Framtida forskning

Framtida forskning skulle kunna vidareutveckla problemformulering och frågeställningar och vidare undersöka hur unga människor ser på facket och därmed skapa hypoteser om vilken roll facket kan tänkas ha i framtiden.

Det mest oväntade för studien var att respondenterna visade på attityder gällande vikten av kollektivt agerande, för att kunna få igenom beslut; på samma sätt som facket förespråkar.

Därmed kan utifrån respondenternas synsätt diskuteras huruvida fackets innehåll behöver förändras eller inte? Troligtvis är det förändringar och förbättringar i fackets form som behövs för att facket skall kunna räddas.

Det bästa sättet att tillföra ny kunskap till detta forskningsområde samt att få fram mer resultat, är att inbringa mer empiri och koppla till olika teorier för att nå ökad förståelse av området. Vad behövs är alltså, att undersöka hur facket kan nå framgång hos unga människor och i vilken ände facket bör börja, hos dem själva eller hos de unga människorna? Frågar man unga människor om varför de inte är medlemmar i facket kan man säkerligen finna många av de svar som behövs för att förstå vad som håller på att hända med den fackliga organisationsgraden bland unga.

Dessutom skulle man också kunna studera fackets bild av vad föreliggande studie belyser, för att nå ännu större förståelse kring ämnet och för att kunna nå någon slags sammanhängande bild av problematiken.

Inbördes framgångsrika arbetssätt för olika fackförbund hade också kunnat utvecklas utifrån vad unga medlemmar och icke-medlemmar inom respektive fackförbund efterfrågar. Vi tror alltså inte att det finns någon universell lösning för hur facket ska kunna nå ut till unga människor, utan fackets form bör anpassas till olika målgrupper bland de unga. Därför behöver omfattande undersökningar göras för alla yrkesgrupper under samtliga fackförbund.

För att kunna nå ytterligare förståelse för varför unga människor väljer att stå utanför facket hade förslagvis forskning kunnat göras på unga fackliga medlemmar, för att kunna förstå varför vissa väljer att gå med i facket och därmed också varför vissa inte gör det.

Facket har inte gentemot denna studie visat något större intresse för att nå större kunskap och förståelse om de målgrupper, som vissa av respondenterna i studien befinner sig i. Detta kan tyckas vara mycket anmärkningsvärt, eftersom dessa två förbund båda är i kris och har erfarit stor facklig nedgång de senaste åren; i synnerhet bland de unga. Att ombudsmannen på Handels ringde upp tre olika företagsägare för att finna intervjupersoner åt oss, istället för att ringa upp någon klubbordförande eller dylikt kan ifrågasättas. Denna lärdom fick oss att återigen fundera och reflektera kring huruvida det är fackets innehåll och eller form det är fel på? Förmodligen är fackets problem snarare formen än innehållet, därför skulle man kunna undersöka de olika fackens verksamheter då problemet kan ligga hos de.

REFERENSER

Tidskrift:

Allvin, M. & Sverke, M. 2000. ”Do generations imply the end of solidarity? Swedish unionism in the era of individualization.” Economic and industrial democracy 21, 71, Sage Publications, DOI: 10.1177/0143831X00211004

Baraldi, S., Sverke,M. & Chaison, G., 2006. “The difficulty of implementing union mergers:

investigation the role of memers´ merger orientation.” Economic and industrial democracy, 27, No. 3, 485-504. DOI: 10.1177/0143831X06065965

Dølvik, J E. & Waddington, J. 2004. “Organizing Marketized Services: Are Trade Unions Up to the job?” Economic and Industrial Democracy, 25, 9. DOI: 10.1177/0143831X04040099 Furuåker, B., & Berglund, T. 2003. ”Are the unions still needed? Employees´ views of their relations to the unions and employers.” Economic and industrial democracy, 24, 573.

DOI: 10.1177/0143831X030244005

Gallagher, G. D. & Sverke, M. 2005. ”Contingent employment contracts: are existing employment theories still relevant?“ Economic and industrial democracy, 26, 181.

DOI: 10.1177/0143831X05051513

Gani, A.1996. “Who joins the unions and why? Evidence from India.” International journal of manpower, 17: 6/7, 54-65. DOI: 10.1108/01437729610149330

Visser, J. 2002. “Why fewer workers join unions in Europe: A social custom explanation of membership trends.” British Journal of Industrial Relations 40:3, 403-430. DOI:10.1111/1467-8543.00241

Wadditigton, J. & Whitston, C. 1997. “Why do people join unions in a period of membership decline?” British journal of industrial relations, 35:4,515-546. DOI: 10.1111/1467-8543.00067

Bok:

Allvin, M. 1997. Det individualiserade arbetet. Om modernitetens skilda praktiker.

Stockholm/Stehag: Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Bryman, A. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi

Bengtsson, M. 2008. Individen stämplar in. Arbetet, facket och lönen i sociologisk belysning.

Göteborg: Intellecta DocuSys.

Bruhn, A. 1999. Individualiseringen och det fackliga kollektivet. En studie av industritjänstemännens förhållningssätt till facket. Örebro. Stadstryck AB.

Kvale, S. 1997. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Lysgaard, S. 2007. Arbeiderkollektivet – En studie i de underordnedes sisologi. Oslo:

Universitetsforlaget AS, 2:a upplagan .1961 1. Utgave.

May, T. 2001. Samhällsvetenskapligforskning. Lund: Studentlitteratur AB.

Olson, M. Jr. 1965. The Logic of Collective Action, Cambridge, MA: Harvard University Press Thurén, T. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. Ljubljana: Liber AB.

Kapitel taget ur bok:

Kjellberg, A. 2002. ”Fackliga organisationer och Industrial relations” i, Hansen, L & Orban, P.

(red) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur AB.

Kjellberg, A. 2002. ”Facklig nedgång bland unga” i, Sverke, M. & Hellgren, J. (red)

Medlemmen, facket och flexibiliteten - svensk fackföreningsrörelse i det moderna arbetslivet.

Kungälv: Arkiv förlag.

Elektronisk referens:

Hotell och Restaurangfacket. 2007. Framtidsbranschen som glömde sina anställda – en rapport om löner, anställningar och utveckling för de fattiga riddarna i hotell och restaurangbranschen,

http://www.hrf.net/text/2008/05/hotell-och-restaurangfacket-storsatsar-pa-medlemsrekrytering49d3eb0c127c7

Kjellberg, A. 2009. Industrial Relations foresight 2025 for Sweden: Presentation of results and comments. Lund universitet.http://lup.lub.lu.se/luur?func=downloadFile&fileOId=1466307 (2010-02-07)

Leth, G. & Thurén, T. 2000. Källkritik för Internet. Styrelsen för psykologiskt försvar,

http://159.72.128.133/Global/PDF/Publikationer/kallkritid%20for%20internet.pdf (2010-02-15) Lindblad, J. LO. 2009. Unga går itu – ungas vuxnas väg till arbetslivet, Enheten för ekonomisk politik och arbetsmarknad

(http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/AC36E3A1D7D1B9DEC1257584003B64D0/$fil e/Unga_gar_itu3.pdf) (2009-11-22)

Landsorganisationen i Sveriges hemsida www.lo.se (2010-02-07)

Valkenburg, B. 1996. Individualization and Solidarity: the Challenge of Modernization. In Peter Leisink, Jim Van Leemput and Jacques Vilrokx (eds.), The Challenges to Trade Unions in Europe. Innovation or Adaptation, 89-104. Cheltenham: Edward Elgar.

(http://books.google.se/books?id=FMe_FW7BMS8C&pg=PA77&lpg=PA77&dq=Modernization ,+Trade+Unions+and+Solidarity%E2%80%9D.&source=bl&ots=mZ_nefHOY2&sig=Wkd9Xkc AqdUIQr4CWlJEee_1jLM&hl=sv&ei=8pv5SqbYLpjkmwOpuNjDCg&sa=X&oi=book_result&) (2009-11-19)

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer, inom humanistisk samhällsvetenskaplig

forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2010-03-08)

Zoll, R. 1996. Modernization, Trade Unions and Solidarity. In Peter Leisink, Jim Van Leemput and Jacques Vilrokx (eds.), The Challenges to Trade Unions in Europe. Innovation or

Adaptation, 77-87. Cheltenham: Edward Elgar

http://books.google.se/books?id=FMe_FW7BMS8C&pg=PA77&lpg=PA77&dq=Modernization, +Trade+Unions+and+Solidarity%E2%80%9D.&source=bl&ots=mZ_nefHOY2&sig=Wkd9Xkc AqdUIQr4CWlJEee_1jLM&hl=sv&ei=8pv5SqbYLpjkmwOpuNjDCg&sa=X&oi=book_result&

(2009-11-19)