I framtida forskning inom berört område som denna studie studerat krävs mer forskning som innefattar längre mätperioder för att kunna säkerställa kvantifieringen av den fysiska aktivitetsnivån.
Forsking bör även utföras genom längre mätperioder för att närmare undersöka mätfel relaterat till individfel och den naturliga variationen för att bättre förstå dess konsekvens för klassificeringen av den fysiska aktivitetsnivån.
Det krävs mer forskning som berör accelerometerns egenskaper som mätinstrument. Vilket innefattar val av epok som lämpligast används för vuxna och framtagning av skärningspunkter för de olika intensitetsnivåerna. Detta då tidigare studier visat på att val av skärningspunkt är avgörande för tiden spenderat i de olika intensitetsnivåerna. Det i sin tur skulle förenkla tillvägagångsättet av användning av accelerometer som mätinstrument och dess utfall för kommande studier.
7 Konklusion
Studien svarade på syftet att genom låntidsobservation mätt med accelerometri, kartlägga och undersöka nivån av fysisk aktivitet och inaktivitet hos vuxna individer, samt att undersöka hur den individuella variationen och variationen inom gruppen påverkar hur länge en individ behöver observeras för att korrekt kunna rangordna dem.
Resultatet visade att samtliga deltagare var tillräckligt fysiskt aktiva i enlighet med rekommendationerna för fysisk aktivitet för vuxna, baserat av den ackumulerade tiden av MVPA/vecka.
Resultatet visade även att det krävs minst 4 veckors mätning för att uppnå ett tillräckligt högt reliabilitetsvärde (0,8) för intensitetsnivån MVPA.
Variationen av antalet mätveckor som krävs för att mäta de olika intensitetsnivåer indikerar på hur variabelt beteende som den fysiska aktiviteten är över tid.
8 Referenser
8.1 Artiklar
Bassuk, SS. & Manson, JE. (2005). Epidemiological evidence for the role of physical
activity in reducing risk of typ 2 diabetes and cardiovascular diseases. Journal of
Applied Physiology. 99(3), 1193-1204.
Caspersen, JC. Powell, EK. & Christenson, MG. (1985) Physical Activity, Exercise, and
Physical fitness: Definitions and distinctions for health-related research. Atlanta,
Centers of Disease Control. Vol. 100, No 2.
Chen, KY., & Bassett, DR, JR. (2005). The technology of accelerometry-based activity
monitors: current and future. Medicine & Science in Sports & Exercise.
2005;37(11):490-500.
Coleman, KJ. & Epstein, LH. (1998). Application of generalizability theory to
measurement of activity in males who are not regularly active: preliminary report.
Research Quarterly for Exercise & Sport. 1998;69(1):58-63.
Friedenreich, CM., Neilson, HK. & Lynch, BM. (2010). State of the epidemiological
evidence on physical activity and cancer prevention. European Journal of Cancer.
46(14), 2593-2604.
Gretebeck, RJ. & Montoye, HJ. (1992). Variability of some objective measures of
Hagströmer, M., Oja, P. & Sjöström, M. (2007). Physical activity and inactivity in an
adult population assessed by accelerometry. Medicine & Science in Sport & Exercise.
2007:39(9):1502-1508.
Haskell, WL. (2001). What to look for in assessing responsiveness to exercise in a
health context. Medicine & Science in Sport & Exercise. 2005:33(6):454-458.
Jakicic, JM. & Otto, AD. (2005). Physical activity considerations for the treatment and
prevention of obesity. American Journal of Clinical Nutrition. 82(Suppl. 1). 226-229.
Landis, JR. & Koch, GG. (1977). The measurement of observer agreement of
categorical data. Biometrics. 1977;33(1):159-174.
Levin, S., Jacobs, DR, Jr., Ainsworth, BE., Richardson, MT. & Leon, AS. (1999). Intra-
individual variation and estimates of usual physical activity. Annals of Epidemiology.
1999;9(8):481-8.
Matthew, CE. (2005). Calibration of accelerometer output for adults. Medicine & Science in Sports & Exercise. 2005:37(11):512-522.
Matthew, CE., Ainsworth, BE., Thompson, RW. & Bassett, DR. (2002). Sources of
variance in daily physical activity levels as measured by an accelerometer. Medicine &
Owen, N., Sparling, PB., Healy, GN., Dunstan, DW. & Matthews, CE. (2010).
Sedentary Behavior: Emerging Evidence for a New Health Risk. Mayo Clinic
Proceedings. 2010:85(12):1138-1141.
Trost, SG. (2009). Comparison Of Accelerometer Cut-Points For Predicting Physical
Activity Intensity In Youth. Medicine & Science in Sports & Exercise. 2009:5(41):173
Trost, SG., Mciver, KL.& Pate, RR. (2005). Conducting Accelerometer-Based Activity
Assessments in Field-Based Research. Medicine & Science in Sports & Exercise.
2005:37(11):531-543.
Trost, SG., Owen, N., Bauman, AE., Sallis, JF. & Brown, W. (2002). Correlates of
adults´ participation in physical activity: review and update. Medicine & Science in
sports & Exercise. 2002:34(12):1996-2001.
Tuder-Locke, C., Brashear, MM., Katzmarzyk, PT. & Johnson, WD. (2010).
Accelerometers profiles of physical activity and inactivity in normal weight, overweight and obese U.S. men and women. International Journal of Behavioral Nutrition &
Physical Activity. 2010:60(7):2.
Vanhelst, J., Mikulovic, J., Bui-Xuana, G., Dieu, O., Blondeau, T., Fardy, P. & Béghin L. (2012). Comparison of two actigraph accelerometer generations in the assessment of
8.2 Böcker
Bouchard, C., Blair, SN, & Haskell, WL. (2007). Physical activity and health. Human Kinetics Publishers, Champaign, IL.
Gibney, MJ., Margetts, BM., & Arab, L. (2004). Public health nutrition. Oxford: Blackwell Science.
Gibson, RS. (2005). Principles of nutritional assessment, 2:ed edition. Oxford.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU Idrottsböcker.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Schäfer, L. & Faskunger, J. (RED). (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut.
Winroth, J & Rydqvist LG. (2008) Hälsa & hälsopromotion. Med fokus på individ-,
grupp- och organisationsnivå. SISU Idrottsböcker.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). (2008). FYSS – Fysisk aktivitet i
8.3 Elektroniska källor
Humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. (1999). Etikregler.
http://www.stingerfonden.org/documents/hsetikregler.pdf Sökdatum: 20130409.
Statens folkhälsoinstitut. (2013). Rekommendationer för fysisk aktivitet.
http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/Rekommendationer/ Sökdatum: 20130522.
Yreksföreningar för fysisk aktivitet. (2011). Rekommendationer om fysisk aktivitet för
vuxna. http://www.yfa.se/wp-content/uploads/2011/11/SLS-Rekommendationer-om- fysisk-aktivitet-f%C3%B6r-vuxna-2011.pdf Sökdatum: 20130522.
World Health Organization (WHO). (2010). Global recommendation on physical
activity for health. http://whqlibdoc.who.int/publications/2010/9789241599979_eng.pdf