Denna studies resultat tyder på att relationsanpassning är ett relevant teoretiskt ramverk för analys av RE-relationen, och med tanke på de luckor som ännu existerar vad gäller de olika dimensionernas betydelse för effektivt teamarbete finns ett fortsatt behov av forskning på relationsanpassning. För att hantera flera av svagheterna med denna studies metod kan framtida studier omfatta ett större och representativt urval av riskkapitalister samt
entreprenörerna bakom de studerade portföljbolagen. Framtida studier kan dessutom göras med en longitudinell design för att hantera minnesfel och bättre analysera kausaliteten i
sambandet. Då resultatet avslöjar både möjligheter och utmaningar inom styrelsearbetet vilka kan härledas till graden av relationsanpassning styrelsemedlemmarna emellan föreslås att detta forskas mer på. Slutligen vore det intressant att i framtiden göra en studie där RE-relationen utifrån relationsanpassning jämförs mellan olika länder för att se om skillnader föreligger samt om dessa skillnader kan relateras till portföljbolagens prestation.
7. Slutsats
Studiens syfte var att fördjupa och nyansera förståelsen för vad som karaktäriserar en optimal och gynnsam relation mellan riskkapitalister och entreprenörer genom att använda det
teoretiska konceptet relationsanpassning samt undersöka relationsanpassningens samband med portföljbolagsprestation i en svensk kontext. Sammantaget tyder resultaten på att en god relationsanpassning är en förutsättning för framgångsrika portföljbolag och att en dålig relationsanpassning i viss mån är associerat med misslyckad portföljbolagsutveckling. Vidare bekräftas att relationsanpassningens dimensioner är dynamiska och påverkar varandra på olika sätt, framför allt genom att normativ anpassning har en positiv effekt på affektiv och konativ anpassning. Rent praktiskt bör riskkapitalister därför beakta relationen till
entreprenören innan såväl som efter investering. Dessutom indikerar resultatet att omvänd kausalitet kan existera i det undersökta sambandet, det vill säga att portföljbolagets prestation också kan påverka relationsanpassningen i RE-relationen, och i synnerhet genom att
framgång förbättrar relationens kvalité. Teoretiskt sett belyser studien fruktbarheten men också komplexiteten och utmaningarna med att applicera relationsanpassning som teoretiskt ramverk på RE-relationen.
8. Referenser
Baum, J.A.C. & Silverman, B.S. 2004. Picking winners of building them? Alliance,
intellectual and human capital as selection criteria in venture financing and performance of biotechnology startups. Journal of Business Venturing, Vol. 19:3, ss. 411–436.
Berglund, H. 2011. Early stage venture capital investing: comparing California and Scandinavia, Venture Capital, Vol. 13:2, ss. 119–145.
Bryman, A. & Bell, E. 2017. Företagsekonomiska forskningsmetoder, 3 uppl. Stockholm: Liber.
Bryman, A. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Malmö: Liber. Busenitz, L.W., Fiet, J.O. & Moesel, D.D. 2004. Reconsidering the Venture
Capitalists’‘Value Added’ Proposition: An Interorganizational learning Perspective. Journal
of Business Venturing, Vol. 19, ss. 787–807.
Cable, D.M. & Shane, S. 1997. A Prisoner Dilemma Approach to entrepreneur-venture Capitalist Relationships. Academy of Management Review, Vol. 22, ss. 142–176.
Carpenter, R.E. & Petersen, B.C. 2002, Capital Market Imperfections, High-Tech Investment, and New Equity Financing. The Economic Journal, Vol. 112:477, ss. 54–72.
Chen, J. 2020. Unicorn. Investopedia, 31 mars. Tillgänglig: https://www.investopedia.com/terms/u/unicorn.asp [2020-05-25]
Dahmström, K. 2017. Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning, 5. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Faber, J., Castaldi, C. & Muskens, R.W.M. 2016. Venture capitalist-induced relational fit and new venture performance: a Dutch biotech comparative case analysis. Venture Capital, Vol. 18:3, ss. 237–256
Fontinelle, A. 2020. Startup. Investopedia, 3 mars. Tillgänglig:
Fraser-Sampson, G. 2010. Private Equity As an Asset Class. New York: John Wiley & Sons, Incorporated.
Fried, V.H. & Hisrich, R.D. 1995. The Venture Capitalist: A Relationship Investor.
California Management Review, Vol. 37:2, ss. 101–113.
Gage, D. 2012. The Venture Capital Secret: 3 Out of 4 Start-Ups Fail. The Wall Street
Journal, 20 september. Tillgänglig:
https://www.wsj.com/articles/SB10000872396390443720204578004980476429190
[2020-04-27]
Gompers, P., Kovner, A., Lerner, J. & Scharfstein, D. 2010. Performance Persistence in Entrepreneurship. Journal of Financial Economics, Vol. 96, ss. 18–32.
Hofstede, G., Hofstede G. J. & Minkov, M. 2010. Cultures and organizations: Software of
the mind. Revised and Expanded 3rd Edition. New York: McGraw-Hill.
IVA. 2010. Innovationer, Entreprenörskap och tillväxt. Stockholm: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Tillgänglig:
https://www.iva.se/globalassets/rapporter/innovation-for-tillvaxt/200912-iva-innovationsrapport1-h.pdf
Kaplan, S.N. & Strömberg, P. 2001. Venture Capitalists as Principals: Contracting, Screening, and Monitoring. American Economic Review, Vol. 91, ss. 426–430. Khanin, D. & Turel, O. 2013. Conflicts between venture capitalists and CEOs of their portfolio companies, Journal of Small Business Strategy, Vol. 23:1, ss. 31-54.
Landström, H. 1993. Agency Theory and Its Application to Small Firms: Evidence from the Swedish Venture Capital Market. The Journal of Entrepreneurial Finance, Vol: 2:3, ss. 203– 218.
Lane, P. & Lubatkin, M. 1998. Relative absorptive capacity and interorganizational learning.
Strategic Management Journal, Vol. 19, ss. 461–477.
Manigart, S., De Waele, K., Wright, M., Robbie, K., Desbrières, P., Sapienza, H. &
Beekman, A. 2002. Determinants of required returns in venture capital investments: A five country study. Journal of Business Venturing, Vol. 17:4, ss. 291–312.
McAllister, D.J. 1995. Affect- and Cognition-based Trust as Foundations for Interpersonal Cooperation in Organizations. Academy of Management Journal, Vol. 38, ss. 24–59. McCarthy, N. 2019. The World's Most Innovative countries. Statista, 25 juli. Tillgänglig:
https://www.statista.com/chart/18804/rankings-of-the-global-innovation-index/ [2020-04-08] Milne, R. 2019. Can $5bn Klarna avoid the fate of other Swedish unicorns? Financial Times, 7 augusti. Tillgänglig: https://www.ft.com/content/1312b0ea-b904-11e9-8a88-aa6628ac896c
[2020-04-08]
Neergaard, H. & Ulhøi, J.P. 2006. Government Agency and Trust in the Formation and Transformation of Interorganizational Entrepreneurial Networks. Entrepreneurship Theory
and Practice, Vol. 30: 4, ss. 519–539.
Nobel, C. 2011. Why Companies Fail and How Their Founders Can. Bounce Back. Harvard
Business School, 7 mars. Tillgänglig: https://hbswk.hbs.edu/item/why-companies-failand-how-their-founders-can-bounce-back [2020-05-02].
Nonaka, I. 2007. The Knowledge-Creating Company. Harvard Business Review. Tillgänglig:
https://hbr.org/2007/07/the-knowledge-creating-company [2020-05-02]
OECD. 2007. Innovation and Growth: Rationale for an Innovation Strategy. OECD.
Panda, S. 2018. Adequacy of agency theory in explaining the venture capitalist-entrepreneur relationship: a firm life-cycle perspective. International Journal of Entrepreneurship and
Small Business, Vol 34:3, ss. 309–329.
Parhankangas, A. & Landström, H. 2004. Responses to psychological contract violations in the venture capitalist-entrepreneur relationship: an exploratory study. Venture Capital, Vol 6:4, ss. 217–242
Parhankangas, A., Landström, H. & Smith, D.G. 2005. Experience, Contractual Covenants and Venture Capitalists’ Responses to Unmet Expectations. Venture Capital, Vol 7: 4, ss. 297–318
Paul, S., Whittam, G. & Wyper, J. 2007. The pecking order hypothesis: does it apply to start- up firms? Journal of Small Business and Enterprise Development, Vol. 14:1, ss. 8–21.
Poposka, K. & Mihajloska, E. 2015. Financing Start-Ups After the 2008 Financial Crisis in the European Union: Overview of Practices in Sweden. Economic Development / Ekonomiski
Razvoj. Vol. 17:3, ss. 77–91.
Rosenstein, J., Bruno, A.V., Bygrave, W.D. & Taylor, N.T. 1993. The CEO, venture capitalists, and the board. Journal of Business Venturing, Vol. 8:2. ss. 99–113.
Sahlman, W.A. 1990. The structure and governance of venture-capital organizations. Journal
of Financial Economics, Vol. 27:2, ss. 473–521
Sapienza, H.J. 1992. When Do Venture Capitalists Add Value? Journal of Business
Venturing, Vol. 7, ss. 9–27.
Sapienza, H.J. & Korsgaard, M.A. 1996. Procedural Justice in Entrepreneur-Investor Relations. The Academy of Management Journal, Vol. 39:3, ss. 544–574.
Sapienza, H.J., Manigart, S. och Vermeir, W. 1996. Venture Capitalist Governance and Value Added in Four Countries. Journal of Business Venturing. Vol.11, ss. 439–469. Scholl, W. 2003. Modelle effektiver Teamarbeit; eine Synthese [Models for more effective Teamwork: A Synthesis]. In Teamarbeit und Teamentwicklung, edited by A. Thomas and S. Stumpf, ss.1–35. Gottingen: Hogrefe.
Shen, C.H.-h. 2014. Pecking order, access to public debt market, and information asymmetry.
International Review of Economics & Finance, Vol. 29, ss. 291–306.
Shepherd, D.A. & Zacharakis, A. 2001. The venture capitalist-entrepreneur relationship: control, trust and confidence in co-operative behaviour. Venture Capital, Vol. 3:2, ss. 129– 149.
Smith, T. 2019. Crowdfunding. Investopedia, 26 juni. Tillgänglig: https://www.investopedia.com/terms/c/crowdfunding.asp [2020-05-25]
Startup Genome. 2017. Global Startup Ecosystem Report 2017. Startup Genome.
Strand, R. J. & Freeman, R. E. 2015. Scandinavian Cooperative Advantage: The Theory and Practice of Stakeholder Engagement in Scandinavia. Journal of Business Ethics, Vol. 127, ss. 65–85.
Söderblom, A. 2012. The current state of the venture capital industry. Entreprenörskapsforum.
Tillväxtanalys. 2019. Riskkapitalsstatistik 2018 - Venture Capital. Östersund: Tillväxtanalys. Tillgänglig:
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f20bfe/1586366209438/Ris kkapital_2018.pdf
Timmons, J.A., & W. D. Bygrave. 1986. Venture Capital's Role in Financing Innovation for Economic Growth. Journal of Business Venturing, Vol. 1, ss. 161–176.
Verksamt. 2019. Finansiera starten. Tillväxtverket. Tillgänglig:
https://www.verksamt.se/starta/finansiera-starten/riskkapital [2020-04-08]
Weber, B. & Weber, C. 2007. Corporate Venture Capital as a Means of Radical Innovation: Relational Fit, Social Capital, and Knowledge Transfer. Journal of Engineering and
Technology Management, Vol. 24, ss. 11–35.
Wright, M., Pruthi, S. & Lockett. A. 2005. International venture capital research: From cross country comparisons to crossing countries. International Journal of Management Reviews Vol. 7:3, ss. 135–66.
Winton, A. & Yerramilli, V. 2008. Entrepreneurial Finance: Banks versus Venture Capital.
Journal of Financial Economics, Vol. 88, ss. 51–79.
Yitshaki, R. 2012. Relational norms and entrepreneurs confidence in venture capitalists cooperation: the mediating role of venture capitalists’ strategic and managerial involvement.
9. Bilagor
9.1 Intervjuguide
Intervjufrågor Tema
Hur skulle du beskriva att din och entreprenörens samarbetsvilja var? Konativ anpassning
Hur var det att arbeta mot gemensamma mål? Konativ anpassning
Upplevde du att det fanns intressekonflikter eller någon form av maktkamp inom er relation? Om ja, hur löste ni dessa?
Konativ anpassning I vilken utsträckning upplevde du att du och entreprenören hade samma
förväntningar på era respektive yrkesroller?
Normativ anpassning
I vilken utsträckning upplevde du att du och entreprenören delade syn på hur saker och ting ska genomföras? (Samma syn på arbetsprocesser etc?)
Normativ anpassning
Hur väl skulle du beskriva att ni kompletterade varandra när det kommer till kunskap, erfarenheter och kompetenser?
Kunskapsmässig anpassning Upplevde du att ni satt på mycket erfarenheter och kompetenser som
portföljbolaget kunde dra nytta av?
Kunskapsmässig anpassning Upplevde du att ni hade mycket kunskaper, inom exempelvis, relevanta
teknologier, affär, som entreprenörerna inte hade?
Kunskapsmässig anpassning Hur skulle du beskriva ditt första intryck av personerna bakom
portföljbolaget?
Affektiv anpassning Hur skulle du beskriva personkemin mellan dig och entreprenörerna? Affektiv anpassning Hade du kunnat tänka dig en relation med entreprenörerna även utanför
rent affärsmässiga sammanhang?
Affektiv anpassning
Hur ofta och vad för slags kontakt hade du med entreprenören? Övrigt Är din relation med entreprenörerna något som du beaktar i samband med
beslut om investering?
Övrigt
Kan du berätta lite om en relation till några entreprenörer som var en riktig katastrof? Vad kännetecknades den av? Hur gick det för bolaget?
Kan du berätta lite om en relation till några entreprenörer som varit du upplevt som exemplarisk? Vad kännetecknades den av? Hur gick det för bolaget?
Övrigt
Gör ni på ert riskkapitalbolag en formell utvärdering av relationen till era entreprenörer löpande under relationen?
Övrigt
Tror du att relationen mellan riskkapitalister och entreprenörer i Sverige
skiljer sig från hur den är i andra länder? Övrigt
Är relationen till entreprenören något du tror påverkar portföljbolags utveckling?