Framtida forskning

Studien har klarlagt att det finns ett stort behov av vidare forskning för att kunna ge en helhetsbild av luftfartens genomsnittliga marginalkostnader.

Ett första område är att fördjupa diskussionen om hur marginalkostnaden ska definieras och beräknas, framförallt för internationella flygningar som berör andra länders invånare.

Ett andra område gäller möjligheten att öka säkerheten i skattningarna av externa kostnader som har gjorts i denna studie. Där är det centralt att göra en studie som bygger på den statistik över enskilda flygningar från punkt A till punkt B som finns hos Transportstyrelsen. Denna statistik omfattas av sekretess på grund av att ett offentliggörande skulle röja en enskild operatörs rörelser på en specifik flygplats. För forskningsändamål finns större möjligheter att ta del av uppgifter som omfattas av sekretess, vilket skulle kunna möjliggöra ett användande av statistiken om en framtida studie

genomförs som ett forskningsprojekt. En annan möjlighet är om Transportstyrelsen kan involveras i en framtida studie och genomföra de initiala beräkningar som krävs och därefter vidarebefordra uppgifter i ett format som inte riskerar att röja enskilda flygbolags rörelser. Detta görs redan i dagsläget i ett annat sammanhang där FOI genomför analyser av luftfartens samlade koldioxidutsläpp på uppdrag av Transportstyrelsen, som i sin tur gör detta på uppdrag av Naturvårdsverket.

Ett tredje område handlar om att fördjupa kunskaperna om hälsopåverkan, eftersom resultaten trots osäkerheterna tyder på att dessa kostnadsposter kan vara väsentliga. Det motiverar att en studie av dessa kostnader genomförs som tar hänsyn till spridnings- och exponeringseffekter. En sådan studie behöver ta hänsyn till, och värdera, hur svenska flygningars utsläpp påverkar andra länders invånare. En central princip bör vara att det inte ska finnas några luckor som gör att vissa utsläpp inte tas med i beräkningen på grund av lands- eller luftrumsgränser.

Utöver ovanstående förslag för att förbättra denna studies resultat finns det marginalkostnadsposter där inga beräkningar har gjorts överhuvudtaget. När det gäller flygledningen och dess roll i förhållande till marginalkostnader behövs ett fördjupat resonemang och beräkningar av hur stor (om det finns någon) marginalkostnad som kan kopplas till denna verksamhet. Det behöver också diskuteras i vilken mån denna kostnad är en egen kategori i förhållande till trängselkostnaderna i luften.

För trängselkostnaderna är uppskattningen i denna studie är att dessa är låga. Detta är dock endast en rimlighetsbedömning eftersom ingen empiriskt grundad studie som berör denna fråga har påträffats. Därmed behövs ytterligare forskning kring trängseleffekter i luftfartens olika delar som kan bekräfta eller förkasta denna bild.

Ett annat område där bedömningar saknas gäller marginalkostnaderna på flygplatsen. Detta ligger i vissa delar utanför denna studies avgränsning till infrastrukturrelaterade marginalkostnader, men har varit fokus för många tidigare studier på europeiska flygplatser. På detta område pågår ett

forskningsprojekt på VTI som beräknas vara färdigställt under våren 2017.

Slutligen är avgiftsstrukturen inom luftfartsområdet komplex, och för att matcha en beräkning av genomsnittliga kostnader bör även en heltäckande beräkning av de genomsnittliga avgifterna

genomföras. Med möjlighet att differentiera avgifterna i samma grupper som marginalkostnaderna kan en sådan studie på ett bättre sätt peka ut de brister som finns i korrelation mellan

Referenser

Ahlberg och Ericson (2015) Marginalkostnadsutredning av luftfartens infrastruktur.

Forskningsansökan till Trafikverket från VTI/WSP.

Ahlberg, J. (2014). Luftfartens samhällsekonomiska marginalkostnader: delstudie inom Samkost VTI

rapport 833.

Azar, C., & Johansson, D. J. (2012). Valuing the non-CO2 climate impacts of aviation. Climatic

Change, 111(3-4), 559-579.

Barrett, S. R., Britter, R. E., & Waitz, I. A. (2010). Global mortality attributable to aircraft cruise emissions. Environmental science & technology, 44(19), 7736-7742.

Bickel, P, Jordans, M, Martin, JC, Meersman, H, Monteiro, F, Pauwels, T, Román C, Ruijgrok C, Sieber N, Socorro-Quevedo P, Van de Voorde E, Vanelslander T & A VoltesDorta (2006) Marginal cost case studies for air and water transport, Deliverable 4 of GRACE (Generalisation of Research on Accounts and Cost Estimation), Funded by the Sixth Framework Programme, ITS, University of

Leeds, Leeds, October 2006.

Carlén, B. (2014). Värdering av koldioxidutsläpp från svenska transporter: en kommentar. VTI rapport

835.

Ericson, J. och Hammarberg, R. (2015). Flygskatt en samhällsekonomisk analys. WSP 2015-06-30. Europeiska kommissionen (2016a). The EU Emissions Trading System (EU ETS).

http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/index_en.htm (2016-09-05). Europeiska kommissionen (2016b). Structural reform of the EU ETS. http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/reform/index_en.htm (2016-09-15). the European Energy Exchange (2016). https://www.eex.com/en/ (2016-08-18).

Grewe, V., Frömming, C., Matthes, S., Brinkop, S., Ponater, M., Dietmüller, S. & Søvde, O. A. (2014). Aircraft routing with minimal climate impact: the REACT4C climate cost function modelling approach (V1. 0). Geoscientific Model Development, 7(1), 175-201.

Göteborg City Airport (2016) Pricelist 2016-07-01.

Hansen och Nerhagen (2008) Svenska flygplatser och marginalkostnadsprissättning, VTI rapport 633. ICAO (2014). Safety Report – 2014 edition.

ICAO (2015). ICAO Carbon Emissions Calculator Methodology – Version 8. May 2015. ICAO (2016a). ICAO Workshop on State Action Plans on CO2 reduction activities, Tracking of Aviation Emissions & Fuel, Efficiency Improvements/, Market Based Measures

http://www.icao.int/RO_NACC/Documents/Meetings/2014/ENVSEMINAR/8.2.IATA%20MBM.pdf# search=mbm (2016-09-05).

ICAO (2016b). Market-based measures. http://www.icao.int/environmental-protection/Pages/market- based-measures.aspx (2016-09-05).

ICAO (2016c). Noise Certification Database. http://noisedb.stac.aviation-civile.gouv.fr/find.php

(2016-09-05).

Jungbluth, N. (2013). Aviation and Climate Change: Best practice for calculation of the global warming potential. ESU-services, Revised Draft version 10 December 2013.

Kamb, A., Larsson, J., Nässén, J., och Åkerman, J. (2013) Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor – Metodutveckling och resultat för 1990 – 2014. Institutionen för energi och miljö, Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, rapport nr 2016:02.

Karyd, A. (2015). Underlagsrapport Effektsamband För Luftfart – Delrapport: Tillämpning av ASEK- värden m.m. Trafikverket Sple Samhällsekonomi och modeller.

Korzhenevych, A., Dehnen, N., Bröcker, J., Holtkamp, M., Meier, H., Gibson, G., & Cox, V. (2014). Update of the Handbook on External Costs of Transport, Final Report. Report for the European

Commission, Directorate-General Mobility and Transport.

Leander, H. (2015). Internalisation of emissions costs from Swedish aviation. Sveriges

lantbruksuniversitet, Degree thesis No 922.

Lee, D. S., Fahey, D. W., Forster, P. M., Newton, P. J., Wit, R. C., Lim, L. L., ... & Sausen, R. (2009). Aviation and global climate change in the 21st century. Atmospheric Environment, 43(22), 3520-3537. LFV (2016a). Epost från företrädare för LFV 2016-05-31.

LFV (2016b). Epost från företrädare för LFV 2016-09-15.

LFV (2016c). Telefonmöten med Lars Wedback 2016-03-07 och Åsa Rosencrantz 2016-02-12. LFV (2016d). Årsredovisning 2015.

Luftfartsverket (2002). Slutredovisning av 2002 års regeringsuppdrag avseende luftfartens samhällsekonomiska marginalkostnader. LFV Dnr 2002-0089-051.

Mahashabde, A., Wolfe, P., Ashok, A., Dorbian, C., He, Q., Fan, A. & Locke, M. (2011). Assessing the environmental impacts of aircraft noise and emissions. Progress in Aerospace Sciences, 47(1), 15-

52.

Masiol, M., & Harrison, R. M. (2014). Aircraft engine exhaust emissions and other airport-related contributions to ambient air pollution: a review. Atmospheric Environment, 95, 409-455.

Mårtensson, T. och Hasselrot, A. (2013) Beräkning av avgasemissioner från flygtrafik – Beskrivning av FOI3-metoden. FOI-R—3677—SE, Juni 2013.

Ngo, D., & Shamoun, F. (2016). Environmental cost of different unit rates. Linköpings Universitet,

LiU ITN TEK G 16/042 SE.

Nilsson, J. E. (2003). Marginal cost pricing of airport use: The case for using market mechanisms for slot pricing. VTI notat 2A-2003.

Nilsson, J. E., & Johansson, A. (2014). Samkost: redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader. VTI rapport 836.

Petsonk (2012). Kapitel 2.1. “ICAO: the long road to reducing greenhouse gas emissions from global aviation”, A new flightplan – Getting global aviation climate measures off the ground. Background

report for the conference held in Brussels, 7 February 2012.

Routes Online (2015). “SAS sells heathrow slot pair for $60 million”.

http://www.routesonline.com/news/29/breaking-news/247053/sas-sells-heathrow-slot-pair-for-60- million/ (2016-09-05).

Stockholm Skavsta Airport (2016). Charges & Conditions of Use.

Sundström, A. (2016). Mer flyg och bostäder. Näringsdepartementet Dnr. N2016/02702/PUB. Swedavia (2016a). Airport Charges – Airport Charges for Swedavia AB.

Swedavia (2016b). Flygplatsavgifter - indikativa avgifter per flygplanstyp.

http://www.swedavia.se/flygmarknad/anvandarvillkor-och-avgifter/berakna-flygavgifter/#gref (2016- 09-05)

Trafikanalys (2016a). Luftfart 2015 (excelformat). Statistik 2016:7. Trafikanalys (2016b). Luftfart 2015 (pdf-format).

http://www.trafa.se/globalassets/statistik/flygtrafik/luftfart-2015.pdf. Statistik 2016:7.

Trafikanalys (2016c) Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader – bilagor. PM 2016:2. Transportstyrelsen (2014a). Indikator för källbuller från trafik. Transportstyrelsen 2014-07-01. Transportstyrelsen (2014b). Transportstyrelsens säkerhetsöversikt luftfart och sjöfart 2014. TSG 2015-

387.

Transportstyrelsen (2015). Luftfartens avgifter – Kartläggning över de avgifter som flygföretag betalar till statliga aktörer. TSG 2015-2093.

Transportstyrelsen (2016a) Epost från statistikansvarig 2016-04-06. Transportstyrelsen (2016b) Epost från statistikansvarig 2016-04-28. Transportstyrelsen (2016c) Epost från statistikansvarig 2016-05-19.

Van Essen, H., Schroten, A., Otten, M., Sutter, D., Schreyer, C., Zandonella, R., & Doll, C. (2011). External Costs of Transport in Europe, Update Study for 2008. Delft, CE Delft, 11(50), 161. Van Wee, B., & Rietveld, P. (2013). Using value of statistical life for the ex ante evaluation of transport policy options: a discussion based on ethical theory. Transportation, 40(2), 295-314. Vierth, I. (2016). Sjöfartens policyrelevanta samhällsekonomiska marginalkostnader. VTI 2016. Winther, M. och Rypdal, K. (2014) EMEP/EEA emission inventory guidebook 2014 update July 2014 – Civil and military aviation. 1.A.3.a, 1.A.5.b.

Wikipedia (2016). Fuel economy in aircraft. https://en.wikipedia.org/wiki/Fuel_economy_in_aircraft.

(2016-09-05).

Yim, S. H., Lee, G. L., Lee, I. H., Allroggen, F., Ashok, A., Caiazzo, F. & Barrett, S. R. (2015). Global, regional and local health impacts of civil aviation emissions. Environmental Research Letters,

10(3), 034001.

Åkerman, J. (2013). Nationella styrmedel för att minska klimatpåverkan från inrikes och utrikes flyg – Underlagsrapport till utredningen om fossilfri fordonstrafik. Näringsdepartementet, N 2012:05.