Framtida forskning 55

Under studiens gång har jag stött på en hel del frågor som kan vara grund för framtida forskning inom fenomenet lärarens ledarskap.

Genom lärarstudenternas synsätt på lärarens ledarskap finns en klar röd tråd som visar att många av dem känner sig oförberedda för en klassrumsmiljö med ledarskap, konflikthantering, föräldramöten och elevbedömningar. Detta är något som i mina ögon är allvarligt då kunskap inom detta område skulle kunna hjälpa lärarstudenterna att bli mer förberedda för sin framtida yrkesroll. Men även att läraren då skulle kunna hantera dessa situationer och därför kunna tillgodose elevernas behov bättre. Om lärarutbildningen lade större vikt vid ledarskapets betydelse i klassrummet med fokus på konflikt- eller föräldrahantering skulle det kunna främja lärarstudenternas fortsatta intresse och motivation till läraryrket. Framtida forskning borde därför göras på just ledarskapets betydelse i klassrummet. Men även på lärarstudenters synsätt kring vad de skulle vilja utveckla med lärarutbildningen och på vad eleverna i klasserna anser om hur en lärare ska kunna hantera olika situationer. Detta för att lärarstudenterna och lärarna ska få inblick i elevernas vardag och inte bara fokusera på sin roll i klassrummet.

En annan intressant forskningsaspekt vore att titta mer på hur lärarens kognitiva egenskaper, som beslutsfattande eller var de lägger sin uppmärksamhet i klassrummet kan påverka elevernas lärandeutveckling. För att sedan utifrån detta se om dessa egenskaper positivt kan påverka lärarens ledarskap i klassrummet.

Sedan tror jag även att en lärarstudent inom sin utbildning borde få mer kunskap om just vilken mångfald som kan finnas i ett klassrum. Till exempel om barnens bakgrunder eller språkliga barriärer som kan finnas. Detta är ett intressant fält inom lärarens ledarskap och borde uppmärksammas mer. Skulle det forskas mer kring detta skulle lärarutbildningen kunna utvecklas och fokus på eleverna och deras välmående i klassrummet skulle därför kunna förbättras.

Referenser

Alexandersson, M. (1994). (Red.), Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I: B. Starrin & P-G. Svensson. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. s. 111-132. Lund: Studentlitteratur.

Augustsson, G. & Boström, L. (2012). A theoretical Framework about Leadership perspectives and leadership styles in Didactic Room. International journal of human

resource studies, Nr. 4.

Berliner, D. C. (2004). Describing the Behaviour and Documenting the Accomplishments of Expert Teachers. Bulletin of science, technology & society, 24 (3), s. 200-212.

Bermúdez, J. L. (2010). Cognitive Science. United Kingdom, Camebrige: Cambrige University Press.

Calander, F., Jonsson, C., Lindblad, S., Steensen, J. & Wikström, H. (2003).

Nybörjare på lärarprogrammet. Vilka är de? Vad vill de? Vad tycker de?

Pedagogiska institutionen. Uppsala Universitet, Uppsala.

Cangelosi, J. S. (2008). Classroom Management Strategies, Gaining and Maintaining

Students´Cooperation. USA: John Wiley & Sons, Inc.

Colnerud, G., Karlsson, I., & Szklarski, A. (2008). ALLTID REDO: Lärarstudenters handlingsberedskap för varierande uppgifter i klassrummet. Linköping, Liu-tryck.

Dahar, Faize, Niwaz, Hussain & Zaman. (2010). Relationship between the leadership styles and academic achievement at the secondary stage in Punjab (Pakistan).

Interantional journal of academic research, Nr. 6, s. 458-461. Department of

education, International Islamic University. Islamabad, Pakistan.

Emmer, E. T. & Stough, L. M. (2001). Classroom Management: A Critical Part of Educational Psychology, With Implications for Teacher Education. Educational

psychology, 36(2), s. 103-112. The University of Texas. Lawrence Erlbaum

Associates, Inc.

Evertson, C & Weinstein, C. (2006). Handbook of Classroom Management.

Research, Practice and Contemporary Issues. Mahwah NJ: Lawrence Erlbaum

Associates.

Granström, K. (2007). (Red.), Forskning om lärares arbete i klassrummet. Forskning i

fokus 2007, Nr. 33.

Grossman, P. L. (2005). (Red.), Research on pedagogical approaches in teacher education. In M. Cochran – Smith, & K. Zeichner. Studying teacher education, s.

425-476. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.

Hattie, J. A. C. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses

relating to achivement. London: Routledge.

Holmqvist, M. (2004). En främmande värld. Om lärande och autism. Lund: Studentlitteratur.

Hersey, P. & Blanchars, K. H. (1988). Management of organizational behavior. (5:e

uppl.). Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall.

Ingersoll, R. M. (2001). Teacher Turnover and Teacher Shortages: An Organizational Analysis. American educational research journal fall 2001, Nr. 3, s. 499–534.

Johansson, M. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen: Ett försök att formulera en egen position. Pedagogisk forskning i Sverige 2009, Nr 1,

s. 45-58.

Jones, V. (1996). (Red.), Classroom management. I J. Siktula Handbook of research

on teacher education (2:a uppl.). New York: Simon & Schuster.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2011). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.), Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Maltén, A. (2000) Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur.

Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and awareness. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.

Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.

Paulin, A. (2007). Första tiden i yrket – från student till lärare. En studie av de

svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket. Stockholm: HLS

Förlag, Högskoleförslaget vid Lärarhögskolan i Stockholm.

Peterson, P. L. & Clark, C. M. (1978). Teachers´reports of their cognitive processes during teaching. American educational research journal, Nr 15, s. 555-565.

Piwowar, V., Thiel, F. & Ophardt, D. (2012). Training inservice teachers’ competencies in classroom management. A quasi-experiment study with teachers of secondary schools. Teacher and teacher education 30(2013) s. 1-12. Department of Education and Psychology, Berlin, Germany.

Ohlson, L. (1996). Pedagogiskt ledarskap. Stockholm: Liber AB.

Selander, S. (2006). Kunskapsformer, topiskt tänkande och tolkningspraktiker. I A. Bronäs och S. Selander. (Red.), Verklighet, Teori och praktik i lärarutbildning. Nordstedts Akademiska Förlags, Finland.

Shavelson, R. J. & Stern, P. (1981). Research on teachers´ pedagogical thoughts, judgements, decisions, and behaviour. Review of educational research, Nr 51, s. 455-

498.

Steinberg, J. (2005). Ledarskap i klassrummet. Sveriges utbildningsradio och Gleerups Utbildning AB.

Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Wernberg, A. (2005). Variationsteori i praktiken. I P.-O. Erixon (Red.),

Forskningsarbete pågår, nationella forskarskolan i pedagogiskt Arbete (NaPA), s.

316-332. Umeå: Umeå universitet, Fakultetsnämnden för lärarutbildning.

Åstrand, B. (2012). Does Teacher Education Matter? Newly Graduated Teachers’ Evaluations of Teacher Education in Sweden. Reflection education, Nr 2, s. 6-22. Internetreferenser

Lärarprogrammet i Linköping. 2012. Block 3, Läraren och lärarens arbete, 9PAA11.

Blockbok, Pedagogiskt arbete

https://www.ibl.liu.se/student/lararprogrammet/auo-pa/filarkiv- pa3/1.318419/BlockbokKaPA3VT122.pdf (Hämtad 2013-04-02)

Vetenskapsrådet. 2007. Forskningsetiska principer, inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet: