Följande ingångar för framtida forskning har noterats: kunskapsluckor mellan teori och praktik har synliggjorts, varpå det i framtida forskning är av vikt att se över relationen mellan forskning/teori och praktiska implikationer i verksamheter. Det är också av intresse att replikera studien men då med fler intervjudeltagare. Det kan i större skala generera ett mer omfattande och representativt resultat. Vid en replikation av studien är det också av intresse att operationalisera termer som kris, externa experter i ledande befattning och tillfälliga team för att närmre undersöka betydelsen av till exempel ålder, kön eller tidigare erfarenheter. I den allt mer globaliserade värld vi lever i är det också av värde att studera eventuella likheter eller skillnader mellan nationer. Framtida forskning inom föreslagna fält kan generera nya insikter och lärdomar om hur kommande kriser på bästa sätt kan eller bör hanteras. Den kan även leda till en bättre förståelse för krishanteringens mer outforskade delar och därmed generera ett säkrare samhälle idag och i framtiden.
30
6
Litteraturförteckning
Andersson, L. (2006). Militärt ledarskap - när det gäller: svenskt militärt ledarskap med fredsfrämjande insatser i fokus. (3. uppl.). Karlstad: Försvarshögskolan.
Asp, V., Bynander, F., Daléus, P., Deschamps-Berger, J., Sandberg, D., & Schyberg, E. (2015). Bara skog som brinner? : Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014. CRISMART, Försvarshögskolan. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-5709
Avolio, B. J., & Yammarino, F. J. (2013). Reflections, closing thoughts, and future directions. In Transformational and Charismatic Leadership: The Road Ahead 10th Anniversary Edition. (3. uppl.) Bingley: Emerald Group Publishing Limited.
Bass, B. M. (1999). Two decades of research and development in transformational. leadership. European journal of work and organizational psychology, 8(1), 9-32. Boin, A., Hart, P.T., Stern, E.K. & Sundelius, B. (2017). The politics of crisis management:
public leadership under pressure. (2. uppl.). New York: Cambridge University Press. Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research
in psychology, 3(2), 77-101.
Broekema, W., van Eijk, C., & Torenvlied, R. (2018). The role of external experts in crisis situations: A research synthesis of 114 post-crisis evaluation reports in the
Netherlands. International journal of disaster risk reduction, 31, 20-29.
Brolin, M., Calleberg, P. & Westrell, M. (2016). Krishantering i arbetslivet. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber. Börjesson, M., & Wallenius, S. (2017). Ledarrollen. i A. Enander, & M. Börjesson, Rustad
för risk: Riskpsykologi för militärer och insatsorganisationer. Lund: Studentlitteratur. Drennan, L., McConnell, A., & Stark, A. (2015). Risk and crisis management in the public
sector. New York: Routledge.
Falkheimer, J., Heide, M., & Larsson, L. (2009). Kriskommunikation. Stockholm: Liber. Gilbert, P. (1990). Changes: Rank, status and mood. i S. Fisher & C. Cooper (eds). On the
Move: The Psychology of Change and Transition. Chichester. New York: Wiley. Gustafsson, M., & Wideberg, P. (2017). Handbok i krisledning - Metod, struktur och
arbetssätt för att säkerställa hög krisledningsförmåga. Stockholm: 2Secure. Hugelius, K., & Tapani, J. (2017). Krishantering i praktiken. 2017: Studentlitteratur.
31 Hyllengren, P., Larsson, G., Fors, M., Sjöberg, M., Eid, J., & Kjellevold Olsen, O. (2011).
Swift trust in leaders in temporary military groups. Team Performance Management: An International Journal, 17(7/8), 354-368.
Janis, I.L. (1972). Victims of groupthink: a psychological study of foreign-policy decisions and fiascoes. Boston: Houghton Mifflin.
Janson, U., & Linghag, S. (2015). Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser - En forskningsöversikt. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Jobidon, M. E., Turcotte, I., Aubé, C., Labrecque, A., Kelsey, S., & Tremblay, S. (2017). Role
variability in self-organizing teams working in crisis management. Small group research, 48(1), 62-92.
Justitiedepartementet. (den 11 12 2019). Lag (2006:544). Hämtad från www.riksdagen.se: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/lag- 2006544-om-kommuners-och-landstings_sfs-2006-544
King, G. (2002). Crisis management & team effectiveness: A closer examination. Journal of Business Ethics, 41(3), 235-249.
Lajksjö, Ö., & Wallenius, C. (2006). Beslutsfattande i arbetslag under stress. i G. Larsson, & K. Kallenberg, Direkt ledarskap. Stockholm: Försvarsmakten.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: Att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber.
Larsson, G. (2005). Gemensam lägesbild eller sanningen i betraktarens öga? i G. Larsson, 9 noter om NBF. Stockholm: Försvarshögskolan.
Larsson, G. (2006). Ledarskapsteoretiska reflektioner. i L. Fredholm, & A. L. Göransson, Ledning av räddningsinsatser i det komplexa samhället. Karlstad: Räddningsverket. Larsson, G. (2015). Ledarskap i svåra situationer. i S. A. Jönsson, & L. Strannegård,
Ledarskapsboken. Stockholm: Libris.
Meyerson, D., Weick, K. E., & Kramer, R. M. (1996). Swift trust and temporary groups. Trust in organizations: Frontiers of theory and research, 166-195. Milgram, S. (1974). Obedience to authority. New York: Harper & Row.
MSB. (2014). Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
MSB. (den 2 11 2019). Krisinformation. Hämtad från Vad är en kris?: https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om- sverigeskrishanteringssystem/vad-ar-en-kris
32 Pramanik, R., Ekman, O., Hassel, H., & Tehler, H. (2015). Organizational adaptation in
multi-‐‑stakeholder crisis response: An experimental study. Journal of Contingencies and Crisis Management, 23(4), 234-245.
Salzer-Mörling, M. (2015). Symboliskt ledarskap: Om kultur och meningsskapande. i Jönsson. A. S, & Strannegård. L, Ledarskapsboken. Stockholm: Liber.
Sjöberg, M., Wallenius, C., & Larsson, G. (2006). Leadership in complex, stressful rescue operations: a qualitative study. Disaster Prevention and Management: An International Journal, 15(4), 576-584.
Söderfjäll, S. (2008). Ledarskapets 5 utmaningar. Umeå: Ledarskapscentrum. Tuckman, B. W., & Jensen, M. A. C. (1977). Stages of small-group development
revisited. Group & Organization Studies, 2(4), 419-427.
Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P., & Linghag, S. (2018). Det ordnar sig: Teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.
Wallenius, C. (2014). Människans illusoriska rationalitet: Om kampen mellan känsla och förnuft i samhälle och politik. Kristinehamn: Norlén & Slottner.
33
7
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Bakgrund:
• Vad har du för befattning? • Hur länge har du arbetat i yrket?
• Vad är din högsta utbildningsnivå (ex, gymnasium, högskolan/universitet, hur många år?).
Krisen:
• Vad tänker du på när vi säger: krishantering?
• På vilket/vilka sätt har du arbetat med krishantering?
• Har du någon specifik utbildning gällande just krishantering?
Ledare:
• Hur ser du på ledarens roll i en krissituation?
• Hur ser du på ledarskapet i ett tillfälligt sammansatt team? På vilket sätt skiljer sig ledarskapet från normalförhållanden?
• Tror du att ditt ledarskap präglas av den organisation du kommer ifrån? På vilket sätt? Vad sker när du ska leda personer från andra organisation?
• Om du ser tillbaka på dina erfarenheter: Hur upplevde du att det under pågående kris faktiskt gick att leda ett tillfälligt team?
• På vilket sätt skiljer det sig, som ledare, att arbeta i ett tillfälligt sammansatt team jämfört med att leda team som arbetar tillsammans under längre tid?
• Såhär i efterhand, sett till ditt ledarskap, finns det något som du hade velat förändra? • Finns det några andra lärdomar du vill dela med dig av till andra som står inför liknande
utmaningar och ska leda tillfälligt sammansatta team?
Team:
• Hur skulle du beskriva dynamiken i ett tillfälligt team under pågående kris? Vad är utmärkande?