• No results found

Tidigare forskning har visat på hinder i arbetet som mellanchef såsom hög arbetsbörda och avsaknad av stöd (Richard 1997; Lindholm 2000; Nilsson 2003; Moqvist 2005; Skytt 2007; Larsson 2008). Framtidens marknadsanpassning av vårdverksamheten kommer att ställa krav på forskning när det gäller hälso- och sjukvårdens organisering och styrformer. Ett intressant framtida forskningsprojekt är att studera olika möjligheter att applicera avhandlingens modeller inom andra verksamheter. Ett forskningsområde kan vara att komplettera avhandlingens slutna vårdorganisationer med öppnare vårdformer såsom primärvård. Ett annat alternativ kan vara att applicera modellerna inom en kommunal miljö som komplement till avhandlingens landstingsmiljö för att utveckla modellerna till teorier för en bredare offentlig verksamhet än hälso- och sjukvård.

Ett ytterligare forskningsområde som harmonierar med det förslag som Nutek i samråd med SKL, Almega och Socialdepartementet lämnade till Regeringen i november 2008 om ökat entreprenörskap inom vård och omsorg, är att studera fler ledarpar som arbetar utifrån definitionen samledarskap på mellanchefsnivå. Att dela ett ledarskap kan vara en av framtidens ledarskapsmodeller för att skapa nya sätt att leda och organisera arbetet inom vård och omsorg, från distanserat till engagerat delat ledarskap. Av intresse vore att studera olika möjligheter att applicera avhandlingens modell stödjande tvåsamhet i andra empiriska miljöer med färre antal medarbetare än studerad intensivvårdsavdelning. Det skulle vara spännande att anlägga en interaktiv forskningsansats för att studera skeenden och händelser inom ett delat ledarskap.

68

Tack

Först vill jag tacka samtliga informanter som tagit sig tid att dela med sig av sina erfarenheter av förändringar inom hälso- och sjukvården, utan er hade ingen avhandling skrivits. Därefter vill jag rikta ett innerligt tack till min underbara familj, utan ert stöd hade avhandling aldrig blivit färdigställd! Jag börjar med min man Janne, tack för ALLT! Alexandra, tack för ditt positiva och glada sätt, du har gett mig kraft! Sebastian, tack för ditt lugna och godmodiga sätt, du har gett mig förutsättningar att tänka! Daniella, tack för din omtanke och ditt värmande kramar, du har gett mig välbehövlig återhämtning! Angelica, tack för din härliga spontanitet och sång, du har gett mig uppmuntran!

Utan er handledare hade jag inte lyckats genomföra doktorandutbildningen. Först och främst vill jag tacka min huvudhandledare Professor Terese Bondas, Högskolan i Borås, tack för din varma uppmuntran och skickliga lotsning inom omvårdnad! Tack bihandledare Professor Gun Nordström, Karlstad universitet för professionell handledning inom kvantitativ metod och för genomförandet av doktorandutbildningen, samt Professor emeritus Kerstin Segesten och Professor Elsy Athlin som möjliggjorde min start inom forskarutbildningen. Tack även till Professor Lillemor Hallberg, Högskolan Halmstad för handledning inom grounded theory. Dessutom tack både gamla och nya doktorander i Borås, Karlstad och Jönköping för givande intellektuella diskussioner, ingen nämnd och då heller ingen glömd!

Utan stöd från min arbetsgivare Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, hade avhandlingen inte kunnat fullföljas. Professor och VD Gerd Ahlström, avdelningschef Christina Ljungqvist och alla mina kollegor, tack för all hjälp! Jag vill även tacka Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås, som gav mig möjligheten att påbörja forskarutbildningen samt alla mina tidigare kollegor där, särskilt Margareta Carlsson samt rektor Lena Nordholm! Jag vill även tacka Professor Bengt Fridlund och medlemmarna i KILVO, kvalitetsförbättringar, innovationer och ledarskap, för all uppmuntran och stöd i slutet av min doktorandtid. Jag vill även tacka medlemmarna i NIV, nordiskt forskningsnätverk i vårdens ledarskap för givande och uppmuntrande diskussioner.

Dessutom vill tacka Agneta Kullén Engström för vårt mycket goda samarbete via NHV. En annan betydelsefull vän är lektor Agneta Nilsson, IT universitetet Göteborg, tack för alla betydelsefulla samtal vi haft! Sist vill jag tacka Christine Forsell, Göteborgs universitet, lektor Carmel Laragy, Australien och Jasmine Hansson Marilou för värdefull språkgranskning.

Referenser

Albinsson L & Strang P (2002). Staff opinions about the leadership and organisation of municipal dementia care. Health and Social Care in the Community, 10, 313-322.

Alexander J & Kroposki M (2001). Using a management perspective to define and measure changes in nursing technology. Journal of Advanced Nursing, 35, 776-783.

Andersson V, Larsson U & Saranovic A (2006). Delat ledarskap - En utvärdering av de verkliga effekterna. Magisteruppsats, Institutionen för ekonomi och management, Blekinge Tekniska Högskola, Ronneby.

Anslinger PL & Copeland TE (1998). Growth through acquisitions – A Fresh Look. I: Harvard Business Review on strategies for growth. Harvard Business School Press, Boston.

Antrobus S & Kitson A (1999). Nursing leadership: influencing and shaping health policy and nursing practice. Journal of Advanced Nursing, 29, 746-753. Arvidsson G & Jönsson B (1997). Politik och marknad i framtidens hälso- och sjukvård. SNS, Stockholm.

Axelsson R (1998). Hälso- och sjukvårdsadministration i organisationsteoretisk belysning. Studentlitteratur, Lund.

Axelsson R (2000). Organizational pendulum. Healthcare management in Sweden 1865-1998. Scandinavian Journal of Public Health, 28, 47-53.

Axelsson R & Bihari Axelsson S (red) (2007). Folkhälsa i samverkan: mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Studentlitteratur, Lund.

Bally J (2007). The role of Nursing Leadership In Creating a Mentoring Culture In Acute Care Environments. Nursing Economic$, 25, 143-149.

Bass BM & Avolio BJ (1993). Transformational leadership: a response to critiques. I: Leadership Theory and Research: Perspectives and Directions (M Chemers Martin & A Roya eds). Academic Press, San Diego.

Bass BM & Avolio BJ (2002). Developing potential across a full range of leaderships: cases on transactional and transformational leadership. Lawrence Erlbaum Associates, New York.

70

Batalden P, Nelson E, Edwards W, Godfrey M & Mohr J (2003). Microsystems in health care: part 5. How leaders are leading. Joint Commission Journal Quality Improvement, 29, 297-308.

Bellou V (2007). Achieving long-term customer satisfaction through organizational culture. Evidence from the health care sector. Managing Service Quality, 17, 510-522.

Benedict L, Robinson K & Holder C (2006). Clinical Nurse Specialist Practice Within the Acute Care for Elders Interdisciplinary Team Model. Clinical Nurse Specialist, 20, 248-252.

Bengtsson J (1993). Sammanflätningar. Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Daidalos, Göteborg.

Bengtsson J (1998). Fenomenologiska utflykter. Daidalos, Göteborg.

Bengtsson J (red) (1999). Med livsvärlden som grund. Studentlitteratur, Lund. Bergström T (1995). Konsten att finna tulipanarosor. Om chefer och chefsrekrytering i en förändrad offentlig sektor. KEFUs skriftserie 14, 1995:2, Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet, Lund.

Biglari S (2006). Delat ledarskap i medarbetarperspektiv. Medarbetar- och chefserfarenhet vid två företag. Arbetslivsrapport 2006:39, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.

Blumer H (1986). Symbolic Interactionism: Perspective and Method. University of California Press, Berkeley.

Boal K & Schultz P (2007). Storytelling, time, and evolution: The role of strategic leadership in complex adaptive systems. The Leadership Quarterly, 18, 411-428.

Bolman L & Deal T (2005). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Studentlitteratur, Lund.

Bondas T (2003). Caritative leadership. Ministering to the Patients. Nursing Administration Quarterly, 27, 249-253.

Bondas T (2006). Paths to nursing leadership. Journal of Nursing Management, 14, 332-339.

Bondas T (in press). Preparing the Air for Nursing Care: A grounded theory of first line nurse managers. Journal of Research in Nursing.

Bondas-Salonen T (1995). Leadership and caring – a theoretical and empirical explorative study. In Proceedings of the 2nd

European Conference on Nursing Administration, 6-8.9, 133-140, Turku.

Braithwaite J (2004). An empirically-based model for clinician-managers’ behavioural routines. Journal of Health Organization and Management, 18, 240- 261.

Bryant A & Charmaz K (eds) (2007). The SAGE handbook of Grounded Theory. SAGE, London.

Bryman A (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, Malmö.

Bråkenhielm CR & Calltorp J (red) (1990). Vårdens pris: prioriteringar inom sjukvården ur ett medicinskt och etiskt perspektiv. Verbum, Stockholm.

Burnes B (1996). Managing Change: a Strategic Approach to Organisational Dynamics. Pitman Publishing, London.

Cameron A & Masterson A (2000). Managing the unmanageable? Nurse Executive Directors and new role developments in nursing. Journal of Advanced Nursing, 31, 1081-1088.

Campbell S, Roland M & Wilkin D (2001). Primary care groups: Improving the quality of care through clinical governance. British Medical Journal, 322, 1580-1582.

Carlsson C (2003). Det våldsamma mötets fenomenologi: om hot och våld i psykiatrisk vård. (Akad.avh.) Växjö University Press, Växjö.

Charmaz K (2006). Constructing Grounded Theory: a practical guide through qualitative analysis. SAGE, London.

Chiok Foong Loke J (2001). Leadership behaviours: effects on job satisfaction, productivity and organizational commitment. Journal of Nursing Management, 9, 191-204.

Christian S & Norman I (1998). Clinical leadership in nursing development units. Journal of Advanced Nursing, 27, 108-116.

72

Codex (2008). Regler och riktlinjer för forskning. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. [WWWdokument]. Access 2008-12-04 URL http://www.codex.vr.se.

Collins C & Green A (1999). Public sector hospitals and organizational change: an agenda for policy analysis. International Journal of Health Planning Management, 14, 107-128.

Cook MJ (2001). The renaissance of clinical leadership. International Nursing Review, 48, 38-46.

Coyle J (1999). Understanding dissatisfied users: developing a framework for comprehending criticisms of health care work. Journal of Advanced Nursing, 30, 723-731.

Cronbach’s L (1951). Coefficient alpha and the internal structure of tests. Psychometrika, 16, 297-334.

Crossan F (2003). Strategic management and nurses: building foundations. Journal of Nursing Management, 11, 331-335.

Currall S & Towler A (2003). Research Methods in Management and Organizational Research: Toward Integration of Qualitative and Quantitative Techniques. I: Handbook of Mixed Methods in Social & Behavioral Research (A Tashakkori & C Teddlie eds). SAGE, Thousands Oaks.

Czarniawska B (red) (1998). Organisationsteori på svenska. Liber, Malmö. Dahlberg K, Segesten K, Nyström M, Suserud BO & Fagerberg I (2003). Att förstå vårdvetenskap. Studentlitteratur, Lund.

Dahlgren LO & Fallsberg M (1991). Phenomenography as a qualitative approach in social pharmacy research. Journal of Social and Administration Pharmacy, 8, 150-156.

Dallner M, Lindström K, Elo AL, Skogstad A, Gamerale F, Hottinen V, Knardahl S & ∅rhede E (2000). Användarmanual för QPSNordic. Arbetslivsrapport 2000:19, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.

Degeling P & Carr A (2004). Leadership for the systemization of health care: the unaddressed issue in health care reform. Journal of Health Organization and Management, 18, 399-414.

de Klerk A (1991). Att hantera konflikter i arbete och grupp. Timbro, Stockholm. Dencker K (1992). The closure of a mental hospital in Sweden: long-term care patients and nursing staff facing relocation. (Akad.avh.) Department of Psychiatry and Neurochemistry, University of Göteborg, Göteborg.

Donabedian A (2003). An Introduction to Quality Assurance in Health Care. Oxford University Press, New York.

Donley R (1995). Advanced Practice Nursing After Health Care Reform. Nursing Economic$, 13, 84-88.

Doppia (2008). Delat ledarskap. [WWWdokument]. Access 2008-04-05 URL http://www.doppia.se.

Drach-Zahavy A (2004). Primary nurses’ performance: role of supportive management. Journal of Advanced Nursing, 45, 7-16.

Drach-Zahavy A & Dragan E (2002). From caring to managing and beyond: an examination of head nurse’s role. Journal of Advanced Nursing, 38, 19-28. Drakenberg M (1997). Mellanchefer: Från ledningens redskap till verksamhetens motor. Studentlitteratur, Lund.

Drouillard S & Kleiner B (1996). ”Good” leadership. Management Development Review, 9, 30-33.

Drucker P (1997). Managing in a time of great change. Butterworth- Heinemann, Oxford.

Döös M, Hanson M, Backström T, Wilhelmson L & Hemborg Å (2005). Delat ledarskap i svenskt arbetsliv – kartläggning av förekomst och chefers inställning. Arbetsliv i omvandling 2005:15, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Döös M & Wilhelmson L (2003). Delat ledarskap – en trend i vardande? I: Ute och inne i svenskt arbetsliv (Otter C red). Arbetsliv i omvandling 2003:8, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.

Ejlertsson G (1992). Grundläggande statistik med tillämpningar inom sjukvården. Studentlitteratur, Lund.

Ejlertsson G & Axelsson J (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur, Lund.

74

Ekman R & Arnetz B (red) (2005). Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna. Liber, Stockholm.

Ekvall G (1996). Tiden och ledarskapets anda. I: Navigatör och inspiratör. Om chefer, ledarskap och förändring (Ekvall G red). Studentlitteratur, Lund.

Ellström P-E & Hultman G (2004). Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet. Studentlitteratur, Lund.

Ensley M, Hmieleski K & Pearce C (2006). The importance of vertical and shared leadership within new venture top management teams: Implications for the performance of startups. The Leadership Quarterly, 17, 217-231.

Eriksson K (2001). Vårdvetenskap som akademisk disciplin. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa.

Eriksson K, Nordman T & Myllymäki I (1999). Den trojanska hästen – evidensbaserat vårdande och vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa.

Fallis K & Altimier L (2006). Shared Leadership: Leading from the Bottom Up. Newborn and Infant Nursing Reviews, 6, 3-6.

Filkins J (2003). Nurse Directors’ jobs – a European perspective. Journal of Nursing Management, 11, 44-47.

Fritzén L (red) (2006). ”On the edge” - om förbättringskunskap i hälso- och sjukvård. Intellecta Docusys, Göteborg.

George V (1999). An organizational case study of shared leadership development in nursing. UMI Dissertation Service, Michigan.

George V, Burke L, Rodgers B, Duthie N, Hoffmann ML, Koceja V, Kramer A, Maro J, Minzlaff P, Pelcynski S, Schmidt M, Westen B, Zielke J, Brukwitzki G & Gehring L (2002). Developing Staff Nurse Shared Leadership Behavior in Professional Nursing Practice. Nursing Administration Quarterly, 26, 44-59. Glaser B (1978). Theoretical sensitivity: Advances in the methodology and Grounded Theory. Mill Valley, California.

Glaser B (1992). Basic of Grounded Theory Analysis: Emergence vs. Forcing. Mill Valley, California.

Glaser B (2001). The grounded theory perspective conceptualization contrasted with description. Mill Valley, California.

Glaser B & Strauss A (1980). The discovery of Grounded Theory: Strategies for qualitative research. Aldine, New York.

Gould D, Kelly D, Goldstone L & Maidwell A (2001). The changing training needs of clinical nurse managers: exploring issues for continuing professional development. Journal of Advanced Nursing, 34, 7-17.

Graham I (2003). Leading the development of nursing within a Nursing Development Unit: The perspectives of leadership by the team leader and a professor of nursing. International Journal of Nursing Practice, 9, 213-222. Grape O, Blom B & Johansson R (red) (2006). Organisation och omvärld – nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. Studentlitteratur, Lund.

Grouws D (1999). Sharing leadership – why it works. NZ Business, 13, 48. Hacking I (2005). Social konstruktion av vad? Thales, Stockholm.

Hackman JR & Oldham GR (1980). Work redesign. Addison-Wesley, New York. Hagström B (1990). Chef i offentlig verksamhet. Forskning kring offentligt ledarskap. Studentlitteratur, Lund.

Hartman J (2001). Grundad teori. Teorigenerering på empirisk grund. Studentlitteratur, Lund.

Hatch MJ (2002). Organisationsteori. Moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Studentlitteratur, Lund.

Hersey P & Blanchard K (1993). Management of organizational behavior: utilizing human resources. Prentice Hall, New York.

Hersey P, Blanchard K & Johnson D (2008). Management of organizational behavior: leading human resources. Prentice Hall, New Jersey.

Herzberg FH (1966). Work and the Nature of Man. World publishing, New York. Hjalmarsson B (2003). Medledarskap – att skapa arbetsglädje genom delat ansvar. Ekerlids förlag, Stockholm.

76

Holmberg IL & Henning R (red) (2003). Offentligt ledarskap – om förändring, förnyelse och nya ledarideal. Studentlitteratur, Lund.

Holmberg K & Söderlind E (2004). Leda genom att dela – om delat ledarskap i praktiken. Navigator Dialog, Stockholm.

Holzemer W (2003). Ethical Guidelines for Nursing Research. ICN, Geneva. Hällstén F & Tengblad S (2006). Medarbetarskap i praktiken. Studentlitteratur, Lund.

Jackson S (2000). A qualitative evaluation of shared leadership barriers, drivers and recommendations. Journal of Management in Medicine, 14, 166-178. Jacobsen I (2005). Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Studentlitteratur, Lund.

Johansson G, Pörn I, Theorell T & Gustafsson B (2007). A first-line nurse manager’s goal-profile. Journal of Clinical Nursing, 16, 149-159.

Karlsson-Gadea I (2002). Snabba beslut av Lars-Tommy, resultat av samledarskap. Perspektiv på arbetslivet 2002:6 [WWWdokument]. Access 2008-04-04 URL

http://www.arbetslivsinsitutet.se/perspektiv/whole_news_sok.asp?ID=247. Karlstads Universitet (2002). Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial. Dnr 230/02. Karlstad universitet, Karlstad.

Keeling EB & Linnen B (1997). Managing communication in times of rapid change. Seminars for Nurse Managers, 5, 18-24.

Kerfoot K (1994). Shared leadership empowers all departments in the hospital. OR Manager, 10, 25-26.

Kerfoot K (1996). The change leader. Journal of the American Association of Nurse Anaesthetists, 64, 590-592.

Kerfoot K (2005). Establishing Guardrails in Leadership. Nursing Economic$, 23, 334-335.

Klauer Trioli P, Pozehl BJ & Mahaffey TL (1997). Development of Leadership Within the University and Beyond: Challenges to Faculty and Their Development. Journal of Professional Nursing, 13, 149-153.

Kosińska M & Niebrój L (2003). The position of a leader nurse. Journal of Nursing Management, 11, 69-72.

Kvale S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Kvist T, Vehviläinen-Julkunen K & Jokela V (2007). Do Organizational Factors Explain the Quality of Care? Journal of Nursing Care Quality, 22, 365- 370.

Lambert-Olsson H (2004). Delat ledarskap: om äkta och oäkta dubbelkommandon. Svenska förlaget, Stockholm.

Larsson K (2008). Mellanchefer som utvecklar – om förutsättningar för hållbart utvecklingsarbete inom vård och omsorg. (Akad.avh.) Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Linköping.

Libris (2008). Uppsök. [WWWdokument]. Access 2008-08-06 URL http://www.uppsök.libris.kb.se/sru/uppsök.

Lind R (red) (2003). Ledning av företag och förvaltningar: förutsättningar, former, förnyelse. SNS, Stockholm.

Lindholm M (2000). The management and leadership of nurse managers in top positions within health care. (Akad.avh.) Department of Nursing, Medical Faculty, Lund University, Lund.

Lu H, White A & Barriball L (2007). Job satisfaction and its related factors: A questionnaire survey of hospital nurses in Mainland China. International Journal of Nursing Studies, 44, 574-588.

Mallik M (1998). Advocacy in nursing: perceptions and attitudes of nursing elite in the United Kingdom. Journal of Advanced Nursing, 28, 1001-1011. Marton F (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. International Science, 10, 177-200.

Marton F & Booth S (2000). Om lärande. Studentlitteratur, Lund. Maslow A (1987). Motivation and personality. Harper & Row, New York. Mayo E (1946). The human problems of an industrial civilization. Harvard Business School, Boston.

78

McCallin A (2003). Interdisciplinary team leadership: a revisionist approach for an old problem? Journal of Nursing Management, 11, 364-370.

Mead G & Morris G (1972). Mind, self, and society: from the standpoint of a social behaviourist. University of Chicago Press, Chicago.

Meleis AI (1997). Theoretical Nursing: Development and Progress. Lippincott, Philadelphia.

Milsta M (1994). Målstyrning och mellanchefers arbete – hierarki, delaktighet och tillfälligheternas spel. Ekonomiska institutionen. Linköpings universitet, Linköping.

Mintzberg H (1994). Managing as Blended Care. Journal of Nursing Administration, 24, 29-36.

Mok E & Au-Yeung B (2002). Relationship between organizational climate and empowerment of nurses in Hong Kong. Journal of Nurse Management, 10, 129-137.

Moqvist L (2005). Ledarskap i vardagsarbetet - en studie av högre chefer i statsförvaltningen. (Akad.avh.) Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, Linköping.

Nelson E, Batalden P & Godfrey M (eds) (2007). Quality by design. A clinical microsystems approach. Jossey-Bass, San Francisco.

Newman K, Maylor U & Chansarkar B (2002). ”The nurse satisfaction, service quality and nurse retention chain”. Implications for management of recruitment and retention. Journal of Management in Medicine, 16, 271-291. Nilsson K (2003). Mandat – Makt – Management. En studie av hur vårdenhetschefers ledarskap konstrueras. (Akad.avh.) Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg.

Nilsson K (red) (2005). Att vara chef och ledare för omvårdnadsarbete. Studentlitteratur, Lund.

Nilsson K & Sätterlund Larsson U (2005). Conceptions of gender – a study of female and male head nurses’ statements. Journal of Nursing Management, 13, 179-186.

Nygren J & Rydin J (2006). Hälsosamt Ledarskap. Magisteruppsats, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm.

O'Connor M & Walker J (2003). The Dynamics of Curriculum Design, Evaluation, and Revision. Quality Improvement in Leadership Development. Nursing Administration Quarterly, 27, 290-296.

O’Toole J, Galbraith J & Lawler E (2002). When Two (or more) heads are better than one: The promise and pitfalls of shared leadership. California Management Review, 44, 65-83.

Parsons M, Clark P, Marshall M & Cornett P (2007). Team Behavioral Norms: A Shared Vision for a Healthy Patient Care Workplace. Critical Care Nursing Quarterly, 30, 213-218.

Pearce C (2004). The future of leadership: Combining vertical and shared leadership to transform knowledge work. Academy of management executive, 18, 47-57.

Petersson H, Leppänen V, Jönsson S & Tranquist J (red) (2006). Villkor i arbete med människor - en antologi om human servicearbete. Arbetsliv i omvandling 2006:4, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.

Pettersson IL (1997). Health care in transition - threat or opportunity? Psychosocial work quality and health for staff and organisation. (Akad.avh.) Karolinska Institutet, Stockholm.

Pettersson KH (2006). Den svenska sjukvården – Hur långt kan vi låta marknaden ta hand om vården? [WWWdokument]. Access 2008-08-11 URL http://www.fsf.se/publikation/pdf/Densvenskasjukvarden.pdf.

Polit D & Beck CH (2006). Essentials of nursing research: methods, appraisal, and utilization. Lippincott, Philadelphia.

Price M (2002). Job satisfaction of registered nurses working in an acute hospital. British Journal of Nursing, 110, 275-280.

Rashford NS & Coghlan D (1996). Phases and levels of organisational change. I: The Effective Manager (Billsberry J ed), SAGE, London.

Reay T, Golden-Biddle K & Germann K (2003). Challenges and leadership strategies for managers of nurse practitioners. Journal of Nursing Management, 11, 396-403.

80

Regeringen (2008). [WWWdokument]. Access 2008-04-16 URL http://www.regeringen.se.

Renblad K (2006). Verksamhetsnära ledarskap. En kunskapsöversikt. Fokus-rapport 2006:3. Fokus Kalmar län, Kalmar.

Resnik D (1998). The ethics of science – an introduction. Routledge, New York.

Richard E (1997). I första linjen – Arbetsledarens mellanställning, kluvenhet och handlingsstrategier i tre organisationer. (Akad.avh.). Disserations in Sociology. Lunds universitet, Lund.

Richards KC, Ragland P, Zehler J, Dotson K, Berude M, Tygart MW & Gibson R (1999). Implementing a Councilor Model: Process and Outcomes. Journal of Nursing Administration, 29, 19-27.

Rubenowitz S (2004). Organisationspsykologi och ledarskap. Studentlitteratur, Lund.

Rydén L (1996). Centralisering och decentralisering av den specialiserade hjärtsjukvården. I: Sygehusvaesendet mod år 2000. (Kamper-Jörgensen F (red), Dike, Köpenhamn.

Schein E (2004). Organizational Culture and Leadership. Jossey-Bass, San Francisco.

Schneller ES (1997). Accountability for health care: A white paper on leadership and management for the U.S. health care system. Health Care Management Review, 22, 38-48.

Scott L & Caress AL (2005). Shared governance and shared leadership: meeting the challenges of implementation. Journal of Nursing Management, 31, 4-12. Searle J (1996). The construction of social reality. Penguin, London.

Senge P (2006). Den femte disciplinen. Den lärande organisationens konst. Thomson Fakta AB, Stockholm.

Senge P, Kleiner A, Roberts C, Roth G & Smith B (1999). The Dance of Change. Currency Doubleday, New York.

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. (Uppdaterad 1997:316)

[WWWdokument]. Access 2008-05-05 URL

http://www.regeringen.se/debatt/sfst/index.asp.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. (Uppdaterad 2008:192) [WWWdokument]. Access 2008-05-05 URL

http://www.regeringen.se/debatt/sfst/index.asp.

Sjöstrand SE, Sandberg J & Tyrstrup M (red) (1999). Osynlig företagsledning. Studentlitteratur, Lund.

Sjöström B & Dahlgren LO (2002). Applying phenomenography in nursing research. Journal of Advanced Nursing, 40, 339-345.

SKL – Sveriges kommuner och landsting (2008). [WWWdokument]. Access 2008-11-11 URL http://www.skl.se.

Skytt B (2007). First-line Nurse Managers’ Preconditions for Practice. The Important Interplay between Person and Organization. (Akad.avh.) Department

Related documents