vägledning om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem. För dig som vill starta eller driver förskola, skola eller fritidshem. Göteborg: Göteborgs stad. Hämtat från
https://goteborg.se/wps/wcm/connect/2aae102f-30df-4112-8022-
e92cc806ca65/161212-003-800+V%C3%A4gledning+f%C3%B6rskola%2C+skola+och+fritidshem_webb. pdf?MOD=AJPERES
Miljöförvaltningen i Stockholms stad. (2016). Miljö och hälsa i förskola, öppen förskola, skola och fritidshem. Stockholm. Hämtat från Stockholms stad:
https://tillstand.stockholm/tillstand-regler-och-tillsyn/lokal-och-fastigheter/forskola-skola-och-fritidshem/
Miljönämnden i Habo kommun. (u.å). Starta förskola eller annan undervisningslokal. Lagkrav och miljöförvaltningens råd. Hämtat från
https://www.habokommun.se/Naringsliv--arbete/Tillstand-regler-och-tillsyn/Offentliga-lokaler/starta-forskola/
Morrissey, A.-M., Scott, C., & Rahimi, M. (2017). A comparison of sociodramatic play processes of preschoolers in a naturalized and a traditional outdoor space.
International Journal of Play, 6(6), 177-197.
doi:10.1080/21594937.2017.1348321
Reggio Emilia Institutet. (den 31 Oktober 2019). Pedagogiken?<Miljön som den tredje
pedagogen: Reggio Emilia Institutet. Hämtat från Reggio Emilia
Institutet-webbplats: https://www.reggioemilia.se
Sahin, B. E., & Dostoglu, N. T. (2012). The importance of preschooler’s experience in kindergarten design. METU JOURNAL OF THE FACULTY OF
ARCHITECTURE, 29(1), 301-320. doi:10.4305/METU.JFA.2012.1.17
Salminen, J. (2014). The Teacher as a Source of Educational Support. Exploring
Teacher–Child Interactions an Teatchers' Pedagogical Practices in Finnish Preschool Classrooms. Doktorsavhandling, University of Jyväskylä, Department
of Education.
SFS. (1977:1160). Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtat från https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/#2
SFS. (1998:808). Miljöbalken. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Hämtat från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808 SFS. (2010:800). Skollagen. Stockholm.
Skolverket. (2017). Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Skolverket Skolverket. (2018a). Inskrivna barn 2007-2018, andel av barn i befolkningen.
33
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-
skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=F%C3%B6rskola&omrade=Barn%20oc h%20grupper&lasar=2018&run=1 den 16 Oktober 2019
Skolverket. (2018b). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Strong-Wilson, T., & Ellis, J. (2007). Children and Place: Reggio Emilia’s Environment As Third Teacher. Theory into Practice, 46(1), 40-47.
doi:10.1080/00405840709336547
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Sundsvalls kommun. (2018). Lokalprogram förskola. Sundsvall. Hämtat från
https://sundsvall.se/wp-content/uploads/2018/11/lokalprogram_f%C3%B6rskola_20181220.pdf Svenska Akademien. (den 18 November 2019). Hämtat från Svenska Akademiens
ordböcker: http://www.svenska.se
Tellgren, B. (2004). Förskolan som mötesplats: barns strategier för tillträde och
uteslutning i lek och samtal. Licentiatavhandling, Örebro universitet,
Pedagogiska institutionen.
Vallberg Roth, A.-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (rev. utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet. Ärlemalm-Hagsér, E. (2008). Skogen som pedagogisk praktik ur ett genusperspektiv. i
A. Sandberg (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel (ss. 107-136). Lund: Studentlitteratur.
Øksnes, M. (2011). Lekens flertydlighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber AB.
35
Bilagor
Bilaga 1: Distribution av webbenkät
Bilaga 2: Påminnelse webbenkät
36 Bilaga 3: Information och samtycke
37 Bilaga 4: Bakgrundsfrågor
38 Bilaga 5: Undersökningsfrågor
39