Den här studien, precis som de flesta andra, utgår från och fokuse- rar på den vuxna befolkningens upplevelser av det offentliga rum- met och vad som påverkar deras trygghetsupplevelse. Det finns ett behov att komplettera den kunskapen med forskning kring barns och ungdomars upplevda trygghet och utsatthet för brott på offent- lig och semi-offentlig plats. Vidare bör vuxnas förståelse för ung- domar som hotbild studeras mer ingående: på vilket sätt utgör ungdomar i grupp en indikator för otrygghet och hur kan den rela- tionen förbättras? Vilken roll spelar kontexten för hur ungdomar uppfattas, och hur skiljer sig denna uppfattning åt beroende på ungdomars kön, uppfattade ålder, etnicitet etc.? Ytterligare en aspekt av bilden av ungdomsgrupper som orsak till otrygghet är frågan om hur en stereotyp och homogen bild av ungdomar (som i själva verket är en väldigt diversifierad grupp) påverkar ungdo- marnas självkänsla och psykisk hälsa på både kort och lång sikt. För att kunna avgöra hur och om insatser för att öka tryggheten och främja en positiv områdesutveckling fungerar behövs kunskap om hur dessa insatser verkar över tid – dels på områdesnivå, dels på individnivå. Detta är komplext, och kräver noggrann dokumen- tation och uppföljning av både individer och områden.
107
REFERENSER
Ahlgren, E. (2010) Områdesprogram för ett socialt hållbart Herrgården. Malmö: Rosengård stadsdelsförvaltning.
Box, S., Hale, C. & Andrews, G. (1988) Explaining Fear of Crime. The British Journal of Criminology, 28(3): 340-356
Bradford, B., Jackson, J. & Stanko, E.A. (2009) Contact and confidence: revis- iting the impact of public encounters with the police. Policing & Society, 19(1): 20-46
Brottsförebyggande rådet (2015). Nationella trygghetsundersökningen 2014. Om utsatthet, otrygghet och förtroende (Rapport 2015:1). Stockholm: Fritze.
Brunton-Smith, I. & Sturgis, P. (2011). Do Neighborhoods Generate Fear of Crime? An Empirical Test Using the British Crime Survey. Criminology,
49(2):331-369.
Brunton-Smith, I., Jackson, J. & Sutherland, A. (2014). Bridgning Structure and Perception. On the Neighborhood Ecology of Beliefs and Worries About Violent Crimes. British Journal of Criminology, 54: 503-526
Carvalho, I. & Lewis, D.A. (2003) Beyond Community: Reactions to Crime and Disorder Among Inner-City Residents. Criminology, 41(3): 779-812 Cops, D. (2013) The role of autonomous mobility in public space on fear of
crime among adolescents. Journal of Youth Studies, 16(8): 1105-1122 Covington, J. & Taylor, R.B. (1991) Fear of Crime in Urban Residential
Neighborhoods: Implications of Between- and Within-Neighborhood Sources for Current Models. The Sociological Quarterly, 32(2): 231-249 Drakulich, K.M. (2015) Concerns for Self or Family? Sources of and Response
to Altruistic Fear. Journal of Interpersonal Violence, 30(7): 1168-1207 Eriksson, M. & Emmelin, M. (2012) Kan socialt kapital byggas byggas in i
Eriksson, K. (2008) Otrygghet och segregation. Bostadsområdets betydelse för allmänhetens otrygghet och oro för brott. Rapport 2008:16 Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Farrall, S. & Gadd, D. (2004) The Frequency of the Fear of Crime. The British Journal of Criminology, 44(1): 127-132
Farrall, S., Jackson, J. & Gray, E. (2009) Social Order and the Fear of Crime in Contemporary Times. New York: Oxford University Press
Fattah, E.A. & Sacco, V.F. (1989) Crime and Victimization of the Elderly.
New York: Springer
Ferraro, K.F. (1995) Fear of Crime. Interpreting Victimization Risk. Albany: State University of New York Press
Ferraro, K.F. & LaGrange, R. (1987) The Measurement of Fear of Crime. So- ciological Inquiry, 57(1): 70-97
Forser, K. & Karlsson, K. (2014) Dokumentation av seminarium, Kraftsam- ling Herrgården. (opublicerat material)
Garofalo, J. (1981) The Fear of Crime: Causes and Consequences. The Journal of Criminal Law and Criminology, 72(2): 839-857
Gatukontoret (2013) Hej stadsdel! Vad har vi lärt oss? Malmö: Gatukontoret Gray, E., Jackson, J. & Farrall, S. (2012) In Search of the Fear of Crime: Using
Interdisciplinary Insights to Improve the Conceptualisation and Measure- ment of Everyday Insecurities, 268-282, i The SAGE Handbook of Crimi- nological Research Methods, Gadd, D., Karstedt, S. & Messner, S.F. (red.), London: SAGE Publications Ltd.
Hale, C. (1996) Fear of Crime: a Review of the Litterature. International Re- view of Victimology, 4: 79-150
Heber, A. (2007) Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, intervju- personer och dagspress. (Akademisk avhandling) Stockholm: Stockholms Universitet
Heber, A. (2009) "The worst thing that could happen": on altruistic fear of crime. International Review of Victimology, 16: 257-275
Hallin, P.O., Jashari, A., Listerborn, C. & Popoola, M. (2010) Det är inte ste- narna som gör ont. Röster från Herrgården, Rosengård – om konflikter och erkännande. Malmö: Malmö University Publications in Urban Studies (MAPIUS) 5
Ivert, A-K., Chrysoulakis, A., Kronkvist, K. & Torstensson & Levander, M. (2013). Malmö Områdesundersökning 2012. Lokala problem, brott och trygghet. Malmö Högskola: Institutionen för kriminologi
Jackson, J. (2004) Experiences and expressions. Social and cultural signifi- cance in the fear of crime. British Journal of Criminology, 44(6): 946-966
109
Jackson, J. (2009) A psychological perspective on vulnerability in the fear of crime. Crime & Law, 15(4): 365-390
Jackson, J. (2011) Revisiting Risk Sensitivity in the Fear of Crime. Journal of Research in Crime and Delinquency, 48(4): 513-537
Jackson, J. (2015) Cognitive closure and risk sensitivity in the fear of crime.
Legal and Criminological Psychology, 20: 222–240
Jensen, A. (2015) Räddningstjänsten Syd Jägersro, helårsstatistik 2014. (opub- licerat manuskript) Malmö: Räddningstjänsten Syd.
Karlsson, S. & Cars, G. (2013) Följeforskning av Områdesprogrammen för ett social hållbart Malmö. Programmen som byggs runt fysiskt skelett och so- ciala muskler. Stockholm: KTH Vetenskap och Konst
Kearon, T. & Godfrey, B.S. (2011) Setting the scene: a question of history. I: Walklate, S. (red), Handbook of Victims and Victimology (2:a utgåvan).
London: Routledge
Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2013). Malmös väg mot en håll- bar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö: Kommission för ett social hållbart Malmö.
Lewis, D.A. & Maxfield, M.G. (1984) Fear in the Neighborhoods: an Investi- gation of the Impact of Crime. Journal of Research in Crime and Delin- quency, 17(2): 160-189
Lewis, D.A. & Salem, G. (1986) Fear of Crime. Incivility and the Production of a Social Problem. New Jersey: Transaction, Inc.
Loader, I. (1999) Policing, Recognition, and Belonging. Annals of the Ameri- can Academy of Political and Social Science, 605: 202-221
Malmö Stad (2004) Välfärd för alla – det dubbla åtagandet. Malmö: Stads- kontoret
Malmö Stad (2011) Genomlysning av de första sex månaderna med områdes- programmet för ett socialt hållbart Malmö. Sammanfattning av rapporter.
Malmö: Stadskontoret
Malmö Stad (2012a) Lägesrapport 2012 för områdesprogrammen. KS-KOM- 2012-00796. Malmö: Stadskontoret
Malmö Stad (2012b) Komplettering till Lägesrapport i Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. (2012-11-14). Malmö: Stadskontoret
Malmö Stad (2013a) Nu lyfter vi Malmö. områdesprogrammen i Malmö. fak- taunderlag våren 2013. Malmö: stadskontoret
Malmö Stad (2013b) Handlingsprogram 2013 Områdesprogram Herrgården.
Malmö: Rosengårds stadsdelsförvaltning
Malmö Stad (2014) Handlingsprogram 2014 Områdesprogram Herrgården.
Malmö Stad. (2015a) Statistikunderlag för Malmö 2007 – 2014. Tillgänglig:
http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik.html. (2015-05-18)
Malmö Stad, (2015b) Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Till- gänglig: http://malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-
med.../Omradesprogram.html(2015-08-25)
Malmö Stad (2015c) Handlingsprogram 2015 Områdesprogram Herrgården.
Malmö: Stadsområdesförvaltning Öster
Malmö Stad & Polisområde Malmö (2009) Tiopunktsprogrammet 2009. En gemensam handlingsplan. Malmö: Gatukontoret
Malmö Stad & Polisområde Malmö (2010) Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö. överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö.
Malmö
Malmö Stad & Polisområde Malmö (2012) Trygg och säker stad. Samver- kansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012- 2016. Malmö
Mellgren, C. (2011a) What's neighbourhood got to do with it? : the influence of neighbourhood context on crime and reactions to crime. (Akademisk avhandling) Malmö: Malmö Högskola
Mellgren, C. (2011b). Neighbourhood influences on fear of crime and victimi- zation in Sweden – A review of the literature. Internet journal of criminolo- gy. ISSN 2045-6743 (Online).
Mellgren, C., Pauwels, L. & Torstensson Levander, M. (2011) Neighbour- hood disorder and worry about criminal victimization in the neighbour- hood. International Review of Victimology, 17(3): 291-310
Mellgren, C., Pauwels, L. & Torstensson Levander, M. (2012) Variance in avoidance behaviour between residential neighbourhoods - context or com- position? : a multilevel approach. Social Conflicts, Citizens and Policing 6: 157
Nilsson A. & Estrada, F. (2006) The inequality of victimization: Trends in ex- posure to crime among rich and poor. European journal of criminology, 3(4): 387 -412
Pain, R. (2001) Gender, Race, Age and Fear in the City. Urban Studies, 38(5- 6): 899-913
Polisen (2015). Herrgården/Rosengård. Brottsanalys av området. Tidsperiod: 2010-2014. (opublicerat material) Malmö: Polisen
Polisens trygghetmätning 2010-2013, Polisområde Malmö
Raudenbush, S.W. & Sampson, R.J. (1999) Ecometrics: Toward a science of assessing ecological settings, with application to the systematic social ob- servation of neighborhoods. Sociological Methodology, 29: 1-41
111
Ring, J.(2013). Brott bland ungdomar i årskurs nio. Resultat från Skolunder- sökningen om brott åren 1995–2011. Rapport 2013:3. Stockholm: Brotts- förebyggande rådet.
Rikskriminalpolisen. (2014). En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället. Stockholm: Rikskriminalpolisen.
Räddningstjänsten Syd, Polisen & Malmö Stad (2011) Åtgärdsprogram Hej Rosengård- för dialog med trygghet i fokus. Malmö: Gatukontoret
Sacco, V.F. (1993) Social Support and the Fear of Crime. Canadian Journal of Criminology, 35(2): 187-196
Sacco, V.F. & Nakhaie, M.R. (2001) Coping with Crime: An examination of elderly and nonelderly adaptations. International Journal of Law and Psy- chiatry, 24: 305-323
Salonen, T. (2012) Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostadssegre- gation : en sociodynamisk analys av Malmö. Malmökommissionens rapportserie. Malmö: Malmö Stad
Sampson, R.J. (1986) Crime in Cities: The Effects of Formal and Informal So- cial Control. Crime and Justice, 8: 271-311
Sampson, R.J. (2003) The Neighborhood Context of Well-Being. Perspectives in Biology and Medicine, 46(3): 53-64
Sampson, R.J. (2012) Great American city: Chicago and the enduring neigh- borhood effect. London : The University of Chicago Press
Sampson, R.J. & Raudenbush, S.W. (2004) Seeing Disorder: Neighborhood Stigma and the Social Construction of ”Broken Windows”. Social Psychol- ogy Quarterly, 67(4): 319-342
Sampson, R.J., Raudenbush, S.W. & Earls, F. (1997) Neighborhoods and Vio- lent Crime: A Multilevel Study of Collective Efficacy. Science, 277(5328): 918-924
Shaw, C.R. & McKay, H.D. (1969) Juvenile Delinquency and urban areas: a study of rates of delinquency in relation to differential characteristics of lo- cal communities in American cities. Chicago: University of Chicago Press Skogan, W. (1986) Fear of Crime and Neighborhood Change. Crime and Jus-
tice, 8: 203-229
Stanko, E.A. (1995) Women, Crime, and Fear. Annals of the American Acad- emy of Political and Social Science, 539: 46-58
Sunstein, C.R. (2003) Terrorism and Probability Neglect. The Journal of Risk and Uncertainty, 26(2-3): 121-136
Swatt, M. L., Varano, S. P., Uchida, C. D., & Solomon, S. E. (2013). Fear of crime, incivilities, and collective efficacy in four Miami neighborhoods.
Torstensson, M. (1999). Lokala problem, brott och trygghet i polisområde Malmö -1998 års trygghetsmätning. Polishögskolan och avdelningen för psykiatri, Malmö, Lunds universitet.
Torstensson Levander, M. (2007). Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Stock- holm: Sveriges kommuner och landsting.
Torstensson, M. and Persson, C. (2000). Lokala problem, brott och trygghet i Örebro län. 1999 års trygghetsmätning (rapport 2000:2). Solna: Poli- shögskolan
Torstensson, M., Wikström, P-O. H. and Olander, S. (1998). Lokala Problem, Brott och Trygghet i Borås Kommun (rapport 1998:1). Rapport från pro- blem- gruppen. Polishögskolan, Solna
Tykesson, T. (red.) (2002) Bostadsmiljöer i Malmö Inventering. Del 3: 1965– 1975. Malmö Kulturmiljö & Länsstyrelsen Skåne län. Malmö: Malmö Kulturmiljö
Wikström, P.-O. H., Torstensson, M. & Dolmén, L. (1997c). Lokala problem, brott och trygghet i Stockholms län (Rapport 1997:1). Solna: Polishögsko- lan
Wilson, G.L. & Kelling, J.Q. (1982) Broken Windows. The police and neigh- borhood safety. tillgänglig:
http://www.theatlantic.com/magazine/archive/1982/03/broken- windows/304465/ [hämtad 2015-05-18]
Warr, M. & Ellison, C.G. (2000) Rethinking Social Reactions to Crime: Per- sonal and Altruistic Fear in Family Households. American Journal of Soci- ology, 106(3): 551-578
Wodtke, G.T., Harding, D.J. & Elwert, F. (2011) Neighborhood Effects in Temporal Perspective. The Impact of Long-Term Exposure to Concentrated Disadvantage on High School Graduation. American Sociological Review, 76(5): 713-736