Framtida forskning - Lärares tillämpning av högläsning för att främja elevers läsförståelse

Efter att ha undersökt hur lärare arbetar med högläsning i undervisningen samt hur deras uppfattning gällande detta område ser ut skulle det vara intressant att ta reda på hur omfattande föräldrar läser för sina barn och om det visar sig i prestationerna i läsförmåga och läsförståelse i undervisningen. Ett annat förslag på vidare forskning är att jämföra olika klasser med lärare som arbetar mycket med högläsning samt lärare som inte arbetar

41 i samma utsträckning med högläsning för att se om prestationerna i läsförståelse och läsförmåga skiljer sig.

Referenslista

Baker, Doris Luft, Santoro, Lana, Biancarrosa, Gina, Baker, Scott K, & Society for Research on Educational Effectiveness (2015). Effects of Quality of Instruction on Student Vocabulary and Comprehension during Read Alouds, Society for Research on

Educational Effectiveness, ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-03-29

Braun, Henry (2008). Review of McKinsey report: How the world's best performing school systems come out on top, Journal of Educational Change, 3, s. 317, Academic OneFile, EBSCOhost. Hämtad: 2016-05-02

Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur

Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Chambers, Aidan (1998). Böcker inom oss: om boksamtal. [Ny utg.] Stockholm: Rabén & Sjögren

Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur

Dymock, Susan. & Nicholson, Tom (2010). High 5! Strategies to Enhance Comprehension of Expository texts, The Reading Teaching, 64(3), s. 166-178

Eckeskog, Helena (2013). Varför knackar han inte bara på? en studie om arbete med läsförståelse i åk 1-2. Licentiatavhandling Umeå: Umeå universitet, 2013

Fletcher, Jo, Grimley, Michael, Greenwood, Janinka & Parkhill, Faye (2012). Motivating and Improving Attitudes to Reading in the Final Years of Primary Schooling in Five New Zealand Schools, Literacy, 46, 1, s. 3-16, ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-06-07 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Fox, Mem (2003). Läsa högt: en bok om högläsningens förtrollande verkan. 1. uppl. Ystad: Kabusa böcker

Giroir, Shannon, Grimaldo, Leticia Romero, Vaughn, Sharon & Roberts, Greg (2015). Interactive Read-Alouds for English Learners in the Elementary Grades, Reading

Teacher, 68, 8, s. 639-648, ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-04-18

Hvistendahl, Rita (2008). Unga läsare från språkliga minioriteter. I: Bråten, Ivar (red.)

43 Johnston, Vickie (2016). Successful Read-Alouds in Today's Classroom, Kappa Delta Pi

Record, 52, 1, s. 39-42, ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-03-29

Kerry-Moran, Kelli Jo (2015). Improving preservice teachers’ expression in read-alouds,

Early Childhood Education Journal, PsycINFO, EBSCOhost. Hämtad: 2016-03-29

Kindle, Karen J (2009). Vocabulary Development during Read-Alouds: Primary Practices, The Reading Teacher, 3, s. 202, JSTOR Journals, EBSCOhost. Hämtad: 2016-03-29

Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur Letmark, Peter (2014). Självständigt läsande föds ur högläsning. Dagens Nyheter, 2 april. http://www.dn.se/insidan/sjalvstandigt-lasande-fods-ur-hoglasning/ (Hämtad: 2016-03-25)

Lundberg, Ingvar. Nationalencyklopedin, läsning.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läsning (Hämtad: 2016-05-04)

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap: resultaten i koncentrat. (2013). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3127

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Scharlach, Tabatha Dobson (2008). START Comprehending: Students and Teachers Actively Reading Text, The Reading Teacher, 1, s. 20, JSTOR Journals, EBSCOhost. Hämtad: 2016-03-29

Skolverket (2012). PIRLS 2011: läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett

internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Toth, Aimee (2013). Not Just for After Lunch: Accelerating Vocabulary Growth during Read-Aloud, The Reading Teacher, 67, 3, s. 203-207, ERIC, EBSCOhost. Hämtad: 2016-04-19

Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för

de första skolåren. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Bilagor

Bilaga 1

Informationsbrev

Hejsan!

Vi är två studenter på Högskolan i Gävle som heter Victor Söder och Christoffer Lehnbom. Vi läser sista terminen på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Just nu skriver vi vårt examensarbete som handlar om lärares tillämpning av högläsning för att främja elevers läsförståelse och språkutveckling.

I arbetet ska vi intervjua lärare och fråga hur dessa arbetar med just högläsning för att främja elevers läsförståelse och språkutveckling, och skulle vara tacksamma om du skulle kunna tänka dig att ställa upp på en intervju?

Du och din skola förblir anonym i undersökningen och vi tror att intervjun kommer att ta cirka 20-30 minuter. Svara gärna på detta mail och ge förslag på en tid som skulle kunna passa.

Bilaga 2

Frågeformulär

Vad har du för utbildning?

Hur länge har du arbetat som lärare?

Hur länge har du varit verksam på din nuvarande arbetsplats?

Vilka årskurser har du undervisat i och i vilken årskurs undervisar du idag? Hur stor är din nuvarande elevgrupp?

 Tycker du att det är viktigt att använda högläsning i undervisningen?

 (om svaret är ”ja”) vilket lärande ser du vid högläsningens tillämpning?

 Hur använder du dig av högläsning (olika metoder såsom helklass,

halvklass/övningar exempelvis boksamtal eller annat)?

 Hur ofta läser du högt för eleverna?

 Vilka tider på dagarna läser du för eleverna?

 Har du någon speciell tanke bakom tidpunkten du väljer att läsa högt för

eleverna?

 Hur går du tillväga när du väljer texter/böcker?

 Involverar du eleverna när en text/bok väljs ut?

 Vilka är dina erfarenheter gällande högläsningens roll för en utvecklad

läsförståelse?

 Hur påverkas ordförrådet av högläsning?

 Vad tycker eleverna om att du som lärare läser högt för dem?

In document Lärares tillämpning av högläsning för att främja elevers läsförståelse (Page 40-45)