Resultatet av min studie visade att fritidslärarna har samma tankesätt kring vilka aspekter som krävs för ett bra fritidshem. De var även medvetna om att alla fritidslärare har sina egna gränser vid mobbning- att vissa blundar för något som någon annan hade reagerat på och så vidare. Därför hade det varit intressant att filma olika fritidshem för att få en överblick på vad som händer under fritidshemstiden och fritidslärarnas agerande vid mobbnings- och
kränkningssituationer. Genom att filma verksamheten kan det vara lättare att sedan i lugn och ro titta igenom materialet och analysera hur fritidslärare går tillväga när det uppstår. Efter analys av filmerna kan sedan relevanta intervjufrågor göras till fritidslärare kring deras agerande i olika situationer.
33
8.4 Sammanfattning
Resultatet visar att fritidslärarna hade en liknande syn på mobbning vilket innebär enligt dem att ett barn blir medvetet utsatt för kränkande handlingar vid upprepande tillfällen. Även om de hade en liknande syn på begreppet så menade fritidslärarna att var och en har sina egna gränser för om man bedömer en situation som mobbning. Samtliga fritidslärare berättade svårigheten med att se ifall barnen mobbas eller skojar med varandra i lekande situationer, där syns det inte på ytan ifall något barn blir kränkt eller inte. Några fritidslärare berättade att det är svårare att avgöra om det är mobbning vid psykisk utsatthet än vid fysiska och verbala situationer eftersom det inte syns samma sätt. Detta gör att man undviker att gripa in.
Vid det förebyggande arbetet mot mobbning menade fritidslärarna att skolan,
vårdnadshavarna och de själva har lika stort ansvar i arbetet. Några fritidslärare menade att de själva har ansvar att skapa relationer till både barn och vårdnadshavare för att lära känna barnen så snabbt som möjligt. Andra fritidslärare menade att skapa trygghet och gemenskap borde vara första prioritet för att barnen ska lära känna varandra och bli trygga med varandra. Vissa fritidslärare menade även att deras ansvar är att skapa regler, struktur, rutiner och ramar för att veta vad som gäller på fritidshemmet, dessa saker bör skapas tillsammans med både barn och vårdnadshavare för att de ska känna sig delaktiga i arbetet.
Några fritidslärare menade att skolan borde erbjuda mer avsatt tid för att kunna diskutera mobbning med övrig personal men även att erbjuda utbildningar kring området med jämna mellanrum där all personal bör närvara. Alla skolor hade egna men liknande tillvägagångssätt kring hur skolan går vidare med mobbningssituationer, först uppmuntras barnet att ändra sitt beteende. Andra steget blir att personalen kontaktar hemmet, tredje steget blir att
skolledningen kontaktar hemmet om det fortsätter. Steg fyra blir att man kontaktar vårdnadshavare, personalen och barnet och har ett möte och om det inte hjälper blir sista steget att en anmälan görs.
Fritidslärarna berättade att vårdnadshavare är en viktig del i det förebyggande arbetet mot mobbning för att deras påverkan på barnen är störst. Samtliga fritidslärare var positivt inställda till att vårdnadshavarna skulle engagera sig i barnens vardag. Några fritidslärare menade att vårdnadshavarna kan arbeta med sina barn hemma genom att prata om mobbning, lära känna närmiljön och träna barnens sociala förmågor. Fostran bör inte överlämnas enbart
34
till skolan utan det börjar hemifrån och det ska sedan kompletteras av fritidshemmet för att man ska vara på samma bana.
35
9. Referenslista
Alvant, P. (2009). Effekter av antimobbningsprogram – vad säger forskningen?. Stockholm: Brottsförebyggande rådet
BRIS (U.å). Faktablad om mobbning. BRIS.
ww.bris.se/idrott/mobbning/faktablad_mobbning.pdf (Hämtad 2016-01-26).
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Camodeca, M., & Goossens, F.A. (2005). Children's opinions on effective strategies to cope with bullying: the importance of bullying role and perspective. Educational Research 47:1: 93-105. doi: 10.1080/0013188042000337587.
Cousins, B.J., Smith, J.D., & Stewart, R. (2005). Antibullying Interventions in Schools: Ingredients of Effective Programs. Canadian Journal of Education 28(4), 739-762.
Craig, W. M. & Pepler, D. J. (2007). Understanding Bullying: From Research to Practice.
Canadian Psychology, 48(2), 86-93.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s. 81-92). Stockholm: Liber.
Dake, J. A., Price, J. H., Telljohann, S. K., & Funk, J. B. (2003). Teacher Perceptions and Practices Regarding School Bullying Prevention. Journal of School Health, 73(9), 347-355.
Ellmin, R. (2014). Att förebygga mobbning i skolan. Stockholm: Liber AB.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s.34-54). Stockholm: Liber.
Friends (2015). Friendsrapporten 2015. Friends. http://friends.se/wp- content/uploads/2015/08/Friendsrapporten-2015.pdf (Hämtad 2016-02-10).
36
Frånberg, G-M. (2003). Mobbning i nordiska skolor: kartläggning av forskning om och
nationella åtgärder mot mobbning i nordiska skolor. København: Nordiska ministerrådet.
Frånberg, G-M., & Wrethander, M. (2011). Mobbning – en social konstruktion?. Lund: Studentlitteratur.
Granström, K. (2007). Olika förklaringar till mobbning. I C. Thors (Red.), Utstött- en bok om
mobbning (s. 47-56). Stockholm: Författarna och lärarförbundets förlag.
Høiby, H. (2004). Mobbning kan stoppas. Borås: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB.
Höistad, G. (2001). Mobbning och människovärde. Göteborg: Förlagshuset Gothia AB.
Imsen, G. (2006). Elevens värld – Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, A. (2008). Mobbningsbegreppets uppkomst och förhistoria - en begreppshistorisk
analys. Umeå universitet: Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
Olsson, C. (2013). Verktyg mot mobbning och kränkning. Stockholm: Skolbörsen.
SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014a). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Allmänna råd och kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Svensson, L. (2010). Mobbning i arbete: arbetsorganisationens inverkan på
37
Säljö, R. (2010). Den lärande människan. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.),
Lärande skola och bildning. Grundbok för lärare (s. 137-196). Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Whitted, K.S., & Dupper, D. (2005). Best practices for preventing or reducing bullying in schools. Children & Schools 27(3), 167-175.
1