Utifrån studiens resultat skulle det vara intressant att studera hur lärare arbetar för att utveckla läsförståelse och läsmotivation på andra stadier. Vilka strategier och metoder använder de på mellan- och högstadiet? Det skulle även vara intressant att undersöka hur personalen på biblioteket ser på deras möjlighet att utveckla elever i läsförståelse och läsmotivation. Hur tänker de kring dessa frågor och vad anser de är deras roll i att höja svenska elevers resultat?
6 Litteraturförteckning
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs - och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och hinder. Diss. Acta Universitatis Gothoburgensis: Göteborgs universitet, 2011.
Göteborg.
Andersson, I. (1986). Läsning och skrivning. En analys av texter för den allmänna läs- och skrivundervisningen 1842-1982. Umeå universitet. Pedagogiska institutionen.
Andreassen, R. (2013). Explicit undervisning i läsförståelse. Ingår i I Bråten (red.) Läsförståelse i teori och praktik, s. 229-261. Lund: Studentlitteratur.
Anmarkrud, Ø. (2013). Skickliga lärares läsundervisning - med fokus på läsförståelse.
Ingår i Bråten (red.) Läsförståelse i teori och praktik, s. 197-227. Lund:
Studentlitteratur.
Block, C., Gambrell, L. & Pressley, M. (2002). Improving comprehension instruction:
rethinking research, theory, and classroom practice. San Fransisco: Jossey-Bass.
Bryman, A. & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bråten, I. (2013). Läsförståelse - komponenter, svårigheter och åtgärder. Ingår i I Bråten (red.) Läsförståelse i teori och praktik, s. 47-83. Lund: Studentlitteratur.
Chambers, A. (2002). Böcker inom oss. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Cunningham, A.E. & Stanovich, K. E.(1991). Tracking the unique effects of print exposure in children: Associations with vocabulary, general knowledge, and spelling.
Journal of Educational Psychology, 83(2), 264-274
Dalby, M. A. (1992). Bogen om læsning. Köpenhamn: Danmarks pædagoiske institut.
Dymock, S. & Nicholson, T. (2010). High 5! Strategies to Enhance
Comprehension of Expository texts. The Reading Teaching, 64(3), 166-178.
Ehri, L. C. (2005). Learning to Read Words: Theory, Findings, and Issues. Scientific Studies of Reading, 9, 167-188
Elbro, C. (2004) Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Fischbein, S. (2014). Barns upplevelser av specialpedagogiska insatser. Ingår i Bjar &
Frylmark (red.) Barn läser och skriver, s. 41-64. Lund: Studentlitteratur.
Hammar, Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer: teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London & New York: Routledge.
Hoover, W. A. & Gough, P. B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 127-160
Høien, T., & Lundberg, I. (1992). Dyslexi. Stockholm: Natur och kultur.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Forskning i fokus, nr 19. Kalmar: Lenanders grafiska ab.
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Diss. Holmbergs: Malmö högskola, 2007. Malmö.
Kamhi, A. G., & Catts, H. W. (2014). Language and reading disabilities (3.rd ed.) Harlow: Pearson education limited.
Kuyumcu, Eija. (2013). Genrebaserad undervisning som pedagogiskt utvecklingsarbete.
Skolporten 3/2013.
Kvale, S. & Brinkmann S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Liberg, C. (1990). Learning to read and write. Uppsala: Uppsala University, Department of linguistics.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2009). God läsutveckling. Stockholm: Natur och kultur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och kultur.
McGeown, S.P, Johnston R.S, Walker, J, Howatson, K, Stockburn, A & Dufton, P (2015). The relationship between young children’s enjoyment of learning to read, reading attitudes, confidence and attainment. Educational Research, 2015, Vol. 57, No.
4, 389–402.
Nilsson, J (1990). Fånga läslusten! Fånga skrivglädjen! I J. Nilsson & U. Nilsson (red), Fånga läslusten! Ronneby: AMU Grafiska.
Oczkus, L. (2013). Reciprocal teaching: powerful hands-on comprehension strategy.
The utah journal of literacy, Vol. 16, No. 1, 34-38.
Palincsar, A. S., & Brown, A. L., (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension- Fostering and Comprehension - Monitoring Activities. Cognition and Instruction, Vol.
1, No. 2 (Spring, 1984), pp. 117-175.
Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren, samtalet. Stockholm:
Natur & Kultur.
Roe, A. (2014). Läsdidaktik efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups.
SFS 2010:541. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport nr 381. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm, Skolverket.
Skolverket (2016). Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? Stockholm, Skolverket.
Skolverket (2016:450). Pisa 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm, Skolverket.
Stanovich, K. E (1986). Matthew effects in reading: Some Consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Ouarterly, 21(4), 360-407.
Stukát, S. (2014). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Taube, K (2014). Läs - och skrivförmåga, självbild och motivation. Ingår i L Bjar & A Frylmark (red.) Barn läser och skriver, s. 65-85. Lund: Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2011). Specialpedagogik i skolvardagen. En studie med fokus på framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2011. Stockholm.
Tovani, C. (2004). Do I really have to teach reading? Portland, Me:
Stenhouse Publishers.
Vetenskapsrådet (2002), Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Wengelin, Å., & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Westlund, B. (2009) Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik.
Stockholm: Natur och kultur.
Bilagor
Bilaga 1.
Intervjufrågor till lärarna
Denna intervju kommer handla om läsförståelse och läsmotivation. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare på lågstadiet arbetar med läsförståelse och hur de gör för att motivera sina elever att läsa. Jag vill undersöka vilka metoder verksamma lärare anser leder till framgång i läsning. Arbetar lärare på samma sätt eller använder lärare olika metoder för att öka elevers läsintresse och motivation. Anser lärarna att det behövs olika metoder för den lässvaga gruppen?
1. När blev du färdig med din utbildning som lågstadielärare?
År
2. När började du arbeta som lågstadielärare?
År
3. När fick du din anställning på denna skola?
År
4. Ingick det i din utbildning till lågstadielärare, kunskaper om läsningens två huvuddelar: avkodning och läsförståelse? Följdfråga: Vad kommer du ihåg om denna del av utbildningen?
5. Anser du att du fick lära dig lika mycket om båda delarna eller dominerade avkodningen i din utbildning om läsning? Följdfråga: Hur märktes detta?
6. Anser du att du fick tillräckliga kunskaper under din utbildning om hur du som lärare kan arbeta med elevers läsförståelse?
Om JA
Kommer du ihåg vilka modeller och strategier som du fick lära dig
7. Arbetar du med läsförståelse lika mycket som du arbetar med avkodning eller dominerar avkodningsträningen i din undervisning?
8. Använder du en metod eller en speciell strategi när du arbetar med elevers läsförståelse?
Om JA
Kan du beskriva metoden eller din strategi mera ingående för mig?
9. Har du arbetat fram ditt eget/dina egna sätt på hur du arbetar med läsförståelse eller följer du alltid en speciell modell eller strategi? Berätta.
Följdfråga: Anser du att någon modell är mer framgångsrik?
10. Anser du att du kan använda samma sätt med alla elever på tidigare stadier eller behövs det redan från början olika sätt; t.ex. för elever som kämpar med den inledande läsinlärningen. Följdfråga: Hur anpassar du iså fall för dessa elever?
11. Anser du att läsmotivation är en viktig faktor i läsinlärningen?
Om JA
Hur tänker du kring detta?
12. Anser du som lärare att vissa elever behöver mera motivation än andra;
t. ex. elever som har det svårt i den inledande läsinlärningen?
Om JA
Hur gör du för att motivera dessa elever?
13. Ingick det i din utbildning att lära dig om hur man kan motivera till läsning eller hur man kan skapa läslust?
Om JA
Vad fick du lära dig om detta?
14. Använder du ett speciellt sätt eller en speciell strategi för att motivera elever till att läsa? Följdfråga: Anser du att någon strategi är mer framgångsrik? Iså fall berätta om det?
15. Använder du samma sätt/strategi till alla men i olika mängder (mera till de svagare eleverna)?
Om JA
Berätta mer om hur du arbetar?
16. Anser du att du har tillräckliga resurser till att arbeta med elevers läsförståelse och skapa läslust hos alla?
Om JA
Berätta om vilka resurser du använder?
17. Vilka resurser skulle du önska dig om du kunde bestämma?
Bilaga 2.
Observationsprotokoll till undervisningstillfälle
Förekommer Förekommer inte Övrigt Förförståelse för
texten
Förklarar ord/begrepp?
Bildstöd?
Gemensam läsning i helklass?
Par/gruppläsning
Kommunikation/
samtal kring texten?
Modellering av strategi
Mål och struktur för lektionens genomförande
Förekommer Förekommer inte Övrigt
Mål?
Bildstöd?
Alternativa verktyg
Förekommer Förekommer inte Övrigt
Används Smartboard Ipad
Dator
Lärarens ledarskap – motivationsgrundande, självstärkande.
Skapar en positiv atmosfär
Förekommer Förekommer inte Övrigt
Visar värme och empati mot alla elever?
Skapar ett tillåtande klimat?
Ser till att eleverna vågar ta risker och vågar göra försök?
Talar till eleverna på ett positivt sätt?
Bilaga 3.
Informationsbrev till lärarna
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Språkstudier
Läsförståelse och läsmotivation i de tidiga skolåren
Bästa lärare!
Jag heter Sara Flank och läser sista terminen på Speciallärarprogrammet med inriktning Språk, Läs- och Skrivutveckling på Umeå universitet. Under höstterminen skriver jag mitt examensarbete. Jag intresserar mig för elevers tidiga läsförståelse och
läsmotivation. För detta syfte skulle jag vilja intervjua lågstadielärare som arbetar med läsning i klassrummet. Då du tackat ja till att ge din syn på läsförståelse och
läsmotivation så vill jag informera om några detaljer kring genomförandet.
Tiden för intervjun beräknas till ca.40 minuter och kommer äga rum på din skola. Jag spelar in intervjun och i det efterföljande arbetet med intervjun kommer jag ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer om anonymitet och materialets konfidentialitet. Materialet kommer endast att användas i forskningssyfte. Resultaten kommer inte spridas eller utlånas för kommersiellt bruk. Det färdiga arbetet där alla deltagare och skolor är anonymiserade kommer att publiceras som examensarbete på Umeå universitets databas. Ditt delatagande i undersökningen är naturligtvis frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan om du så skulle vilja.
Jag är tacksam för att du tar dig tid att ställa upp för en intervju i min studie. Skulle du önska mer information kan du gärna att kontakta mig.
brittasara@hotmail.com
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning
Sara Flank Min handledare:
Leila Kantola
Universitetslektor (FD) Institutionen för språkstudier Umeå universitet
leila.kantola@umu.se