Eftersom gränsdragningen upplevs svår och tvetydig kan det visa på behovet av mer forskning inom området. Detta för att uppmärksamma problematiken, skapa en större förståelse kring den samt med förhoppningen om att kunna hitta förändringsmöjligheter, för en bättre verksamhet.
Det skulle kunna vara av vikt att forska kring vilka förutsättningar pedagogerna har för att kunna dra tydliga och rättvisa gränser som främjar barnen. För att komma åt förutsättningarna kan det då behövas studier om yttre faktorer som omringar förskolan. Forskningsfokus skulle då med fördel kunna riktas mot yttre faktorers påverkan på gränsdragningen, exempelvis styrdokumentens utformning och kommunernas beslut. Detta för att kunna belysa hur
personer som inte har så stor kunskap om förskolan kan komma att påverka dess verksamhet på en mängd olika sätt. Det kan skapa en medvetenhet kring ämnet och därigenom minska risken för att gränsdragningen görs utifrån mindre lämpliga grunder. Det kan också medföra att yttre faktorers plats i verksamheten inte bara godkänns, utan även problematiseras.
8.3 Metoddiskussion
Vi upplever fördelar med att vi använde semistrukturerade intervjuer, då det medförde att vi fick tag i pedagogernas egna tankar och funderingar kring ämnet. Det skulle kunnat generera i för mycket empiri, men blev en mängd som vi upplevde hanterbar och som en styrka för studien. Denna metod var även något som tidigare forskning använde sig av i liknande studier och genom det såg vi att via intervjuerna lyftes pedagogernas uppfattning fram på ett tydligt sätt. Detta bekräftar användbarheten av denna metod för denna sorts syfte och hur detta kan leda till ett empiribaserat resultat.
Ytterligare en fördel med vårt tillvägagångssätt upplevde vi var att i och med frågor av öppen karaktär som inte med direkthet angrep vår frågeställning, fick vi svar vi inte kunnat föreställa oss under själva utformningen, vilket även Bryman (2011) framhåller som fördel med vår valda metod. Vår påverkan minimerades då och vi anser att det kan påverkat studien som helhet på ett positivt sätt, bland annat med anknytning till tillförlitlighet. De öppna frågorna i samstämmighet med följdfrågorna som rekommenderas i metoden, blev också något som vi upplevde ledde till uttömmande och reflekterande svar från pedagogerna, vilket vi anser styrkt vårt empiriska material. I och med metodens utformning med just öppna frågor som inte var färdigkodade, upplevde vi dock nackdelen att det blev en omfattande
Kajsa Melin & Malin Abrahamsen
det som en fördel då det skapade en större bredd i materialet och vi kunde utläsa saker vi inte var beredda på att hitta, vilket i sin tur också kan bidragit till att studien blivit mer intressant. Utformandet av intervjutillfällena gjordes också på ett sätt som vi ansåg skulle vara
främjande för pedagogerna, genom att de skulle känna sig bekväma, detta för att få så ärliga svar som möjligt. Vi kan dock inte veta säkert hur situationen påverkade pedagogerna och hur de svarade. Det skulle exempelvis kunna vara så att deltagaren ville uttrycka sig som hen tror att vi som intervjuare förväntade oss, eller vad som i förskolekontexten och i samhället anses som “det rätta” att tycka. Då kan pedagogernas egentliga uppfattningar komma i skymundan och deras verkliga uppfattningar osynliggörs då. Detta kan komma ur en möjlig uppfattning att de eller den som intervjuar har tolkningsföreträde, då det är hen som ställer frågorna och styr intervjun (Wigg, 2009). Det kan också upplevas stressande att vi var två personer som intervjuade och deltagaren endast var en, vilket också skulle kunna påverka pedagogens känsla av att behöva svara på ett visst sätt. En del pedagoger i vår studie frågade om vi som intervjuade fick det vi ville ha, vilket kan tyda på att de försökte svara utifrån vad hen tänkte skulle vara bra empiri för oss att få, vilket i sin tur skulle kunna påverka resultat i viss grad.
Genom våra metodval anser vi att vi fått tag i pedagogernas uppfattning kring arbetet med barn i behov av särskilt stöd med fokus på gränsdragning och därmed skapat en bild över hur arbetet med gränsdragningen idag kan tänkas se ut på förskolor. Det ingår dock ingen
undersökning i studien kring hur pedagogerna arbetar med detta, så det är inget vi säkert kan veta. Syftet med studien var emellertid endast att få fatt i pedagogers uppfattningar om gränsdragningen. Skulle vi däremot tittat på den konkreta verksamheten, genom att komplettera intervjuerna med observationer, skulle det kunnat generera fördelar som
exempelvis bättre förutsättningar för intervjun. Vi skulle då lättare kunnat få en helhetsbild av pedagogernas situation, den sociala miljön de ingår i och på så vis lättare kunna se och
försöka förstå det intervjupersonen säger utifrån hens ögon, vilket Bryman (2011) lyfter som kvalitativa forskarens huvudsakliga fokus.
En svaghet med denna studie kan vara att den inte kan tala för hela Sverige utan enbart de förskollärare vi besökt, då det bara är sju pedagogers uppfattningar som framförts. Samtidigt visas samstämmighet med tidigare forskning, och skulle då kunna visa på att det ändå finns en viss bredd i studien som möjligtvis sträcker sig över ett större område än det vi undersökt. Slutligen kan en styrka med studien vara att vi behandlar ett ämne som det finns lite forskning om samtidigt som oklarheterna kring ämnet är många. Därav blir studiens relevans stor. Inte främst med syftet att hitta svar utan för att hålla samtalet levande och aktuellt och
Kajsa Melin & Malin Abrahamsen
Kajsa Melin & Malin Abrahamsen
9. Referenslista
Björck-Åkesson, Eva. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I. Sandberg, Anette. (red.), Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd. (s.23–44). Lund: Studentlitteratur.
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Burr, Vivien. (2003). Social Constructionism. London & New York: Routledge Taylor & Francis Group.
Dahlgren, Lars Owe. & Johansson, Kristina. (2014). Fenomenografi. I Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (Red.) Handbok i kvalitativ analys. (s.131–147). Stockholm: Liber AB.
Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina. & Wengström, Yvonne. (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Gal, Eynat., Schreur, Naomi. & Engel-Yeger, Batya. (2010). Inclusion of children with disabilities: Teachers’ attitudes and requirements for environmental accommodations.
International Journal of Special Education. 25(2), 89–99.
Hales, Robert. & Watkins, Mike. (2004). The potential contribution of phenomenography to
study individuals’ meanings of environmental responsibility. Presented at the International
Outdoor Education Conference, Latrobe University, Bendigo, VIC.
Hannås, Bjørg Mari. & Bahdanovich Hanssen, Natallia. (2016) Special needs education in light of the inclusion principle: an exploratory study of special needs education practice in Belarusian and Norwegian preschools. European Journal of Special Needs Education. 31(4), 520–534.
Kajsa Melin & Malin Abrahamsen
Hebbeler, Kathleen. & Spiker, Donna. (2016) Supporting Young Children with Disabilities.
www.futureofchildren.org, 26(2), 185–205.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Isaksson, Joakim. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse- Om skolans insatser
för elever i behov av särskilt stöd (Doktorsavhandling). Umeå: Print och Media. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:240757/FULLTEXT01.pdf
Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov
av särskilt stöd: viktigare än diagnos. Stockholm: Natur & kultur.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & kultur.
Lillvist, Anne. (2014) Social kompetens och barn i behov av särskilt stöd. I. Sandberg, Anette (red.), Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd. (s.195–214). Lund: Studentlitteratur.
Linikko, Jari. (2009). ”Det gäller att hitta nyckeln...” -Lärares syn på undervisning och
dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd i specialskolan
(doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig: http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:200384/FULLTEXT01
Lutz, Kristian. (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet -En kritisk fallstudie
angående utvecklingsbedömningar av yngre barn (Doktorsavhandling, Malmö Studies in
Educational Sciences: Licentiate Dissertation Series, 2). Malmö: Holmbergs. Tillgänglig: http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/5967/Lutz%20inlaga%207%20dec.pdf;jsessionid =19A7BC7382157E69A916CAE927A12B0E?sequence=1
Lutz, Kristian. (2009). Kategorisering av barn i förskoleålder- Styrning & Administrativa
processer (Doktorsavhandling, Malmö Studies in Educational Scienses, 44). Malmö:
Holmbergs.Tillgänglig:http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/7812/Inlaga%20PDF%20 tryck.pdf;jsessionid=8AE3EFFEEA102034279F912D92947BB6?sequence=2
Kajsa Melin & Malin Abrahamsen
Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med det
som inte anses lagom. Stockholm: Liber.
Kinge, Emelie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Marton, Fernece. (1998). Fenomenografi och fenomenologi. I Fenomenologi, fenomenografi
och hermeneutik (s.12–28). Örebro: Forum för humanvetenskaplig forskning.
Palla, Linda. (2011). Med blicken på barnet- Om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik (Doktorsavhandling, Malmö studies in educational sciences, 63). Malmö: Holmbergs.
Tillgänglig:
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/12151/Linda_Palla_diss.pdf?sequence=2&isAll owed=y
Richardson, John T. E. (1999) The Concepts and Methods of Phenomenographic Research.
Review of Educational Research, 69(1). 53–82.
Sandberg, Anette., Lillkvist, Anne., Eriksson, Lilly., Björck-Åkesson, Eva., & Granlund, Mats. (2010). ”Special Support” in Preschools in Sweden: Preschool Staff’s Definition of the Construct. International Journal of Disability, 57(1). 43–57.
Sandberg, Anette., Norling, Martina. &Lillvist, Anne. (2009). Teachers View of Educational Support to Children in Need of Special Support. International Journal of Early Childhood
Special Education, 1(2), 102–116.
Sandberg, Anette. & Norling, Martina (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I. Sandberg, Anette (red). Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd, (s.45–62). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Kajsa Melin & Malin Abrahamsen
Skolverket. (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3299
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wigg, U. (2009). Att analysera livsberättelser. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i
Kajsa Melin & Malin Abrahamsen