En intressant aspekt hade varit att jämföra en arbetsplats med låg sjukfrånvaro med en
arbetsplats med hög sjukfrånvaro. För att därigenom undersöka om friskfaktorerna deltagarna upplevde på de olika arbetsplatserna överensstämde eller skiljdes åt. Ytterligare ett intressant ämne skulle vara att studera en arbetsplats med låg sjukfrånvaro inom något annat
yrkesområde än omsorgen. Framtida forskning inom valt ämne skulle kunna göras med en kvantitativ metod då det skapar ett större underlag. I den aktuella studien framgår det inte djupare hur mycket deltagarna motionerar. Vilket kunde vara intressant att studera vidare, relationen mellan motion på fritiden och hur de upplever hälsa på arbetsplatsen.
Identifierandet av friskfaktorer är en viktig del, att sedan ta reda på hur friskfaktorerna kan praktiskt tillämpas på arbetsplatsen är en annan viktig del i den framtida forskningen.
31 REFERENSER
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets författningssamling. Hämtad 16 mars, 2017 från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt-arbetsmiljoarbete- foreskrifter-afs2001-1.pdf
Angelöw, B. (2009). Friskare arbetsplatser, Att utveckla en attraktiv, hälsosam och
välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur
Antonovsky, A. (1987) Unraveling the mystery of health: How people manage stress and stay
well. San Francisco: Jossey-Bass publishers.
Aronsson, G., & Lindh, T. (2004). Långtidsfriskas arbetsvillkor: En populationsstudie. Arbete
och hälsa, 2004(10). Arbetslivsinstitutet. Från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4332/1/ah2004_10.pdf
Chiaburu, D. S., & Harrison, D. A. (2008). Do Peers Make the Place? Conceptual Synthesis and Meta-Analysis of Coworker Effects on Perceptions, Attitudes, OCBs, and Performance.
Journal of Applied Psycholog, 93(5), 1082-1103. doi:10.1037/0021-9010.93.5.1082
Eriksson, A. (2011). Health-Promoting Leadership: A Study of the concept and critical
conditions for implementation and evaluation. (Doktorsavhandling, Nordic School of Public
Health. Göteborg).
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today,
24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grawitch, M., Gottschalk, M., & Munz, D. (2006). The path to a healthy workplace: A critical review linking helathy workplace practices, employee wellbeing, and organizational improvments. Consulting Psychology Journal Practice and Research, 58(3), 129-147 doi: 10.1037/1065-9293.58.3.129
Hansen, A., Byrne, Z., & Kiersch, C. (2014). How interpersonal leadership relates to
employee engagement. Journal of Managerial Psychology, 29(8), 953-972. doi:
org/10.1108/JMP-11-2012-0343
Johansson, Y., & Wallström, M. (2015). Regeringens skrivelse 2015/16:80: En
32 http://www.regeringen.se/contentassets/414e55ccaf03458fb6716bc7fedc24c9/en-
arbetsmiljostrategi-for-det-moderna-arbetslivet-skr.-20151680
Kinman, G., & Jones, F. (2008). A life beyond work? Job demands, work-life balance, and wellbeing in UK academics. Journal of Human Behavior in the Social Environment, 17(½), 41-60. doi: 10.1080/10911350802165478
Karatepe, O. M. (2010). The effect of positive and negative work-family interaction on exhaustion: Does work social support make a difference?. International Journal of
Contemporary Hospitality Management, 22(6), 836-856. doi:10.1108/09596111011063115
LeCheminant, J., Merrill, Ray M., & Masterson, T. (2015). Health behaviors and work-related outcomes among school employees. American Journal of Health Behavior, 39 (3), 45-352. doi:10.5993/AJHB.39.3.7
Lewis, S. (2003) The integration of paid work and the rest of life: Is post‐ industrial work the new leisure?. Leisure Studies, 22(4), 343-345. doi:10.1080/02614360310001594131
Lindberg, P., & Vingård, E. (2012a). Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer (RAP
2012:7): Kunskapsöversikt. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/den-goda- arbetsmiljon-och-dess-indikatorer-kunskapssammanstallningar-rap-2012-7.pdf
Lindberg, P., & Vingård, E. (2012b). Indicators of healthy work environments: A systematic review. IOS Press. Work, 41, 3032-3038. doi:10.3233/WOR-2012-0560-3032
Lindin Arwedson, I., Roos, S., & Björklund, A. (2007). Constituents of healthy workplaces.
Work: Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation, 28(1), 3-11. Från
http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=4ac43e2c-4c02- 4f1d-a3b7-221cefe02f6a%40sessionmgr4009&vid=5&hid=4114
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187- 201). Lund: Studentlitteratur.
McCarthy, A., Cleveland, J. N., Hunter, S., Darcy, C., & Grady, G. (2013). Employee work- life balance outcomes in Ireland: a multilevel investigation of supervisory support and percieved organizational support. The International Journal of Human Resource
33 McKee, M., Driscoll, C,. Kelloway, K. E., & Kelley, E. (2011). Exploring linkages among transformational leadership, workplace spirituality and well-being in health care workers.
Journal of Management, Spirituality & Religion, 8(3), 233-255.
doi:10.1080/14766086.2011.599147
Neira, M. (2010). Healthy workplaces: a model for action: For employers, workers, policy-
makers and practitioners. Hämtad 17 februari, 2017, från World Health Organization,
http://www.searo.who.int/entity/occupational_health/documents/healthy_workplaces/en/
Nordenfelt, L. (1991). Om betydelsen av att studera hälso- och sjukdomsbegrepp. I L. Nordenfelt & P-E Liss (Red.), Hälsa, sjukdom, Livskvalitet (s. 11-21). Linköping: Universitetet i Linköping.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health | Lippincott Williams & Wilkins.
Riksföreningen för företagssköterskor och svensk sjuksköterskeförening. (2010).
Kompetensbeskrivning: För legitimerad sjuksköterska med specialisering inom företagshälsovård.
Regeringskansliet. (2011). FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter. Stockholm. Från http://www.regeringen.se/49baf9/contentassets/d6d5653029e14e338a4b86f5f4b34c6b/fns- konventioner-om-manskliga-rattigheter
Schieman, S. (2006). Gender, dimensions of work, and supportive coworker relations. The
Sociological Quarterly, 47(2), 195-214. doi:10.1111/j.1533-8525.2006.00043.x
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
SFS 2015:320. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-
460
Sloan, M. M. (2012). Unfair treatment in the workplace and worker well-being: The role of coworker support in a service work environment. Work and Occupations, 39(1), 3-34. doi:10.1177/0730888411406555
Socialdepartementet. (2015). Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Stockholm. Från
34 http://www.regeringen.se/4a767f/contentassets/20f4ccc25f584197ae79ff937f
6fcba5/atgardsprogram-for-okad-halsa-och-minskad-sjukfranvaro.pdf
Statens Folkhälsoinstitut. (2010). Hälsa i arbetslivet: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk
rapport 2010. (Statens Folkhälsoinstitut, Målområde, nr 4, 2011:03). Östersund: Statens
Folkhälsoinstitut. Hämtad 17 februari, 2017 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12593/R2011-03-Halsa-i-arbetslivet.pdf
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 16 mars, 2017, från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vingård, E. (2015). Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning: En kunskapsöversikt. Stockholm: Forte. Hämtad 15 mars, 2017, från http://forte.se/wp-
content/uploads/2015/04/psykisk-ohalsa-arbetsliv.pdf
Wagman, P., Lindmark, U., Rolander, B., Wåhlin, C., & Håkansson, C. (2016). Occupational balance in health professionals in Sweden. Scandinavian Journal of Occupational Therapy,
24(1), 18-23. doi:10.1080/11038128.2016.1203459
Whitaker, S. & Baranski, B. (2001). The Role of the Occupational Health Nurse in Workplace
Health Management. Köpenhamn: WHO Regional Office for Europe. Hämtad 16 mars, 2017,
från: http://www.who.int/occupational_health/regions/en/oeheurnursing.pdf
Willman, A. (1996). Hälsa är att leva: En teoretisk och empirisk analys av begreppet hälsa
med exempel från geriatrisk omvårdnad. (Doktorsavhandling, Stockholm: Vårdförbundet
SHSTF).
World Health Organization. (1948). Preamble to the Constitution of WHO. Hämtad 13 maj, 2017 från WHO, http://www.who.int/suggestions/faq/en/
World Health Organization. (2017a). Healthy workplaces: a WHO global model for action. Hämtad 17 februari, 2017, från WHO,
http://www.who.int/occupational_health/5keys_healthy_workplaces_swedish.pdf?ua=1
World Health Organization. (2017b). The Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad 15 april, 2017, från WHO, http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/
35 Xia, Y., Zhang, L., & Zhao, N. (2016). Impact of participation in decision making on job satisfaction: An organizational communication perspective. The Spanish Journal of
Psychology, 19(58), 1-14. doi: 10.1017/sjp.2016.56
Zhu, Y., Xie, Y., Warner, M., & Guo, Y. (2015). Employee participation and the influence on job satisfaction of the ‘new generation’ of chinese employees. The International Journal of