Då intentionen inledningsvis var att även inkludera flickornas egna erfarenheter i studien för att få ett bredare perspektiv, är detta ett intressant uppslag för framtida forskning. Vår uppfattning är att vårdnadshavarnas upplevelser och erfarenheter inte riktigt tas på allvar och är således ett uppslag för fortsatta studier. Att endast
intervjua flickor med svårigheter inom Essence skulle också vara intressant, samt att få med båda vårdnadshavarna i en familj och höra om deras syn på svårigheterna hos deras dotter skiljer sig åt. Frågeställningar som skulle vara intressanta att få svar på kan vara:
• Hur uppfattar flickor med svårigheter inom Essenceområdet att omgivningen reagerar på de signaler de sänder ut?
• Vilka skillnader kan ses i hur mammor respektive pappor tolkar signaler som flickor med svårigheter inom Essenceområdet sänder ut?
51
Referenser
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2., [förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.
Aspelin, J. (red.) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Hämtad 191113 från:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/16061/Relationell_specialedagogik _130614.pdf;jsessionid=B881B92BA29D10E119B3C32900311D4D?sequence=2 Autism och aspergerförbundet (2016) Hämtad 20190912
från: https://www.autism.se/skolenkat_2016
Baron-Cohen, S., Scott, F. J., Allison, C., Williams, J., Bolton, P., Matthews, F. E., et al. (2009). Prevalence of autism-spectrum conditions: UK school-
based population study. British Journal of Psychiatry, 194, 500–509 Bruce, B. (2016). Specialpedagogik i professionellt lärarskap: synsätt och förhållningssätt. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Bühler, M., Karlsson, A. & Österholm, T. (2018). Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro. Lund: Studentlitteratur.
Bühler, M., Österholm, T., Chipumbu Havelius, A., Hindström, S., Edfelt, D., Kosner, A., Kylberg Johnsson, A., Larsson, Y., Müller, G., Planck,
A., Thorslund, U., (2017) Kunskapen om autism hos flickor måste öka. Hämtad 2019-09-10 från https://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/03/Kunskapen- om-autism-hos-flickor-maste-oka/
Danermark, B., Ekström, M. & Karlsson, J.C. (2018). Att förklara samhället. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, I. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Folkhälsomyndigheten (2011) Hämtad 2019-09-12
från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53de1a6c8d204f7caaf 06f8fa9e5417c/skolbarns-halsovanor-20110302-skolbarnshalsovanor.pdf
Funkaportalen (2019) 9 av 10 föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar oroliga för framtiden. Hämtad 2019-10-28
http://www.funkaportalen.se/reportage/Livsstil-Relationer/Att-ha-barn-med- funktionsnedsattning/9-av-10-foraldrar-till-barn-med-neuropsykiatriska- funktionsnedsattningar-oroliga-for-framtiden/
Gillberg, C. (2018). Essence: om autism, adhd och andra utvecklingsavvikelser. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Gillberg, N. (2013) ESSENCE -- definition, prevalens, prognos och insatser. Hämtad 2019-10-08 från:
https://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/forskarhornan/2013/essence- begreppet-maj-2013
52
Hill, A. (2019) Different for girls: understanding autism. Hämtad 2019-09-10 från https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2019/apr/28/girls-women- autism-diagnosis-aspbergers
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Hjärnfonden. Hämtad 2019-09-15 från: https://www.hjarnfonden.se/om- hjarnan/diagnoser/autism/
Hägg, K. & Kuoppa, S.M. (2007). Professionell vägledning: med samtal som redskap. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Högskolelagen 1992:1434. Hämtad 2019-09-16 från: https://lagen.nu/1992:1434#L2000:1370
Jensen, L. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd & autism. (2:a upplagan). [Södra Sandby]: Be My Rails.
Kinge, E. (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Kinge, E. (2018). Barnsamtal: den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med samspelssvårigheter. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Kopp, S. (2018) Autism hos flickor och kvinnor. Hämtad 2019-09-10
från https://medlem.foreningssupport.se/rfa/uploads/konferens/Svenny-Kopp- autkonf2018a.pdf
Kopp, S. (2012) Flickor med ADHD och AST. Hämtad 2019-09-10
från https://goteborgsregionen.se/download/18.2032fbd513a0358ed0a8000608 /Flickor+med+ADHD+och+AST,+Svenny+Kopp.pdf
Kopp, S. (2010). Girls with social and/or attention impairments. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Univ., 2010. Göteborg.
Kopp, S. (2004) Kön och autism. Hämtad 2019-09-10
från http://habilitering.se/sites/habilitering.se/files/kon_och_autism_0.pdf Kopp, S., & Gillberg, C. (2011). The Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ)-Revised Extended Version (ASSQ-REV): An instrument for better capturing the autism phenotype in girls?
A preliminary study involving 191 clinical cases and community controls. Researc h in Developmental Disabilities, 32(6), 2875-2888.
Kopp, S. B., Kelly, K., & Gillberg, C. (2010). Girls with social and/or attention deficits:
A descriptive study of 100 clinic attenders. Journal of Attention Disorders, 14(2), 167-181.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Liljeroth, I. (2017). Vägval och växande: människor i behov av stöd:
förhållningssätt, identitet, kunskap, praktik. (Tredje upplagan). [Stockholm]: Liber.
53
Lind, R. (2019). Vidga vetandet: teori, metod och argumentation i samhällsvetenskapliga undersökningar. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Loomes,R., Hull, L. & Polmear Locke Mandy, W. (2017) What Is the male to female ratio in autism spectrum disorder? A systematic review and meta analysis. Journal of the American academy of child & adolescent psychiatry. Vol. 56 Nr.6 June 2017
Låftman, S. B., Almquist, Y., & Östberg, V. (2013). Students' accounts of school- performance stress: A qualitative analysis of a high-achieving setting in
Stockholm, Sweden. Journal of Youth Studies, 16(7), 932-949. Hämtad 2019-09- 11 från: https://doi.org/10.1080/13676261.2013.780126
Mc Cracken G. The long interview. Qualitative Research Methods 13. London: Sage Publications, 1988. Hämtad 2019-09-15
från: http://methods.sagepub.com.proxy.ub.umu.se/book/the-long-interview Nadeau, K.G., Littman, E.B. & Quinn, P.O. (2018). Flickor med adhd: hur de känner och varför de gör som de gör. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. Nielsen, Anneli (2015). Ett liv i olika världar. Ett liv i olika världar: Unga
kvinnors berättelser om svåra livshändelser. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2015, Umeå
Nordahl, T., Sørlie, M., Manger, T. & Tveit, A. (red.) (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet - Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö högskola.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (Upplaga 4). Stockholm: Liber.
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (Upplaga 4). Stockholm: Liber.
Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. (3., [uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
SBU (2005). ADHD hos flickor: En inventering av det vetenskapliga underlaget. Stockholm. Hämtad 2019-10-07, från:
https://www.sbu.se/contentassets/7273bc52687945ed9deeb279aa8325b2/adhd. pdf SFS 2001:453 Hämtad 2019-10-28 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001- 453 SFS 1993:378 Hämtad 2019-10-28 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387-om-stod-och-service- till-vissa_sfs-1993-387
54
SFS 2010:800 Hämtad 2019-10-07
från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Sverige. Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Hämtad 2019-10-08
från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera- skolan/systematiskt-kvalitetsarbete-i-skola-och-forskola/systematiskt- kvalitetsarbete-i-skola-och-forskola
Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A. & Reuterswärd, M. (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Sveningsson Elm, M., Lövheim, M. & Bergquist, M. (2003). Att fånga nätet: kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur.
Sverige. Folkhälsomyndigheten (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? [Elektronisk resurs]: utvecklingen under perioden 1985−2014. Hämtad 2019-10-10
från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material
Sverige. Socialstyrelsen (2010). Internationell statistisk klassifikation av
sjukdomar och relaterade hälsoproblem: systematisk förteckning - [ICD-10-SE]. (Svensk version). Stockholm: Socialstyrelsen.
Sveriges psykologförbund (2019). Psykologiguiden [Elektronisk resurs]. Stockholm: Sveriges Psykologförbund. Hämtad 2019-10-20 från:
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon?Lookup=comorbid Socialstyrelsen (2010) Barn som tänker annorlunda – Barn med
autism, aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Hämtad 2019-09- 10 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2010-3-8.pdf
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Världshälsoorganisationen, (2008). Hämtad 190912
från: https://www.regeringen.se/49c842/contentassets/ca2ecf234d214181a4ef50 8945d5c562/varldshalsoorganisationen-who
55