Författarna skulle vilja se att fenomenet med icke verbal kommunikation inför ett suicid studerades ytterligare, eftersom det verkar vara ett tämligen outforskat område. Det vore intressant om denna studie kunde utföras på nytt, för att ta tillvara på ytterligare erfarenheter av fenomenet hos sjuksköterskor, för att sedan kunna jämföra resultaten mellan studierna.
36
REFERENSER
Aflague, J.M. & Ferszt, G.G. (2010). Suicide assessment by psychiatric nurses: A phenomenographic study. Issues in Mental Health Nursing, 2010:31, 248-256.
Baumeister, R.F. (1990). Suicide as Escape From Self. Psychological Review. 97(1), 90-113.
Benner, P., Tanner, C.T. & Chesla, C.A. (1999). Expertkunnande i omvårdnad. Omsorg, klinisk bedömning och etik. Studentlitteratur: Lund. Beskow, J. (2000). Självmord och självmordsprevention - om livsavgörande
ögonblick. Studentlitteratur: Lund
Burns, N. & Grove, S.K. (2011). Understanding Nursing Research. Building an Evidence-Based Practice. Elsevier: Saunders.
Carlén, P. & Bengtsson, A. (2007). Suicidal patients as experienced by psychiatric nurses in inpatient care. International Journal of Mental Health Nursing, 16(4), 257-265.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. Studentlitteratur: Lund.
Durand, K., Gallay, M., Seigneuric, A., Robichon, F. & Baudouin, J.Y. (2007). The development of facial emotion recognition: the role of configural information. Journal of Experimental Child Psychology, 97(1), 14-27. Goodman, C. (2001). The use of metaphor in district nursing: maintaining a balance.
Journal of Advanced Nursing, 33, 106-112. Herlofson, J. (2010). Psykiatri. Studentlitteratur: Lund.
Jiang, G.X., Hadlaczky, G. & Wasserman, D. (2013). Självmord i Sverige. Data: 1980-2013. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP): Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.
Karolinska Institutet- NASP. (2014). Psykos och självmord. Rapport av
självmordskommunikation, livshändelser och vårdrelaterade händelser före självmord hos 21 personer med psykossjukdom.
Lindseth, A. & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18, 145-153.
Minardi, H. (2013). Emotion recognition by mental health professionals and students. Nursing Standard, 27(25), 41-48.
Nilsson, B. & Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation – samspel mellan människor. Studentlitteratur: Lund.
37 Nyberg, U-K. (2013). Konsten att rädda liv- Om att förebygga självmord. Natur och
kultur: Stockholm.
Ottosson, J-O. (2004). Psyk. Liber: Stockholm.
Polit, D.F. & Beck, C.H. (2012). Nursing Research: Generating and assessing Evidence for Nursing Practise. Lippincott Williams & Wilkins: Philadelphia.
Psykiatriska riksföreningen (PRF) & Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2008). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård. Redfield Jamison, K. (2005). Mörkret faller snabbt – Till självmordets förståelse.
Studentlitteratur: Lund.
Ringel, E. (1976). The Presuicidal Syndrome. Suicide and Life-Threatening Behavior, 6(3), 131-149.
Roter, D.L., Frankel, R.M., Hall, J.A. & Sluyter, D. (2006). The expression of emotion through nonverbal behaviour in medical visits: mechanisms and outcomes. Journal of General Internal Medicine, 21, 28-34.
Runeson, B., Salander Renberg, E., Westrin, Å. & Waern, M. (2012). Den suicidnära patienten – värdering och hantering av suicidrisk. Studentlitteratur: Lund.
Skogman, K. (2006). Understanding Suicidality: Suicide risk, sex differences and views of suicide attempters. Lund University.
Socialstyrelsen (2015). Dödsorsaker 2013.
Svenska psykiatriska föreningen & Gothia fortbildning (2013). Suicidnära patienter- kliniska riktlinjer för utredning och vård. Gothia utbildning:
Stockholm.
Sun, F. K., Long, A., Boore, J. & Tsao, L.I. (2006a). Patients and nurses Perceptions of ward environmental factors and support systems in the care of suicidal patients. Journal of Clinical Nursing, 15 (1), 83-92.
Sun, F.K., Long, A., Boore, J. & Tsao, L.I. (2006b). A theory for the Nursing care of patients at risk of suicide. Journal of Advanced Nursing, 53(6), 680- 690.
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Studentlitteratur: Lund.
Thornquist, E. (2001). Kommunikation i kliniken – möte mellan professionella och patienter. Studentlitteratur: Lund.
Tzeng, W.C., Yang, C.I., Tzeng, N.S., Ma, H.S. & Chen, L. (2010). The inner door: toward an understanding of suicidal patients. Journal of clinical Nursing, 19 (9-10), 1396-1404.
38 Wasserman, D. (2001). A stress-vulnerability model and the development of the
suicidal process. Suicide- An unnecessary death. Martin Dunitz Ltd: London.
Vatne, M. & Nåden, D. (2014). Patient´s experiences in the aftermath of suicidal crisis. Nursing ethics, 21(2), 163-175.
Williams, L.M., Mathersul, D., Palmer, D.M., Gur, R.C., Gur, R.E. & Gordon, E. (2009). Explicit identification and implicit recognition of facial emotions: 1. Age effects in males and females across 10 decades. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 31(3), 257- 277.
Elektroniska referenser:
SBR (2013). Svenskt beroenderegister- kvalitetsregistrering för beroendevården. (Elektronisk). Tillgänglig: <
http://www.psykiatriregister.se/sites/default/files/documents/sbr_rappor t2013_sidor.pdf > (150430)
Socialstyrelsen (2009). Självmord i anslutning till vård. (Elektronisk). Tillgänglig: <
http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskområden/suicid >
(150217).
Socialstyrelsen (2010). Fler självmord inom slutenvården, Pressmeddelande. (Elektronisk). Tillgänglig: <
http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/nyhetsarkiv/flersjalvmordinoms
lutenvarden > (150217).
World Medical Association (WMA) (2013). Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. (Elektronisk). Tillgänglig: <
http://www.vma.net/en/30publications/10policies/b3/index.htlm >(150305).
Bilaga 1
Till vederbörande verksamhetschef
Vi är två sjuksköterskor som heter Mirja Lindeborg och Sari Korhonen. Vi läser specialistutbildningen till psykiatrisjuksköterska på hälsouniversitetet i Linköping. I utbildningen ingår att göra ett examensarbete.
Syftet med vårt examensarbete är att studera den tysta kommunikationen inför ett stundande suicid. Vår definition av tyst kommunikation kan sammanfattas i det som uttrycks icke verbalt. Genom att studera de tysta signalerna som patienten uttrycker är förhoppningen att resultatet av studien kommer att kunna användas i suicidpreventivt arbete.
För att uppnå vårt syfte behöver vi intervjua psykiatrisjuksköterskor och sjuksköterskor inom psykiatrisk vård vilka har erfarenhet av att möta patienter som har suiciderat. Vi är intresserade av att få ta del av
sjuksköterskornas upplevelser av att uppfatta tecken hos patienten till att suicidera. Resultatet kommer att redovisas i form av en uppsats på avancerad nivå.
Att delta i undersökningen är helt frivilligt och någon förklaring till eventuellt avhopp behövs inte. Uppgifter som kan vara identifierbara i första skedet kommer behandlas på ett konfidentiellt sätt vilket medför att identiteten aldrig kommer röjas eller missbrukas. Detta inkluderar även sjukhusets och arbetsplatsens namn.
Om du har några frågor kring undersökningen är du välkommen med frågor till nedanstående personer.
Vi önskar ert medgivande för att kunna genomföra undersökningen och vi ser helst ett svar från er inom två veckor. Medgivandet innefattar att vi kan kontakta enhetschefer för förslag på namn som vi tillfrågar om de vill ingå i studien. Medgivandet sker genom underskrift nedan.
Med vänliga hälsningar
Mirja Lindeborg Sari Korhonen
Tfn: xxx-xxxxxxx Tfn: xxx-xxxxxxx
E-post: mirja.lindeborg@gmail.com E-post: sari-75@live.com
Handledare: Patrik Rytterström, Lektor, Postdoktor
Tel: xxx-xxxxxx
E-post: patrik.rytterstrom@liu.se
Härmed ger jag mitt medgivande till beskrivna undersökningen
---