Framtida forskning - Riskfyllda relationer, en kartläggning av riskfaktorer för dödligt våld i

Forskningsöversikt

5.3. Framtida forskning

Några punkter har framkommit i arbetet med denna uppsats som jag skulle vilja se att man går vidare med för att förbättra kunskapen över riskfaktorer hos

gärningsmän. Speciellt två områden har utmärkt sig där mer forskning och framförallt nationell kunskap behövs.

Den första punkten gäller depression. Då depression uppges vara en riskfaktor i en så hög utsträckning hade jag gärna sett mer svensk forskning angående detta då jag anser att detta saknas. Diagnosen depression förknippas ofta med apati och nedstämdhet, vilket går emot ett brott såsom mord som kräver handling. Ofta har dödligt våld mot en partner skett på ett våldsamt sätt orsakade av affektutbrott, vilket visar på en kontrast mellan diagnos och handling. Möjligen kan man spekulera i att mediciner kan påverka handlingsförmågan hos deprimerade gärningsmän men detta är enbart spekulationer från min sida.

Den andra punkten gäller mer komparativ forskning om riskfaktorer eftersom studien identifierat flera skillnader. Förutom mer forskning om depressionens betydelse så skulle jag gärna vilja se fler komparativa studier som jämför

riskfaktorer mot varandra för att få större kunskap över vilken riskfaktor som har störst betydelse. Den internationella forskningen visade exempelvis att stor ålderskillnad mellan offer och gärningsman samt gärningsmannens styvbarn har visat sig vara en riskfaktor för dödligt våld, vilket den nationella forskningen inte påvisade. Mer forskning behövs därför om detta för att utröna hur betydelsefull dessa faktorer är för brottet och på vilket sätt styvbarn och hög åldersskillnad verkar som riskfaktorer för gärningsmannen. Man kan spekulera i att det antagligen inte är styvbarn per se som är riskfaktorn utan att det rör sig om problematiska hemförhållanden där styvbarnet symboliserar mammans tidigare förhållanden som gärningsmannen tolkar som provocerande och sexuell

svartsjuka uppstår. Mer forskning behövs över dessa områden för att ta reda på varför dessa riskfaktorer skiljer sig mellan nationell och internationell forskning. Avslutningsvis visar denna uppsats att dödligt våld i nära relation är ett viktigt ämne att belysa. Partnervåld är ett omfattande problem i samhället men kan också vara en tidig indikation på att risk föreligger för dödligt våld. Riskfaktorer har lyfts fram i uppsatsen som har verifierats av tidigare forskning och av en egen analys. Även om det behövs fortsatt forskning över riskfaktorer så talar ändå det samstämmiga forskningsläget om att det finns faktorer att arbeta med för att förhindra att cirka 17 kvinnor mördas varje år av en man de har haft en nära relation till.

REFERENSER

Aldridge, A. L., & Browne D. K. (2003). Perpetrators of Spousal Homicide: A Review. Trauma Violence & Abuse, 4, 265-276

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Banks, L., Crandall, C., Sklar, D. & Bauer, M. (2008). A Comparison

of Intimate Partner Homicide to Intimate Partner Homicide-Suicide: One Hundred and Twenty-Four New Mexico Cases. Violence Against Women, 14, 1065-1078 Belfrage, H. & Rying, M. (2004). Characteristics of Spousal Homicide

Perpetrators: A Study of All Cases of Spousal Homicide in Sweden 1990- 1999. Criminal Behaviour and Mental Health, 14, 121-133

Brottsförebyggande rådets hemsida, http://www.bra.se/#&panel1-1 >Hämtad 2013-04-13

Brottsförebyggande rådet (2002). Våld mot kvinnor i nära relationer, en

kartläggning. Rapport 2002:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet (2012). Hemsida http://www.bra.se/bra/brott-- statistik/kvinnomisshandel.html >Hämtad 2013-05-07

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Burt, B., A. (2001). Definitions of Risk. Journal of Dental Education65, 1007- 1008

Campbell, J. C., Webster, D., Koziol-McLain, J., Block, C., Campbell, D., Curry, M. A., Gary, F., Glass, N., McFarlane, J., Sachs, C., Sharps, P., Ulrich, Y., Wilt, S. A., Manganello, J., Xu, X., Schollenberger, J., Frye, V. & Laughon, K. (2003). Risk Factors for Femicide in Abusive Relationships: Results From a Multisite Case Control Study. Public Health, 93, 1089–1097

Campbell, J. C, Glass, N., Sharps, P. W., Laughon, K. & Bloom, T. (2007). Intimate Partner Homicide: Review and Implications of Research and Policy.

Trauma, Violence & Abuse. 8, 246-269

Capaldi, D., M, Knoble, N. B., Shortt, J., W & Kim., H., K. (2012). A Systematic Review of Risk Factors for Intimate Partner Violence. Partner Abuse. 3, 231–280 Dobash, R., E, Dobash, R., P & Cavanagh, K. (2009). Out of the Blue: Men Who Murder an Intimate Partner, Feminist Criminology, 4, 194-225

Elisha, E., Idisis, Y., Timor, U., & Addad, M. (2010). Typology of Intimate Partner Homicide. Personal, Interpersonal, and Environmental Characteristics of Men Who Murdered Their Female Intimate Partner. International Journal of

Grann, M. & Wedin, I. (2002). Risk Factors for Recidivism

Among Spousal Assault and Spousal Homicide Offenders, Psychology, Crime &

Law, 8, 5-23

Hanson, R. K. (1998). What do we know about sex offender risk assessment?Psychology, Public Policy, and Law, 4, 50-72

Infotorgs hemsida > www.infotorg.se Hämtad 2013-05-01

Ivert, A-K., Mellgren, C., Nilsson, E-L., & Svalin, K., kommande. Att söka,

samla och värdera.

Jacobsen, D. I. (2010). Förståelse, beskrivning och förklaring; introduktion till

samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund:

Studentlitteratur

Kivivuori J. & Leht, M. (2012). Social Correlates of Intimate Partner Homicide in Finland- Distinct or Shared with Other Homicide Types? Homicide Studies, 16, 60-77

McFarlane, J. M, Campbell, J. C, Wilt, S., Sachs, C., J, Ulrich, Y. & Xu, X, (1999). Stalking and Intimate Partner Femicide. Homicide studies, 3, 300-316 Merriam, S., B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Motion 2012/13: SO267 Mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relation> http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Mans-

vald-mot-kvinnor-och-andr_H002So267/?text=true Hämtad: 2013-05-07

Riggs, D. S. & Kilpatrick, D. G. (1990). Families and friends: Indirect victimisation by crime, in Victims of Crime: Problems, Policies, and

Programs, eds A. J. Lurigio, W. G. Skogan & R. C. Davis, California: Sage

Publications

Riley, M., W. (1963). Sociological research. Vol 1: A Case Study Approach. San Diego: Hardcourt Brace Jovanovich

Rying, M. (2001). Dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Brå-rapport 2001:11. Stockholm: Brottsförebyggande rådet

Rying, M. (2007). Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer. Brå-rapport 2007:6. Stockholm: Brottsförebyggande rådet

SFS 1962:700 Brottsbalken

Socialstyrelsen (2013). hemsida> http://www.socialstyrelsen.se/valds-

ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare/definition Hämtad 2013-05-13

Stadskontoret (2012). Efteråt är allting för sent. Om utredningar av vissa

In document Riskfyllda relationer, en kartläggning av riskfaktorer för dödligt våld i nära relation (Page 32-36)