Denna studie handlar om speciallärares uppfattningar om sin roll och sitt arbete vid individuella insatser. För att ytterligare bredda perspektivet vore det intressant att undersöka hur elever och vårdnadshavare upplever och skulle vilja att individuella insatser bedrivs. Dessutom vore det intressant att kunna göra jämförelser mellan skolans, elevens och vårdnadshavarnas perspektiv. Ny kunskap skulle därigenom kunna bidra till att utveckla både förhållningssätt till och synsätt på lässvårigheter. Det skulle också kunna medverka till att bättre anpassa metoder och material för elever i lässvårigheter.
Litteraturlista
Adolphsson, T. (2018). Läståget. Skällinge: Betapedagog.
Agélii Genlott, A., & Grönlund, Å. (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing:
The iWTR method presented and tested. Computers & Education, volym (67), 98-104. doi:
10.1016/j.compedu.2013.03.007
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Diss.
Göteborg: Göteborgs universitet, Göteborg.
Arbetsmiljöverket (2011). Arbetsmiljölagen: och dess förordning med kommentarer i lydelse den 1 augusti 2011. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Archer, A., Chen, V., Gottardo, A., Sanghera-Sidhu, S., Savage, R., & Wood, E. (2014). Examining the effectiveness of technology use in classrooms: a tertiary meta-analysis. Computers & Education, volym (78), 140–149. doi: 10.1016/j.compedu.2014.06.001
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: en fallstudie i en kommun. Diss.
Göteborg: Göteborgs Universitet, Göteborg.
Bergman-Nutley, S., & Klingberg, T. (2014). Effect of working memory training on working memory, arithmetic and following instructions. Psychological Research. 78: 869. doi: 10.1007/s00426-014-0614-0
Bildligt talat AB. (2018). Ljuda med Boo.[App] Från https://itunes.apple.com/se/app/ljuda-med-boo/id1161707075?mt=8 [23 november 2018].
Bishop, D. V. M., & Snowling, M. J. (2004). Developmental dyslexia and specific language impairment:
Same or different? Psychological Bulletin, 130(6), 858-886. doi: 10.1037/0033-2909.130.6.858
Bornholmslek. (2018). Språklekar Bornholmsmodellen. [App] Från
https://itunes.apple.com/se/app/bornholmslek/id720656421?mt=8 [26 november 2018].
Branja AB. (2018). Ljudlek - lyssnarlekar enl Bornholmsundersökningen.[App] Från
https://itunes.apple.com/se/app/ljudlek-lyssnarlekar-enl-bornholmsunders%C3%B6kningen/id971250620?mt=8 [23 november 2018].
Brodin, J., & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber.
Bråten, I. (2008). Läsförståelse - komponenter, svårigheter och åtgärder. I Bråten, I. (red.), Läsförståelse i teori och praktik (s. 47-81) Lund: Studentlitteratur.
Byström, A. (2018a). Den nya speciallärarutbildningen. I Bruce, B. (red.) (2018). Att vara speciallärare:
språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (s. 15-22). (1. uppl.) Malmö:
Gleerups.
Byström, A. (2018b). Specialläraren: en specialistkompetens i skolans värld - en studie av speciallärarens pedagogiska lärande- och utvecklingsuppdrag. Hämtad 2018-11-27 Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18735
Byström, A., & Bruce, B. (2018). Specialisering barns och elevers språk-, skriv- och läsutveckling. I Bruce, B. (red.) (2018). Att vara speciallärare: språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling (s. 23-40). (1. uppl.) Malmö: Gleerups.
Carlström, M. (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I Ericson, B. (red.) (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter (s. 91-150). (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
ClaroSoftware (2018).Claroread. [Programvara] Från http://www.claroread.se/products/claroread-plus.php [26 november 2018].
ClaroSoftware (2018).Clarospeak. [Programvara] Från https://www.claro-apps.com/clarospeak [26 november 2018].
Creaceed SPRL (2018). PrizmoGo. [Programvara] Från https://itunes.apple.com/se/app/prizmo-go-instant-text-ocr/id1183367390?mt=8 [26 november 2018].
Dahlin, M. (2006). TIL - tidig intensiv lästräning. (1. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Dalgaard, K., Krogshöj, L., Lund, Y., & Otzen, E. (2011). Testbatteriet: språk- och minnesprov.
Helsingborg: Nypon förlag.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Druid-Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: metodisk handbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Eklund, G. (2011). Kvalitativt inriktad metodologi och metod. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Vasa.
Elbaum, B., Vaughn, S., Tejero Hughes, M., & Watson Moody, S. (2000). How effective are one-to-one tutoring programs in reading for elementary students at risk for reading failure? A meta-analysis of the intervention research. Journal of Educational Psychology, 92 (4), 605-619.
doi:10.1037/0022-0663.92.4.605
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Elwér, Å. (2014). Early predictors of reading comprehension difficulties. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2014. Linköping.
Fischbein, S. (2009). Barns upplevelser av specialpedagogiska insatser. I: Bjar, L. & Frylmark, A.
(red.) Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet: ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Diss.
Stockholm: Stockholms universitet, 2012. Stockholm.
Fredriksson, U., & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Fridolfsson, I. (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Frykholm, C-U. (2007). Pedagogiska konsekvenser I Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Frylmark, A. (2008). Läsa eller lyssna: manual för bedömning av elevers informationsåtergivning av fakta ut texter efter läsning, lyssning eller samtidig läsning och lyssning. Härnösand: OrdAF.
Frylmark, A., & Häggström, I. (2015). Svenska Trugs. Linköping: Ing-read AB.
Fälth, L. (2013). The use of interventions for promoting reading development among struggling readers.
Diss, Linné Universitetet, Växjö. Från
https://www.spsm.se/globalassets/funktionsnedsattning/avhandlingar/the-use-of-interventions-for-promoting-reading-development-among-struggling-readers-falt-linda.pdf
Gambrell, Linda B. (2011). Seven Rules Of Engagement: What’s Most Important to Know About Motivation to Read. The Reading Teacher. 65, 172–178. doi: 10.1002/TRTR.01024
Giota, J., & Lundborg, O. (2007). Specialpedagogiskt stöd i grundskolan: omfattning, former och konsekvenser. Göteborg: Göteborgs Universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik.
Goffman, E. (1963). Stigma: notes on the management of spoiled identity. Englewood Cliffs, N.J.:
Prentice-Hall.
Goldberg, G. (2017). Att utveckla självständiga läsare: dynamiskt mindset och undervisningsstrategier.
Stockholm: Natur & Kultur.
Goodwin, A.P., & Ahn. S. (2013). A Meta-Analysis of Morphological Interventions in English: Effects on Literacy Outcomes for School-Age Children, Scientific Studies of Reading vol (4), 257-285.
doi:10.1080/10888438.2012.689791
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet, 2007. Luleå.
Gunnilstam, O., & Mårtens, M. (2018). Lexia Provia Handbok. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Hattie, J. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.
Hedström, H. (2009). L som i läsa, M som i metod: om läsinlärning i förskoleklass och skola. Stockholm:
Lärarförbundets förlag.
Hellqvist, B. (red.) (2011). Praxis: träningsmaterial för dyspraktiska barn enligt Nuffield Centre Dyspraxia Programme med svensk anpassning. Manual. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hoover, W. A., & Gough, P. B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, (2), 127-160. doi:10.1007/BF00401799
Hydén, G. (2012). Vingböckerna Steg 1-12: fem olika böcker. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Høien, T., & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: från teori till praktik. (2. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Høien-Tengesdal, I. (2010). Is the Simple View of Reading too Simple? Scandinavian Journal of Educational Research, (54), 451-469. doi:10.1080/00313831.2010.508914
Ibrahimovic, Z., & Lagercrantz, D. (2011). Jag är Zlatan Ibrahimović: min historia. Stockholm: Bonnier.
Ingvar, M. (2008). En liten bok om dyslexi. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs och skrivsvårigheter? Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 4/2006. Hämtad 2018-11-27 Från
https://www.spsm.se/contentassets/e5b66454842b4432b786e43307ed6d1d/jacobson
Jacobsson, C. (2010). Psykologisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I: Ericson, B. (red.) (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter (s. 151-182). (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johnsen, B. (2010). Språkutredning vid läs- och skrivsvårigheter. I: Ericson, B. (red.) (2010). Utredning av läs- och skrivsvårigheter (s. 253-304). (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Järpsten, B. (2004). DLS bas: för skolår 1 och 2. Handledning. Stockholm: Psykologiförlaget.
Jönsson, B. (2014). Lästräningsmaterialet BRAVKOD: bra avkodning för ökad måluppfyllelse, en-till-en-undervisning, automatisering av ljudavkodning. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kamhi, A.G., & Catts, H.W. (2012). Language and reading disabilities. (3. ed.) Boston: Pearson.
Kamhi, A.G. (2012). Perspectives on Assesing and Improving Reading Comprehension. I Kamhi, A.G. &
Catts, H.W. (2012). Language and reading disabilities (s.171-188). Boston: Pearson.
Kimber, B. (2008). Möten med föräldrar: om föräldrasamarbetets möjligheter. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Kimga HB. (2018). Fonolek Mittkit.[Programvara] Från http://www.kimga.se/learn/
Kjell Staffans Läs- och skrivinlärning. (2018). Hämtad 2018-11-27 Från http://www.kjellstaffans.fi/
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Langelotz, L. (2013). Vad gör en skicklig lärare?:en studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2014. Göteborg.
Letterschool Enabling Learning B.V. (2018). LetterSchool-Lär dig skriva! [App] Från https://itunes.apple.com/se/app/letterschool-svensk-utg%C3%A5va/id847367069?mt=8 [23 november 2018].
Lindahl, R. (1954). H4 ordavkodning-Lindahls högläsningsprov 1954 H5 ordavkodning – Lindahls högläsningsprov 1954. Västra Frölunda: Rikard Lindahl Förlag.
Lindeblad E., Nilsson S., Gustafson, S. & Svensson, I. (2017). Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up, Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, (7), 713-724. doi: 10.1080/17483107.2016.1253116
Lindqvist, P. (2015). Ödmjuk orubblighet: En avgörande (och rimlig) kvalitet i lärares yrkeskunnande.
Nordisk tidskrift för allmän didaktik, volym (1), s. 61-74. Från http://noad.ub.gu.se/index.php/noad/article/viewFile/16/8
Lovén, H. (2007, 26 februari). Alla elever måste få lov att känna lärandets glädje. Skolporten. Hämtad Hämtad 2018-11-01 Från https://www.skolporten.se.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: kartläggning och övningar. (3. uppl.) Stockholm:
Natur & Kultur.
Lundberg, I., Rydkvist, M., & Strid, A. (2018). Bornholmsmodellen - Språklekar i förskoleklass, (3.
uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Löwenbrand Jansson, G. (2009). Munläs. FonoMix munmetoden A och B Läsövningar. Nässjö: Gullow förlag.
Löwenbrand Jansson, G. (2018). Fonomix 1.[App] Från https://itunes.apple.com/se/app/fonomix-1/id1168892803 [23 november 2018]. Nässjö: Gullow förlag.
Löwenbrand Jansson, G. (2018). Fonomix 2.[App] Från https://itunes.apple.com/se/app/fonomix-2/id1168910004 [23 november 2018]. Nässjö: Gullow förlag.
Mountain, L. (2015). Recurrent prefixes, roots, and suffixes. A morphemic approach to disciplinary literacy. Journal of Adolescent & Adult Literacy, 58 (7), 561–578. doi: 10.1002/jaal.394
Muijselaar, M. L., Swart, M., Steenbeek-Planting, E., Droop, M., Verhoeven, L., & de Jong, P. (2017).
Developmental relations between reading comprehension and reading strategies: Scientific Studies of Reading, v21 n3 p194-209. doi:10.1080/10888438.2017.1278763
Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter: en forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket. Stockholm: Skolverket.
Myrberg, M. (2007). Dyslexi: en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Myrberg, M., & Lange, A-L. (red.), (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter: Konsensusprojektet. Härnösand: Specialpedagogiska institutet.
Hämtad 2018-10-26 Från http://www.skoldatatek.se/dmd/konsensusprojektet2006.pdf
Nation, K., Clarke, P., Marshall, C. M., & Durand, M. (2004). Hidden language impairments in children:
parallels between poor reading comprehension and specific language impairment? Journal of Speech, Language, and Hearing Research, (47), 199-211. doi: 10.1044/1092-4388(2004/017)
National Reading Panel (NRP). (2000). Teaching children to read: evidence-based assessment of the scientific reseach litterture on reading and it´s implications for reading instruktion. Rockville, MD:
NICHD: Clearinghouse. Från
https://www.nichd.nih.gov/sites/default/files/publications/pubs/nrp/Documents/report.pdf
Natur och Kultur. (2018). ABC-klubben.[App] Från https://itunes.apple.com/se/app/abc-klubben/id950616212?mt=8 [23 november 2018].
Nettelbladt, U. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. teorier, utveckling och svårigheter D. 2 Pragmatik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nielsen, C. (2011). The most important thing: students with reading and writing difficulties talk about their experiences of teachers’ treatment and guidance. Scandinavian Journal of Educational Research, volym (55) s.551-565. doi: 10.1080/00313831.2011.555921
Nilholm, C. (2007a). Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd: en enkätundersökning.
Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.
Nilholm, C. (2007b). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen.
Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
OribiSoftware (2018). StavaRex. [Programvara] Från https://oribisoftware.com/sv/stava-rex/ [26 november 2018].
Ors, M. (2009). Barnneurologens perspektiv på läsning och skrivning. I Bjar, L. & Frylmark, A. (red.) (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv (s. 105-126). (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. (1.
uppl.) Stockholm: Liber.
Petterson, C-E. (2010). Rydaholmsmetoden. Rydaholm: Carl-Erik Pettersson.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
SBU (2014). Dyslexi hos barn och ungdomar- tester och insatser. Stockholm: SBU, rapport nr 225.
Hämtad 2018-11-15 Från http://www.sbu.se/225
SFS 2011: 688. Examensordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. Hämtad 2018-11-18 Från https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/
Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/skolans-arbete-med-extra-anpassningar/
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2016a). Legitimation för speciallärare. Om behörighet att undervisa som speciallärare och som lärare i särskola och specialskola. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016b). Nya språket lyfter!: bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6 : enligt Lgr 11. Hämtad 2018-11-05 Från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2474
Skolverket (2018a). Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. Hämtad 2018-11-28 Från
https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a28de1/1530609147458/lararinformatio n.pdf
Skolverket (2018b). Läroplan för förskolan 2018. Hämtad 2018-10-15 Från
https://www.skolverket.se/download/ 18.4fc05a3f164131a741815d2/1535537399180/
Laroplan_forskolan_SKOLFS_2018_50.pdf
Skolverket (2018c). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (rev.2018).
Stockholm: Skolverket. Hämtad 2018-10-20 Från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet
Skolverket (2018d). Nationellt bedömningsstöd i läs– och skrivutveckling i årskurs 1–3. Hämtad 2018-11-15 Från
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i- grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan/bedomningsstod-svenska-svenska-som-andrasprak-grundskolan#h-Nationelltbedomningsstodilasochskrivutvecklingiarskurs13
Snow, C. E., & Juel, C. (2005). Teaching children to read: What do we know about how to do it? I M. J.
Snowling & C. Hulme, Blackwell handbooks of developmental psychology, the science of reading: A handbook (501-520). Malden: Blackwell Publishing. doi:10.1002/9780470757642.ch26
Snowling, M.J., & Hulme, C. (red.) (2005). Blackwell handbooks of developmental psychology, the science of reading: a handbook. Malden: Blackwell Publishing. doi:10.1002/9780470757642.ch26
Språka Mera. (2018). Färger och fordon.[App] Från https://itunes.apple.com/se/app/f%C3%A4rger-och-fordon/id596399713?mt=8 [23 november 2018].
Stanovich, K. E. (1986). Mathew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquistion of reading. Reading Research Quarterly, (21), 360-407. doi: 10.1598/RRQ.21.4.1
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sverige (2018). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av Skollagen (2010:801). Stockholm:
Norstedts juridik.
Sveriges Utbildningsradio AB. (2018). ABC-raketen.[App]
Från https://itunes.apple.com/se/app/abc-raketen/id787216503?mt=8 [23 november 2018].
Symbolbruket Hargdata (2018). Symwriter. [Programvara] Från
https://www.symbolbruket.se/produkter/symwriter2 [26 november 2018].
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts.
Söe-Knudsen, C., de Verdier, L., & Borges, H. Mappia. Från https://www.mappia.se/sv-SE [29 november 2018].
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Taube, K. (2010). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I Bjar, L. & Frylmark, A. (red.) (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv (s.65-88). (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Taube, K., Fredriksson, U., & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Hämtad 2018-12-01 Från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b34/1529480534745/ Kunskapsoeversikt-om-laes-och-skrivundervisning-foer-yngre-elever
Tengberg, M., Olin-Scheller, C., & Lindholm, A. (2015). Improving students’ narrative comprehension through a multiple strategy approach. Effects of dialogic strategy instruction in secondary
school. L1-Educational Studies in Language and Literature. (15). Hämtad 2018-09-26 Från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se
Tjernberg, C. (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning: en bro mellan teori och praktik.
Stockholm: Natur & Kultur.
Torgesen, J.K. (2005). Recent discoveries on remedial interventions for children with dyslexia. I Snowling, M.J. & Hulme, C. The Science of Reading: A Handbook (s. 521-537) Malden: Blackwell Publishing.
Tunmer, W., & Greaney, K. (2010). Defining dyslexia. Journal of Learning Disabilities, 43(3), 229-243.
doi: 10.1177/0022219409345009
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Weiner Ahlström, S. (2001). Språkbiten: stavelsen som språklig byggsten. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.
Wendick, G. (2012). Wendickmodellen. Jönköping: Wendick Utbildning.
Westerlund, M. (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. (1. utg.) Stockholm: Natur &
Kultur.
Westling Allodi, M. (2002). Children's experiences of school: narratives of Swedish children with and without learning difficulties. Scandinavian journal of educational research. (46:2, s. 181-205).
Westling Allodi, M. (2016). Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt - en jämförande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd. Working Paper 3,
Stockholms universitet: Specialpedagogiska institutionen.
Wolff, U. (2005). Characteristics and varieties of poor readers. Diss. Göteborgs universitet, 2005.
Göteborg.
Wolff, U. (2011). Effects of a randomised reading intervention study: An application of structural equation modelling. Dyslexia, 17(4), 295-311. doi:10.1002/dys.438
Wolff, U. (2015). Wolff intensivprogram: individuell lästräning med fokus på avkodning. Handledning.
Stockholm: Hogrefe.
Wolff, U. (2016). Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 och 7: handledning. Stockholm: Hogrefe.
Wolff, U., & Gustafsson, J.-E. (2015). Structure of phonological ability at age four. Intelligence, (53), 108-117. Från https://doi-org/10.1016/j.intell.2015.09.003
Örtendal, M.J. (2008). Läsinlärning i 7 steg. Lärarbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bilagor
Missivbrev Bilaga1
Hej! 13/9-2018
Vi studerar till speciallärare i svenska vid Umeå universitet. Nu har vi kommit till vårt examensarbete. Det kommer att handla om hur speciallärare arbetar individuellt med elever i lässvårigheter. I vår utbildning till speciallärare har fokus mest legat på ett proaktivt och ett inkluderande förhållningssätt till eleverna. Emellertid finns det många framgångsrika metoder som passar bäst som en-till-en-undervisning för eleverna.
Däremot finns väldigt få studier om hur speciallärare egentligen gör. Dina erfarenheter och metoder skulle vi vilja veta mer om. Vi tror att de är värdefulla för oss som blivande speciallärare.
För att kunna genomföra studien behöver vi ta del av speciallärares erfarenheter och tankar inom detta område och därför undrar vi om du skulle vilja ställa upp på en intervju?
Vi önskar genomföra intervjun i ditt egna rum för att du ska få möjlighet att visa och berätta för oss om dina arbetsmetoder och de material du använder. Vår roll kommer att vara öppen och nyfiken. Vi vill att du ska känna dig bekväm och vårt syfte är inte att bedöma och värdera dina arbetsmetoder. Vi vill helt enkelt lära oss mer om denna del av yrket.
Intervjun kommer att spelas in för att ge oss möjlighet att koncentrera oss på själva samtalet istället för på att anteckna det som sägs. Vi planerar att intervjun kommer att ta cirka en timme.
Vid intervjun tas hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Det innebär att ditt deltagande är frivilligt och det står dig fritt att när som helst avbryta intervjun och din medverkan. De svar som du ger behandlas konfidentiellt. Din anonymitet garanteras då namn, arbetsplats och annan information utelämnas. Insamlade data kommer endast att användas i denna studie och vi är de enda som har tillgång till dessa intervjuer. Möjlighet kommer att ges till dig att läsa igenom och godkänna de transkriberade intervjuerna.
Insamlade data förvaras tryggt och förstörs när studien är färdig.
Vi skulle vara tacksamma om du är villig att medverka i denna studie. Har du några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss.
Med vänliga hälsningar
Christina Lindhe och Helena Eriksson, speciallärarstudenter vid Umeå universitet Handledare: Ingmarie Mellenius
Intervjuguide
Bilaga 2A. PLANERA
Hur beskriver speciallärare sin planering av individuella insatser?
1. Vem beslutar vilka elever som får individuella insatser?
2. Vad avgör vilka elever som får individuella insatser?
3. Hur motiveras eleverna inför insatserna?
4. Hur planeras tidsåtgången för insatserna?
5. Hur avgörs vilka metoder och material som skall användas?
B. GENOMFÖRA
Hur beskriver speciallärare sitt genomförande av individuella insatser?
1. Hur läggs lärtillfällena upp?
2. Hur effektiviseras insatserna tidsmässigt?
3. Hur sker samarbetet med eleverna?
4. Hur sker samarbetet med klasslärarna och vårdnadshavarna?
5. Vilka metoder och material används?
6. Vilka datorprogram och appar används?
C. UTVÄRDERA
Hur beskriver speciallärare sin utvärdering av individuella insatser?
1. Hur utvärderas insatserna?
2. Vad görs om insatserna bedöms som tillräckliga?
3. Vad görs om insatserna inte bedöms som tillräckliga?
4. Saknas material för elever i lässvårigheter?
5. Hur tror du eleverna upplever att plockas ut från klassrummen?
6. Hur tror du att eleverna upplever insatserna?
7. Vilka egna reflektioner görs när det gäller individuella insatser?
Läromedel för elever i lässvårigheter
Bilaga 3Dessa material användes av speciallärarna och specialpedagogerna i studien. De presenteras i alfabetisk ordning.
Bornholmsmodellen, Språklekar i förskoleklass är ett material utarbetat av Ingvar Lundberg, Maria Rydkvist och Anna Strid (2018). Materialet är tänkt att förbereda barnet för den kommande läsinlärningen. Den tar upp språklig medvetenhet (fonemisk medvetenhet, bokstavskunskap, koppling fonem-grafem, ordförråd). Det kan också användas i en-till-en-undervisning. Webbsida: http://www.bornholmsmodellen.se Bravkod (bra avkodning) är ett material som författats av Bodil Jönsson (2014) i samarbete med Ronny Karlsson. Det är ett träningsmaterial för elever i årskurs 2 som behöver träna att automatisera sin avkodning vid läsning. Materialet innehåller strukturerade lästräningsövningar på olika nivåer, diagnosmaterial och diagram där läraren kan stämma av var eleverna befinner sig i sin läsinlärning. Metoden avser en-till-en- undervisning med minst två pass i veckan à 20 minuter. Webbsida:
https://www.studentlitteratur.se/#9789144098760/BRAVKOD-UTBILDNING
Fonomix munmetoden är ett strukturerat och systematiskt material skapat av Gullan Löwenbrand-Jansson (2009). Materialet är avsett för förskoleklass. Det tränar fonologisk medvetenhet med hjälp av bilder på munnars gester. Eleverna använder speglar för att själva kunna jämföra med bildernas gester. Metodiken går ut på att börja med de konsonantljud som kan hållas ut exempelvis r, l, s. Därefter introduceras vokalljuden med de tydligaste kontrasterna. Allt eftersom stegras svårighetsgraden. Det finns även Fonomix-material för äldre elever. Webbsida: https://www.fonomix.se/fonomix-sats-foumlr-foumlrskoleklass.html
Kjell Staffans Läs- och skrivinlärning består av ett allsidigt material utarbetat av Kjell Staffans (2014). Det innehåller kartläggning, protokoll, talträning och olika slags övningar som främjar elevers utveckling i läs- och skrivinlärning. Det är avsett för elever från årskurs 1 till årskurs sex. Webbsida: http://www.kjellstaffans.fi/
Lexia Provia har arbetats fram av Olle Gunnilstam, Martti Mårtens och Stiftelsen Stora Sköndal. Den nya versionen har skapats i samarbete med Sanoma Utbildning och med stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Materialet riktar sig till elever i förskoleklass till årskurs 9 som har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter. Genom Provia kan läraren planera arbetet för varje enskild elev. Eleven kan arbeta med språkförstärkande övningar både i skolan och hemma. Webbsida:
https://www.sanomautbildning.se/sv/produkter/digitalt/lexiaprovia/
Läsinlärning i sju steg är utarbetat av Maj J. Örtendal (2011). Läs- och skrivinlärningsmetoden är multisensorisk där träning av fonologisk medvetenhet och läsinlärning sker parallellt. Materialet vänder sig till yngre elever som har fonologiska svårigheter. Webbsida: https://meutaoseytricmil.firebaseapp.com/318814140782204.pdf Läståget är ett läsinlärningmaterial skrivet av Torgerd Adolphsson i samarbete med Ann-Chatrine Jonsson (2003). Läsinlärningen är strukturerad och läsläran innehåller laborativt
material. Det är avsett för den första läsinlärningen och yngre elever. Webbsida:
www.läståget.se Mappia
Mappia har skapats av Carina Söe-Knudsen, Lisa de Verdier och Helena Borges (2015).
Materialet är utformat för att underlätta för hjärnan att automatisera avkodning. Materialet består av svenskans 41 språkljud med en representativ bild till varje språkljud.
Exempelvis uttrycks n-ljudet med en näsa och t-ljudet med ett tåg. För att automatisera språkljuden behövs kort, återkommande och strukturerad övning. Webbsida:
https://www.mappia.se/sv-SE
Praxis är ett material som utarbetats av logopeder vid The Nuffield Centre i London. Det
Praxis är ett material som utarbetats av logopeder vid The Nuffield Centre i London. Det