5 Diskussion
5.2 Framtida forskning
Det vore intressant att göra ett liknande projekt vid samma myndighet nu när de anställda på arbetsplatsen sett vad det har genererat för effekter samt att de har fått insikt i vad projektet inneburit. Detta för att se om denna friskvårdssatsning har bidragit till att fler anställda hade deltagit i ett fortsatt projekt och vad det hade genererat. Det hade även varit intressant att göra en studie med de anställda på myndigheten som inte har deltagit i friskvårdssatsningen för att få en bild av hur de har upplevt att den deltagande gruppen har förstärkt relationerna och att det har blivit en bättre sammanhållning dem emellan som har frambringats av friskvårdssatsningen.
Det hade också varit intressant att göra en kvantitativ undersökning för att öka möjligheten att fånga in åsikter och upplevelser från en större grupp medarbetare. Avslutningsvis hade det varit intressant att genomföra ett liknade projekt fast under en längre tidsperiod för att exempelvis undersöka dess påverkan på hälsa och allmänt välmående mer långsiktigt, då det i regel tar mer än fem veckor att förändra ett beteendemönster.
R
EFERENSLISTAAntonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Cathy Banwell, C., Sargent, G.,Dixon, J., & Strazdins, L. (2019) A cultural economy approach to workplace health promotion in Australian small and medium sized workplaces: a critical qualitative study. Critical Public Health 29 (1) 100-109; doi: 10.1080/09581596.2017.1414152 Esaiasson, P. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Grande,A J., Cieslak, F. & Valter Silva, W. (2016) Workplace exercise for changing health behavior relatied to physical activity work 53 2016 s. 479-484 doi: 10.3233/WOR-152175
Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2019/du-maste-inte-trana---men-ror-pa-dig-mer/
https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2019/traning-gor-dig-lugnare-pa-jobbet/
https://www.prevent.se/arbetsliv/halsa/2018/var-tredje-svensk-mar-daligt-av-jobbet/
https://www.prevent.se/arbetsliv/ledarskap1/2019/sa-skapar-du-en-halsosammare-arbetsplats?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&ut m_source=apsis-anp-3
Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books.
Krag Jacobsen, J. (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.
Kukuczka, J. (2018) The relationship between physical activity and work ability – a cross-sectional study of teachers International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health. 31 (1) 1-9; doi.org/10.13075/ijomeh.1896.01043
Lennéer-Axelson, B. & Thylefors, I. (2018). Arbetsgruppens psykologi. (Femte utgåvan).
[Stockholm]: Natur & Kultur.
Pedersen, C., Halvari, H., & Williams, G. C. (2017). Worksite intervention effects on motivation, physical activity, and health: A cluster randomized controlled trial. Psychology of Sport & Exercise
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskapligforskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Weman-Josefsson, K. & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa och Hälsopromotion Med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker
BILAGA 1
I NTERVJUGUIDE
I
NLEDANDE FRÅGOR1. Kan du berätta lite om ditt arbete?
2. Vad har du för utbildning?
3. Vad har du för befattning?
4. Hur länge har du arbetat på denna arbetsplats?
5. Hur såg din aktivitetsnivå ut innan träningsperioden?
U
PPLEVELSEN AV FRISKVÅRDSSATSNINGEN 1. Hur har du upplevt friskvårdssatsningen?2. Tycker du det har varit kul?
3. Har det varit givande?
4. Kan du beskriva hur du upplever att ditt välmående på arbetsplatsen har förändrats?
5. Har känslan av att gå till jobbet på morgonen förändrats? (Om ja, på vilket sätt) 6. Känner du dig piggare efter en avslutad arbetsdag? (Om ja, exempel)
U
PPLEVELSEN AV(
PÅVERKAN PÅ)
SOCIALA RELATIONER PÅ ARBETET 1. Har relationen till dina kollegor förändrats?2. Har relationen till din chef förändrats?
3. Har kommunikationen förändrats?
U
PPLEVELSEN AV(
PÅVERKAN PÅ)
ARBETET I SIG1. Kan du beskriva vilka positiva effekter tycker du att friskvårdssatsningen har haft?
2. Har friskvårdssatsningen påverkat ditt sätt att arbeta?
3. Har friskvårdssatsningen påverkat din arbetstillfredsställelse?
4. Känner du att din motivation till arbetet har förbättrats?
5. Upplever du att din delaktighet i arbetet har förändrats? (Om ja, på vilket sätt?)
6. Upplever du att ditt handlingsutrymme på arbetsplatsen har förändrats? (Om ja, exempel) 7. Hanteras konflikter på ett annat sätt?
8. Är det något i den här friskvårdssatsningen som har varit negativt?
9. Upplever du att ditt arbete är mer stimulerande?
10. Hanterar du svåra situationer/motgångar på ett annat sätt?
A
VSLUTANDE1. Är det något jag inte tagit upp?
2. Är det något du vill tillägga?
BILAGA 2
I NFORMATION INFÖR UNDERSÖKNING
Jag heter Ida och studerar Sociologi på Luleå tekniska universitet med inriktning personal och arbetsvetenskap. Som en del av vår utbildning ska vi skriva ett examensarbete och syftet med min studie är att undersöka om anställda på en statlig myndighet upplever att den psykosociala arbetsmiljön har förändrats genom en friskvårdssatsning i form av gemensamma träningspass.
Jag kommer genomföra 8-10 intervjuer som kommer att bestå av ett antal frågor som berör ämnet, det villa säga om de anställda som deltagit i studien upplever att den psykosociala arbetsmiljön har förändrats genom denna friskvårdssatsning med gemensamma träningspass.
Intervjuerna beräknas ta ca 1 timme och dem kommer att spelas in om deltagarna godkänner, det inspelade materialet kommer jag sedan skriva ner i text
Allt material från intervjuer kommer att behandlas konfidentiellt. Att delta i intervjun är helt frivilligt, du svarar på vilka frågor du vill och kan närsomhelst avbryta. Alla uppgifter om identifierbara personer antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att personer inte kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det praktiskt skall vara omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna. Det insamlade materialet från inspelningen och den omskrivna texten kommer endast kommer användas till denna undersökning.
Ni kommer få ta del av det slutgiltiga examensarbetet när det är godkänt samt att arbetet kommer publiceras på internet.
Med vänliga hälsningar Ida Ek