För elever med funktionshinder påverkas självbilden av nyttan och
nödvändigheten av att vara i behov av kompensatoriska hjälpmedel. Ytterligare forskning behöver ske på detta område, när det gäller elever som inte har synliga fysiska funktionshinder. Hur påverkas motivationen och självbilden så att inte ett undvikande av hjälpmedlen sker och hur kommer man tillrätta med känslor av att vara avvikande och av att skämmas? Forskning kring självbild och läsning pågår och vi ser fram emot de resultat som kan redovisas.2 I nära anknytning till denna kan forskning kring begreppet KASAM för elever med funktionshinder vara av intresse. Har de elever som accepterar sitt funktionshinder och använder sina hjälpmedel större möjligheter att hantera lärsituationen genom en högre känsla av sammanhang än elever som väljer bort hjälpmedlen?
Den tekniska utvecklingen är också viktig att följa. Ännu har inte lätthanterlig kompensation för läsfunktionshinder utvecklats och satts i bruk.
Synen på en delaktig lärsituation med hjälpmedel kan också vara av intresse att forska kring. Hur påverkar man lärare, kamrater och föräldrar till att se på kompenserande hjälp som ett naturligt och självklart redskap i lärsituationen?
2 (http://www.hik.se/pages/cgi-bin/PUB_Latest_Version.exe?pageId=5977&allFrameset=1&r=1147866619262)
Referenslista
Antonovsky, A. (1991) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Ericson, B. Läs- och skrivsvårigheter i ett historiskt perspektiv. I Ericson, B.
(Red.) (2001) Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur Föhrer, U., Magnusson, E. (2003) Läsa och skriva fast man inte kan.
Lund: Studentlitteratur
Gisterå, E-M., Lavsund, M. (2001) Konsekvenser av IT-satsningar till barn med DAMP/ADHD och närliggande funktionshinder.
Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet
Hallgren, B. (1950) Specific dyslexia (congenital word blindness: A clinical and genetic study). Acta Psychiatrica et Neurologica Scandinavica, 65.
Høien, T., Lundberg, I. (2001) Dyslexi. Från teori till praktik.
Stockholm: Natur och Kultur
Jacobson, C. (2000) Kompensatoriska åtgärder vid läs- och skrivsvårigheter.
Artikel [Online]http://www.sprakaloss.se
Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling.
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lundgren, T. (2002) Framtidens läromedel – för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet
Längsjö, E., Nilsson, I. (2005) Att möta och erövra skriftspråket.
Lund: Studentlitteratur
McNulty, M.A. (2003) Dyslexia and the Life Course, Artikel i Journal of Learning Disabilities, Vol. 36, Nr 4, juli/aug 2003, sid. 363-381[Online]
http://www.proedinc.com/journals-online.html
Myrberg, M. (2003) Kap 1 Läs- och skrivförmåga ur ett samhälleligt perspektiv.
samt Kap 5 Läs- och skrivsvårigheter är mer än skolproblem. I Frykholm, C-U.
(2003) Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Nyberg, R. (2000) Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar.
Lund: Studentlitteratur
Nyström, I. (2002) Eleven och lärandemiljön. Växjö: University Press Patel, R., Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder.
Lund: Studentlitteratur
Persson, B. (2001) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap.
Stockholm: Liber
Rack, J. (2005) The Theory and Practice of effective Teaching for Dyslxic Learners. Artikel i Dyslexi - aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Nr 4- 2005, sid. 19 – 21. Tidskrift utgiven av Svenska dyslexiföreningen i samverkan med Svenska dyslexistiftelsen. Stockholm: Karolinska institutet
Ramus, F. M.fl. (2003) Theories of developmental dyslexia:Insights from a multiple case study of dyslexic adults
[Online] http://cogprints.org/2350/01/dyslexia02web.pdf
Ramus, F. (2005) Developmental dyslexia: specific phonological defict or general sensorimotor dysfunction? I Dyslexi - aktuellt om läs- och
skrivsvårigheter. Nr 4- 2005 sid. 10 -14.Tidskrift utgiven av Svenska dyslexiföreningen i samverkan med Svenska dyslexistiftelsen. Stockholm:
Karolinska institutet
Snowling, M. (2000) Dyslexia (second edition) Oxford: Blackwell Solvang, P. (1999) Skriftspråk, læring og avvik. Bergen: Senter for Samfunnsforskning
Stanovich, K. E. (1986/2000) Progress in Understanding Reading. New York:
The Guilford Press.
Svensson, S-B. (1998) Modern teknik kan kompensera läs- och skrivsvårigheter.
Växjö universitet: Institutionen för pedagogik. Pedagogisk uppsats.
Svensson, I., Jacobson, C., Björkman, R., Sandell, A.(2001) Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Artikel [Online]
http://www.sprakaloss.se
Taube, K. (1987) Läsinlärning och självförtroende.
Kristianstad: Rabén & Sjögren
Tideman, M. (2004). Lika som alla andra – om delaktighet som lika levnadsvillkor. I Gustavsson, A. (red) (2004) Delaktighetens språk.
Lund: Studentlitteratur.
Zetterqvist Nelson, K. (2003) Dyslexi – en diagnos på gott och ont.
Lund: Studentlitteratur
Uljens, M. (1989) Fenomenografi – forskning om uppfattningar.
Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
[Online] http://www.skolverket.se
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm
[Online] http://www.vr.se/publikationer/
Wright, M. von (2000) Vad eller vem? Göteborg: Daidalos AB
Ordlista
Till Metod
Deduktiv Ett synsätt på relationen mellan teori och
forskningspraxis där den senare genomförs utifrån hypoteser och idéer som härleds från teorier.
Induktiv Ett synsätt på relationen mellan teori och
forskningspraxis där teorin genereras utifrån praktiken.
Objektivism En ontologisk ståndpunkt som går ut på att sociala företeelser och deras innebörder har en existens som är oberoende av social aktörer.
Positivism En kunskapsteoretisk ståndpunkt som säger att man ska tillämpa naturvetenskapens metoder på studiet av den sociala verkligheten.
Konstruktionism En ontologisk ståndpunkt som ibland kallas
”konstruktivism” som innebär att sociala företeelser och deras mening är något som sociala aktörer kontinuerligt får till stånd. Ståndpunkten ställs ofta mot objektivism och essentialism.
Ontologi En teori om arten av sociala företeelser.
Till Resultatredovisning
Daisy Digitalt Audiobaserat InformationsSystem är en digital teknik för strukturerad läsning av talböcker. Daisy kan läsas auditivt med hjälp av läsprogram i datorn eller i särskilda Daisyspelare.
Textview Ett läsprogram där lärobokens hela text finns för läsning på datorskärm och samtidigt kan läsa med talsyntes.
Bilagor
Bilaga A: Informationsbrev till pedagogisk personal
Bilaga B: Informationsbrev till elever och föräldrar, medgivande om deltagande från elev, informationsdeltagande från förälder
Bilaga C: Frågeguide
Bilaga D: Muntlig information till intervjupersonerna
Stefan Bonn 2005-08-29 Bilaga A
Agneta Gustafsson Inger Jaensson
Till berörd skolledare och skolpersonal
Information om forskningsstudier samt en förfrågan om er och elevernas medverkan
Vi är tre rådgivare från Specialpedagogiska institutet, Östra regionen, som läser fördjupningskursen Läs- och skrivsvårigheter samt svårigheter i engelska och
matematik. Kursen är en uppdragsutbildning som anordnas i form av en distanskurs av Växjö universitet, Institutionen för pedagogik.
Genom kontakter med Resurscentrum NN, har vi fått kännedom om det pågående projektet ”Kompenserande hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av NN kommuns grundskolor”. Inom projektet har ett antal elever i kommunen utrustats med kompenserande hjälpmedel. De har även utbildats i hur de ska
använda hjälpmedlen. Personal på berörda skolor har också utbildats i hur man använder kompenserande hjälpmedel.
Vi kontaktar er med anledning av de två C-uppsatser som vi ämnar skriva. Den ena uppsatsen kommer att handla om elevernas uppfattning om nyttan av att använda kompenserande läshjälpmedel. Vi vill därför gärna intervjua några av de elever som utrustats med kompenserande hjälpmedel. Intervjuerna kommer att undersöka
uppfattningen om nyttan av att använda kompenserade läshjälpmedel i lärprocessen.
Undersökningen grundas också på de litteraturstudier som vi gjort under kursen.
Den andra uppsatsen ska fokusera på lärarna. Vad fick lärarna ut för egen del av utbildningen i användandet av kompensatoriska hjälpmedel? Har användningen av kompensatoriska hjälpmedel påverkat undervisningssituationen? Vilka
kompensatoriska åtgärder upplever lärarna som mest användbara för eleverna? Hur upplever lärarna att elevernas möjlighet till delaktighet har påverkats?
Undersökningen är tänkt att genomföras med en enkät ställd till berörda lärare i början av höstterminen 2005.
Allt material som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt. De personer som ingår i studien kommer att vara anonyma och vare sig kommun eller skola kommer att kunna identifieras. Personerna deltar frivilligt i studien och har rätt att dra sig ur när som helst.
Tack på förhand!
Stefan Bonn Agneta Gustafsson Inger Jaensson
Handledare: Carina Henriksson, fil.dr., Idor Svensson, fil.dr.
2005-08-29 Bilaga B
Agneta Gustafsson Inger Jaensson
Till berörda elever och föräldrar
Information om forskningsstudier samt en förfrågan om elevernas medverkan
Vi är två rådgivare från Specialpedagogiska institutet, Östra regionen, som läser fördjupningskursen Läs- och skrivsvårigheter samt svårigheter i engelska och
matematik. Kursen är en uppdragsutbildning som anordnas i form av en distanskurs av Växjö universitet, Institutionen för pedagogik.
Genom kontakter med Resurscentrum NN, har vi fått kännedom om det pågående projektet ”Kompenserande hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av NN kommuns grundskolor”. Inom projektet har ett antal elever i kommunen
utrustats med kompenserande hjälpmedel. De har även utbildats i hur de ska använda hjälpmedlen. Personal på berörda skolor har också utbildats i hur man använder kompenserande hjälpmedel.
Vi kontaktar er med anledning av den C-uppsats som vi ämnar skriva. Vår uppsats kommer att handla om elevernas uppfattning om nyttan av att använda
kompenserande läshjälpmedel. Vi vill därför gärna intervjua några av de elever som utrustats med kompenserande hjälpmedel. Intervjuerna kommer att undersöka
uppfattningen om nyttan av att använda kompenserade läshjälpmedel i lärprocessen.
Undersökningen grundas också på de litteraturstudier som vi gjort under kursen.
Ytterligare en uppsats kommer att skrivas. Den andra uppsatsen ska fokusera på lärarna och är tänkt att genomföras med en enkät ställd till berörda lärare i början av höstterminen 2005.
Allt material som samlas in kommer att behandlas konfidentiellt. De personer som ingår i studien kommer att vara anonyma och vare sig skola eller kommun kommer att kunna identifieras. Deltagarna deltar frivilligt i studien och har rätt att dra sig ur när som helst. Vår förhoppning är att ni gärna deltar i vår undersökning för att bidra till att sprida viktig kunskap. Vi kommer att ta kontakt med er per telefon efter att ni gett ert medgivande om deltagande.
Med vänlig hälsning
Agneta Gustafsson Inger Jaensson
Handledare: Carina Henriksson, fil.dr.
Elevexemplar