Efter att ha genomfört denna studie har flertalet tankar gällande vidare forskning dykt upp.
Vår studie undersöker endast år då den jämförande marknaden visade en positiv utveckling.
Vi kan därmed inte utesluta att de hållbara fonderna kan ha presterat bättre i Sverige under de år då marknaden presterar sämre. Under dessa år kan det antas att de hållbara fonderna som investerar i långsiktigt hållbara företag kan gynnas eftersom dessa företag enligt Edman (2012) och Peifer (2013) ofta kan antas ha en bättre personalpolitik och en mer hållbar affärsplan. Detta skulle kunna leda till att de hållbara alternativen presterar bättre när marknaden går sämre. Det hade alltså varit intressant att undersöka hur hållbara fonder presterar jämfört med traditionella fonder då marknaden befunnit sig i en lågkonjunktur.
Eftersom att Strand & Freeman (2014) anser att Sverige och Skandinavien ligger i framkant gällande hållbarhet och hållbara investeringar blir det intressant att undersöka om prestationen hos de svenska hållbara fonderna skiljer sig från resten av de skandinaviska länderna. Detta skulle kunna ge svar på om Sverige ligger före resten av Skandinavien gällande hållbara investeringar eller om Skandinavien överlag ligger i framkant. Alternativt hade det varit intressant att jämföra svenska hållbara fonder med länder som Nordamerika, Storbritannien och Japan, länder som tidigare studier har undersökt mer ingående. Detta skulle kunna ge en inblick i hur Sverige presterar internationellt och om Strand & Freemans (2014) argument faktiskt stämmer, att Sverige bör prestera bättre.
Referenser
Avanza (2018). Vad är fonder? Tillgänglig:
https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/fonder/vad-ar-fonder.html. [hämtad 2018-04-05].
Bauer, R., Koedijk, K. & Otten, K. (2005). International evidence on ethical mutual fund performance and investment style. Journal of Banking and Finance, vol. 29(7), s. 1751-1767.
Bodie, Z., Kane, A. & Marcus, A. (2011). Investments and Portfolio Management, 9 uppl.
New York: McGraw-Hill.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder, 1 uppl. Malmö: Liber Ekonomi.
Byström, H. (2010). Finance: markets, instruments & investments. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Chang, C. E., Nelson, W. A. & Witte, H. D. (2012) Do Green Mutual Funds Perform Well?
Management Research Review. vol. 35(8), s. 693–708.
Denscombe, M. (1998). Forskningshandboken, 1 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Eccles, G., Ioannou, I and Serafeim, G. (2014). “The impact of corporate sustainability on organizational processes and performance”. Harvard business school, vol. 60(11), s. 2835 - 2857.
Edman Alex (2012), The Link Between Job Satisfaction and Firm Value, With Implications for Corporate Social Responsibility, Academy of Management perspectives ,
Fama, E. F., 1970,” Efficient Capital Markets: A Review of Theory and Empirical Work”, Journal of Finance, vol. 25(2), s. 383–417.
Fondbolagens Förening (2018). Aktivt ägarutövande och hållbara investeringar. Tillgänglig:
http://www.fondbolagen.se/sv/Om-oss/SRI---hallbara-och-ansvarsfulla-investeringar/
[Hämtad 2018-04-03].
Fondbolagens förening (2017). Var fjärde sparare har valt en hållbar fond – fortsatt störst intresse hos kvinnor. Tillgänglig:
http://fondbolagen.se/sv/Aktuellt/Pressmeddelanden/?release=F18AC023CC470280. [hämtad 2018-04-08].
Fondbolagens Förening (2018). SIX Portfolio Return Index. Tillgänglig:
http://www.fondbolagen.se/sv/Statistik--index/Index/Marknadsindex/SIXPRX---aktuell-graf/.[Hämtad 2018-04-25].
Gil-Bazo, J., Ruiz-Verdù, P. och Santos, A.A., (2010) The performance of socially
responsible funds: the role of fees and management companies, Journal of Business Ethics, vol. 94(2), s. 243-263.
Goldreyer, E. F., & Diltz, J. D. (1999). The performance of socially responsible mutual funds: incorporating sociopolitical information in portfolio selection. Managerial finance, vol. 25(1), s. 23–36.
Handelsbanken (2018), Hållbara och etiska fonder. Tillgänglig:
https://www.handelsbanken.se/sv/privat/spara/fonder/fondskolan/hallbara-fonder. [Hämtad 2018-04-17].
Hellevik, O. (1977) Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap, Oslo:
Universitetsförlaget.
Hong, H., & Kacperczyk, M. (2009). The price of sin: the effects of social norms on markets.
Journal of financial economics, vol. 93(1). s. 15-36.
Ito, Y., Managi, S. & Matsuda, A. (2013) Performances of Socially Responsible Investment and Environmentally Friendly Funds. Journal of the Operational Research Society. vol.
64(11), s. 1583-1594.
Jensen, M. C. (1967). The performance of mutual funds in the period 1945-1964.
Journalfinance, vol. 23(2), s. 389–416.
Johansson, Sandra (2015) Hållbara fonder slår konkurrenterna. Tillgänglig:
https://www.svd.se/hallbara-fonder-slar-konkurrenternas-index [Hämtad 2018-03-29].
Jones, S., Van der Laan, S., Frost, G. och Loftus, J (2008) The investment performance of socially responsible investment funds in Australia, Journal of Business Ethics, vol. 80(2), s.
181-203.
Kempf, A. Och Osthoff, P., (2007) The effect of socially responsible investing on portfolio performance, European Financial Management, vol. 13(5), s. 908- 922.
Managi, S., Okimoto, T. & Matsuda, A. (2012) Do Socially Responsible Investment Indexes Outperform Conventional Indexes? Applied Financial Economics. Vol. 22(18), s. 1511-1527.
Mallin, C., Saadouni, B., & Briston, R. (1995). The financial performance of ethical investment funds. Journal of business finance & accounting, vol. 22(4), s. 483-496.
Markowitz, H. (1952). Portfolio selection. The journal of finance, vol. 7(1), s. 77-91.
Micilotta, F., Woll, L., O´Connor, S., & Abbey, D. (2016). Global Sustainable Investment Review. Tillgänglig:
Peck, R., Devore J., L., (2012), Statistics: The Exploration & Analysis of Data. Duxbury:
Resource Center
Peifer, J. L. (2013). Fund Loyalty Among Socially Responsible Investors: The Importance of the Economic and Ethical Domains. Journal of Business Ethics, vol. 121(4), s. 635–649.
Pensionsmyndigheten (2016). Ny statistik om hållbara fonder inom premiepensionen.
Tillgänglig:
https://www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press/pressrum/ny-statistik-om-hallbara-fonder-inom-premiepensionen. [Hämtad 2018-04-10].
Pérez-Gladish, B., Rodríguez, P.M., M'zali, B. & Lang, P. (2013) Mutual Funds Efficiency Measurement under Financial and Social Responsibility Criteria. Journal of Multi-Criteria Decision Analysis. Vol 20(3), s. 109-125.
Renneboog, L., Ter Horst, J., och Zhang, C., (2008) The price of ethics and stakeholder governance: The performance of socially responsible mutual funds, Journal of Corporate Finance, vol. 14(3), s. 302-322.
Richard, A. Brealey, Stewart C. Myers, Franklin Allen (2016) Principles of corporate finance, New York: McGraw-Hill.
Rienecker, L. & Jörgensen, P, S. (2014) Att skriva en bra uppsats, 3 uppl. Malmö: Liber.
Riksbanken (2018). Sök räntor & valutakurser. Tillgänglig:
https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/?g7-SEGVB5YC=on&g7-SEGVB10YC=on&from=2013-01-02&to=2017-12-29&f=Year&c=cAverage&s=Comma.
[Hämtad 2018-04-25].
Sharpe, W. F. (1964). “Capital Asset Prices: A Theory of Market Equilibrium”, Journal of Finance, Vol. 19(3), s. 425-442.
Sharpe, W. F. (1966). Mutual fund performance. The journal of business, vol. 39(1), s. 119-138.
SIX (2018). SIX Index. Tillgänglig:
http://www.six.se/six-index. [Hämtad 2018-04-22].
Sjöström, E.(2015), The performance of social responsible investment - A review of scholary studies published 2008-2010, Tillgänglig:
https://ssrn.com/abstract=1948169 [Hämtad 2018-04-10]
Statman, M. Och Glushkov, D., (2009) The wages of social responsibility, Financial Analysts Journal, vol. 65(4), s. 33-46.
Strand, R., Freeman, E. R., & Hockerts, K. (2014). Corporate social responsibility and sustainability in Scandinavia; An overview. Journal of business ethics, vol. 127(1), s. 1-15.
Tippet, J. (2001). Perfomance of Australias ethical funds. The Australian economic review, vol. 34(2), sid. 170-178.
Treynor, J. L. (1965). How to rate management of investment funds. Harvard business review, vol. 43, sid. 63–75.
UbØe, J. (2017), Introductory Statistics for Business and Economics: Theory, Exercises and Solutions, Springer: Texts in Business and Economics
Warshawsky, M., DiCarlantonio, M., & Mullan, L. (2000). The Persistence of morningstar ratings. Journal of financial planning, vol. 13(9), s. 110-128.
Will, M. G. & Hielscher, S. (2014). How do Companies Invest in Corporate Social Responsibility? An Ordonomic Contribution for Empirical CSR Research. Administrative Sciences, vol. 4(3), s. 219–241.
Bilagor
Begreppslista
Fonder
En fond är en portfölj med en samling underliggande tillgångar som exempelvis aktier eller andra värdepapper. Det finns flera olika typer av fonder, där till exempel en aktiefond enbart består av aktier, en räntefond enbart av räntebärande värdepapper och en blandfond består av en blandning av aktier och räntebärande värdepapper. I Sverige är aktiefonder den vanligaste typen av fond. (Avanza, 2018)
Aktivt förvaltade fonder
Aktivt förvaltade fonder innebär att förvaltare tar beslut kring vilka investeringar i en portfölj som ska säljas, köpas eller behållas. Dessa beslut grundar förvaltarna på information och analyser av bolag, branscher eller marknader. Förvaltarna strävar efter att deras avkastning ska vara högre än ett jämförande index. (Swedbank, 2018)
Indexfonder
En indexfond har som mål att spegla det jämförande indexet. Fonden ska alltså följa de trender som sker på marknaden och skiljer sig från aktivt förvaltade fonder eftersom de inte har som mål att generera en avkastning över index. Förvaltningsavgifterna är låga jämfört med aktivt förvaltade fonder eftersom förvaltningen till hög grad är automatiserad. Risken hos en indexfond brukar vanligtvis vara lägre än hos aktivt förvaltade fonder. (Swedbank, 2018)
Hållbara Fonder
En hållbar fond är en fond där förvaltaren placerar de underliggande tillgångarna i portföljen i enbart hållbara alternativ. Det finns olika strategier som fondförvaltaren kan följa för att investera hållbart. Fondförvaltaren kan välja att undvika investeringar i oetiska företag. De kan även påverka beslut gällande hållbarhet i företagen de investerar i genom exempelvis deltagande i bolagsstämmor för att göra portföljen mer hållbar. (Handelsbanken, 2018)