I respondenternas svar framkom flera gånger funderingar kring huruvida validiteten är säkerställd i de nationella provens läsförståelsedelar i svenska, årskurs 6. Detta skulle med fördel kunna beforskas mer, för att säkerställa validitet i den nationella testning som bedrivs idag genom de nationella proven.
I de nationella proven i svenska årskurs 6 uttrycker Skolverket (2018a) att det är läsförståelse som prövas i läsförståelsedelarna. Detta trots att både avkodning och läsförståelse prövas i samma prov. Detta kan tyckas härröra till SVRs förklaringsmodell av läsning (Hoover & Gough, 1990). Redan här brister tydligheten kring av vad som faktiskt prövas. Om det istället förutsätts att avkodning kan prövas enskilt skulle läsförståelse kunna vara det som prövas genom grammatik och ordförståelse. Förståelse av den skrivna texten skulle då kunna ske oberoende av vilket medium som används. Validiteten i det som prövas skulle säkerställas, elever skulle inte riskera att diskrimineras på grund av sina olika förutsättningar och tydligheten kring flera begrepps betydelse skulle klargöras. Allt detta visar på att fortsatt forskning inom nationella provens validitet är nödvändigt för säkerställandet av elevers rätt till säker prövning och en tillgänglig utbildning.
Mot bakgrund av detta, kan även frågan ställas om läsförståelsebegreppet är förlegat och borde benämnas utifrån ett begrepp som ger alla elever möjlighet att nå målen, t.ex. förståelse av skriven text.
58
Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon, Pedagogisk forskning i Sverige, 2, 84-95.
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.
Alexandersson, U. (2009). Sofias situation för samspel. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning (s.109-127). Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, J. (2013). Vad är specialpedagogik? I J. Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik – i teori och praktik (s.179-189). Kristianstad: University Press. Hämtad 2019-11-14 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:633279/FULLTEXT01.pdf
Bagger, A. (2015). Prövningen av en skola för alla, Nationella provet i matematik i det tredje skolåret. Umeå: Umeå universitet
Bruce, B. (red.) (2018a). Att vara speciallärare: språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. Malmö: Gleerups
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bråten, I. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Buck, G. (2001). Assessing listening. Cambridge University Press. Hämtad 2019-11-22 från
https://anekawarnapendidikan.files.wordpress.com/2014/04/assessing-listening-by-gary-buck.pdf
Carlström, M. (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I B. Ericsson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (s.62-101). Lund: Studentlitteratur.
Cobanoglu, C, Warde, B. & Moreo, P.J. (2001). A Comparison of Mail,
Fax and Web-Based Survey Methods. International Journal of Market Research, 43 (2), 405-410.
Dataskyddsinspektionen. (2019). Dataskyddsförordningens syfte och tillämpnings-område. Hämtad 2019-11-29 från
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/dataskyddsforordningens-syfte-och-tillampningsomrade/
Davies, M., Elliott S-N., & Cumming, J. (2016) Documenting support needs and adjustment gaps for students with disabilities: teacher practices in Australian classrooms and on national tests. International Journal of Inclusive Education, 20 (12), 1252-1269, DOI: 10.1080/13603116.2016.1159256
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O.Dysthe (Red.), (31-74) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
59
Esaiasson, P. (2002). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm. Norstedts juridik
Haddad, R. (2019) Interpellation 2018a/19:315 Hjälpmedel till elever som skriver nationella prov. Hämtad 2019-10-23 från
https://data.riksdagen.se/fil/87FB0781-1442-42A8-9A88-D7D69153D0F9
Heimann, M. & Gustavsson, S. (2009). Lärande, läsning och multimodalitet. I L. Bjar & A. Frylmark (Red). Barn läser och skriver (s.193-208). Lund: Studentlitteratur.
Hoover, W.A. & Gough, P.B. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing, 2 (2), 127-160. Hämtad 2019-11-22 från
https://link.springer.com/article/10.1007/BF00401799
Höien, T & Lundberg, I. (1999). Dyslexi från teori till praktik. Natur och Kultur: Stockholm
Justitiekanslern. (2019). Skadeståndsanspråk mot staten med hänvisning till att några elever med viss funktionsnedsättning inte fått använda sina hjälpmedel på ett läsförståelseprov inom ramen för nationellt prov i svenska för elever i åk 3 och 6. Hämtad 2019-11-28 från :
https://www.skolverket.se/download/18.32744c6816e745fc5c3685/1574953578448/5447-18.pdf
Keenan J.M, Betjemann R.S & Olson R.K. (2008). Reading Comprehension Tests Vary in the Skills They Assess: Differential Dependence on Decoding and Oral Comprehension,
SCIENTIFIC STUDIES OF READING, 12(3), 281-300. https://doi.org/10.1080/10888430802132279
Laitusis, C. C. (2010). Examining the impact of audio presentation on tests of reading comprehension. Applied Measurement in Education, 23(2), 153–167.
https://doi.org/10.1080/08957341003673815
Lee, L. W., & Wheldall, K. (2009). An Examination of the Simple View of Reading Among Beginning Readers in Malay. Reading Psychology, 30(3), 250-264. doi: 10.1080/02702710802411364
Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Doktorsavhandling vid Umeå universitet. Umeå: Institutionen för språkstudier.
Lundahl, C. (2009). Varför nationella prov?: framväxt, dilemman, möjligheter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & kultur.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: kartläggning och övningar. (3., utök. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
60
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd": vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Nordevall, E., Möllås, G., & Ahlberg, A. (2009). Läraren som mentor i en skola för alla. I A. Ahlberg, (Red.), Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning (ss. 167-183). Lund: Studentlitteratur AB.
Nordström, T. (2018). Measures that matter. Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology. Linnaeus University Press, Växjö. Hämtad 2019-11-14 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1267757/FULLTEXT02.pdf
SFS 1993:100. Högskoleförordning. Stockholm; Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm; Utbildningsdepartementet.
Silva, M., & Cain, K. (2015). The relations between lower and higher level
comprehension skills and their role in prediction of early reading comprehension. Journal of Educational Psychology, 107 (2), 321–331.
https://doi.org/10.1037/a0037769
Simeonsdotter Svensson, A. (2009). Lärande i förskoleklassens samling. I A. Ahlberg, (Red.), Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning (s. 191-212). Lund: Studentlitteratur AB.
Sjunnesson, H. (2014). Bedömning av läsförståelse - och sen då?: pedagogers meningsskapande i en kommunövergripande bedömningsprocess.
Licentiate Dissertations Series 2014:32. Malmö: Malmö högskola
Skolverket. (2005). Nationella prov frågor och svar. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-11-22 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6559cd/1553958955323/pdf1534 .pdf
Skolverket. (2007). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Stockholm: Skolverket och Fritzes. Hämtat 2019-11-14 från
https://www.skolverket.se/getFile?file=2144
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018a). Nationellt prov, läsår 2018a/2019 Svenska och svenska som andraspråk, Lärarinformation 2, delprov B1-C2. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018b). Nya råd för mer rättvisande och likvärdiga betyg. Hämtat 20191128 från
https://www.skolverket.se/om- oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018a-10-29-nya-rad-for-mer-rattvisande-och-likvardiga-betyg
Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
61
Skolverket. (2019b). Sammanställning av lärarnas enkätsvar om nationella prov: Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-10-17 från
https://www.skolverket.se/getFile?file=4790
Skolverket. (2019c). Anpassa prov i grundskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-09-27 från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/nationella-prov-i-
grundskolan/anpassa-prov-i-grundskolan#h-Attgenomforanationellaprovmedeleverilasochskrivsvarigheter
Skolverket. (2019d). Information till elev och förälder, Nationella prov. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-11-07 från
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/betyg-och-nationella-prov/nationella-prov
Skolverket. (2019e). NATIONELLT BEDÖMNINGSSTÖD I läs- och skrivutveckling Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1–3. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2019f). Instruktioner till det nationella proven i svenska 2019. Hämtat 20191127 från
https://www.skolverket.se/innehall-a-o/landningssidor-a-o/nationella-prov
Skolverket. (2019h). Svag hörförståelse och lässvårigheter hör ofta ihop. Hämtat 20191203 från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/svag-horforstaelse-och-lassvarigheter-hor-ofta-ihop
Skolverket. (2020). Att göra extra anpassningar av undervisningen och ge särskilt stöd. Hämtat 2020-01-10 från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/extra-anpassningar-och-sarskilt-stod
SPSM. (2017). Hur ser ni på skillnaden mellan läsförståelse och hörförståelse? Hämtat
2019-10-04 från
https://www.spsm.se/stod/fraga-en-radgivare/fragor-och-svar/fragor-och-svar/hur-ser-ni-pa-skillnaden-mellan-lasforstaelse-och-horforstaelse/
Stæhr, S. (2009). Vocabulary knowledge and advanced listening comprehension in English as a foreign language. Studies in second language acquisition, 31(4), 577– 607. Säljö, R. (2016). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö:
Gleerups.
Tengberg, M. (2016). Rätt mätt? Kapet, 12(1), 21–37.
Torgesen, J.K. & Hudson, R. (2006). Reading Fluency: critical issues for struggling readers. I S.J. Samuels & A. Farstrup (red.) Reading Fluency: The forgotten dimension of reading success. Newark, DE: International Reading Association.
62
Trost, J. (2012). Enkätboken. (4., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Uppsala universitet
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5.. Lund: Studentlitteratur
Verhoeven, L., & van Leeuwe, J. (2011). The simple view of second language reading throughout the primary grades. Read Writing: An Interdisciplinary Journal, 25(8), 1805-1818. doi: 10.1007/s11145-011-9346-3
Vetenskapsrådet. (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-09-13 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wengelin, Å. & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
63
Bilaga1 Missivbrev
Fakulteten för lärarutbildning DatumMissivbrev
Vi heter Lena Svensson och
Denise Wiklund och studerar till speciallärare med inriktning språk-, läs, och skriv på Högskolan i Kristianstad. Under höstterminen 2019 genomför vi vår sista kurs i utbildningen där det ingår att göra en mindre studie som sedan ska ligga till grund för vårt examensarbete.
Syftet med studien är att belysa hur lärare upplever elevers tillgång till extra anpassningar vid provtillfällena i läsförståelse under de nationella proven i svenska, årskurs 6 under vt 2019.
För att kunna besvara detta syfte har vi valt att göra en enkätstudie där vi via mejl delger er enkäten, för att ni på smidigaste sätt ska kunna besvara den.
Både ni och era svar är helt anonyma och vi följer de etiska principerna för forskning i Sverige. Svaren kommer förvaras så ingen obehörig kommer kunna ta del av dem. Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad, under tiden kommer materialet förvaras så ingen obehörig har åtkomst till det. Namn på eventuella personer, skolor eller platser kommer inte att redovisas. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Ni kan läsa mer om de forkningsetiska principerna här: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Har Ni några frågor som rör vår undersökning är Ni välkommen att ta kontakt med oss. Om ni samtycker till medverkan svarar ni på enkäten, via länken i detta brev.
Vänliga hälsningar
Lena Svensson DeniseWiklund
mailadresss mailadress ……….. ..……… Ansvarig lärare/handledare: Ann-ElisePersson Högskolan,Kristianstad: www.hkr.se telefonnummer
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Högskolan Kristianstad skriver studenterna ett självständigt arbete under sin sista termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie med utgångspunkt i en forskningsfråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Ansvarig för dina personuppgifter är Högskolan Kristianstad. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Det självständiga arbetet motsvarar 15 högskolepoäng,. När detta har blivit godkänt publiceras det i databasen DIVA
64
Bilaga 2 Pilotstudie Enkätfrågor
1. Jag är: ● kvinna ● man
2. Hur många år har du varit verksam som lärare?
3. Var du närvarande vid genomförandet av nationella provens läsförståelsedelar i svenska, vt-19?
4. Hur många elever i den aktuella klassen hade vt-19 behov av extra anpassningar/särskilt stöd i läsförståelse, i svenska, i den ordinarie undervisningen?
5. Vilka extra anpassningar hade de elever som hade behov av extra anpassningar/särskilt stöd i läsförståelse i den ordinarie undervisningen vt-19?
6. Hur många av de elever som hade behov av extra anpassningar/särskilt stöd hade tillgång till dessa vid provtillfällen då läsförståelse i svenska prövats (ej nationella prov) i den ordinarie undervisningen vt-19?
7. Hur många av de elever som hade behov av extra anpassningar/särskilt stöd hade tillgång till dessa vid nationella provens läsförståelsedelar i svenska åk 6, vt-19?
8. Vilka extra anpassningar hade de elever som hade behov av extra anpassningar/särskilt stöd vid nationella provens läsförståelsedelar i svenska åk 6, vt-19?
9. Hur upplever du att tillgången/avsaknaden av extra anpassningar vid nationella provens läsförståelsedelar, i svenska åk 6 vt-19, påverkat eleven?
10. Vilka extra anpassningar kan elever i behov av särskilt stöd vara hjälpta av i de nationella provens läsförståelsedelar i svenska åk 6?
11. Anser du att nationella provens läsförståelsedelar i svenska åk 6 borde utformas på annat sätt än idag för öka tillgängligheten för alla elever?
12. Vid svar Ja på fråga 11.
På vilket sätt skulle nationella provens läsförståelsedelar i svenska åk 6 kunna omarbetas? Hoppa sedan till fråga 14.
13. Vi svar Nej på fråga 11.
Varför anser du att nationella provens läsförståelsedelar i svenska åk 6 inte behöver omarbetas?
14. Är det något mer du vill tillägga kring nationella provens läsförståelsedelar i svenska åk 6? PILOT Extra anpassningar vid nationella provens läsförståelsedelar i svenska åk 6
65