Om vi hade haft mer tid avsatt för att utveckla denna studie hade antalet artiklar kunnat utökas och en större jämförelse, mammor och pappor emellan, hade då varit möjlig. En ytterligare möjlighet hade kunnat vara att göra en jämförelse mellan flera tidningar, till exempel mellan dagspress och kvällspress. Det hade likaså varit intressant att jämföra mordfall som ligger närmare varandra i tid, då det skiljer 13 år mellan domarna för fallen vi analyserat. Dessa utökningar hade varit möjliga att både göra var för sig, eller kombinerat.
Med koppling till kritiken av agenda-setting föreslår vi en framtida forskning kring de så kallade “personliga dagordningarna”. Kan det allt mer tilltagna individuella medieintaget påverka dagordningen och i så fall hur skulle utvecklingen kunna se ut? Ett ytterligare förslag utifrån teorin kring agenda-setting är att fördjupa sig i journalistiken och se till om
journalisters egen agenda och, och i så fall hur, personliga attityder påverkar den mediala rapporteringen.
Slutligen föreslår vi en framtida forskning som breddar synen på föräldraskap och sträcker sig utanför den heteronormativa föreställningen om hur föräldraskap bör te sig. Porträtteras mördande föräldrar olika beroende på deras sexuella läggning och vad kan i så fall vara orsakerna till det?
Litteratur- och källförteckning
• Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter
(2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm:
Liber
• Barnett, Barbara. (2006). Medea in the media: Narrative and myth in newspaper coverage of women who kill their children. Journalism. Vol. 7(4): 411–432 DOI:
10.1177/1464884906068360
• Corbin, Juliet M. & Strauss, Anselm L. (2015). Basics of qualitative research:
techniques and procedures for developing grounded theory. 4th edition Los Angeles:
SAGE
• Edström, Maria & Jacobsson, Josefine (2015). Räkna med kvinnor Global Media Monitoring Project 2015. Nationell rapport Sverige. Tillgänglig:
http://hdl.handle.net/2077/41569 [2019-11-12]
• Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i
kvalitativa studier. I Handbok i kvalitativ analys. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Upplaga 3 Stockholm: Liber ss. 273-295
• Gilje, Nils & Grimen, Harald. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. 3.
uppl. Göteborg: Daidalos
• Golding, Peter & Elliott, Philip. (1979). News Values and News Production. I Bassett, Marris & Thornham (red). Media Studies. 635-647
• Guo, Lei, Vu, Hong & MacCombs, Maxwell. (2012). An Expanded Perspective on
Agenda-Setting Effects: Exploring the third level of agenda setting. Revista de Comunicación.
11. 51-68
• Hall, Stuart. et al. (1978). The social production of news. I Bassett, Marris &
Thornham (red). Media Studies. 648-655
• Hansen, Anders & Machin, David (2019). Media and communication research methods. 2nd edition. Basingstoke, Hampshire: Palgrave Mcmillan.
• Hedlin, Maria. Lilla genushäftet 2.0. Växjö: Linnéuniversitetet. 2010. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:430176/FULLTEXT01.pdf [2019-11-18]
• Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift (3) [2019-11-13]
• Hirdman, Yvonne. (2003). Genus - om det stabilas föränderliga former. 2:4 uppl.
Malmö: Liber AB.
• Lindgren, Simon. (2014) Kvalitativ analys. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon &
Nilsson, Marco (red). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2., [utök. och uppdaterade] uppl. edn, Gleerup, Malmö, ss. 29–43.
• Lindgren, Simon. (2014) Kodning. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (red). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2., [utök. och uppdaterade]
uppl. edn, Gleerup, Malmö, ss. 45–61.
• Lindgren, Simon. (2014) Tematisering. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (red). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2., [utök. och uppdaterade]
uppl. edn, Gleerup, Malmö, ss. 63–72.
• Lindgren, Simon. (2014) Summering. I Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon & Nilsson, Marco (red). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2., [utök. och uppdaterade]
uppl. edn, Gleerup, Malmö, ss. 73–86.
• Maxwell E. McCombs, Donald L. Shaw & David H. Weaver. (2014) New Directions in Agenda-Setting Theory and Research, Mass Communication and Society. Mass Communication and society Vol 17(6): 781-802, DOI:
10.1080/15205436.2014.964871 [2019-01-07]
• McCombs, Maxwell. (2006). Makten över dagordningen. Om medierna, politiken och opinionsbildningen. Borgå: SNS Förlag.
• Pollack, Ester. (2001). En studie i medier och brott. Diss. Stockholm : Univ., 2001
• SFS 1962:700. Brottsbalken. Stockholm: Justitiedepartementet L5
• SIFO, 2018. Räckviddsrapport ORVESTO Konsument 2018 Helår. Stockholm.
Tillgänglig:https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsra pport_orvesto_konsument_2018_helar_0.pdf [2019-11-21]
• SOU 2006:21. Mediernas Vi och Dom - Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.
• Widén, Pär. (2019). Kvalitativ textanalys. I Handbok i kvalitativ analys. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Upplaga 3 Stockholm: Liber ss. 193- 210
• Öberg, Jonas & Hradilova Selin, Klara. (2019). Dödligt våld i Sverige 1990-2017:
omfattning, utveckling och karaktär. Stockholm: Brottsförebyggande rådet
Artiklar från Aftonbladet
2002. Hon mår inte bra och behöver hjälp. Aftonbladet. 3 maj.
2002. Bara psykotiska människor kan göra såhär. Aftonbladet. 15 maj.
2002. ‘Jag la ut den döda babyn i skogen’. Aftonbladet. 17 maj.
2002. Kvinnan födde barnen hemma. Aftonbladet. 17 maj.
2002. Häktningsförhandling mot mamman. Aftonbladet. 17 maj.
2002. Idag häktades mamman för barnadråp. Aftonbladet. 17 maj.
2002. ‘Jag kvävde mina barn’. Aftonbladet. 18 maj.
2002. Letade efter glass i frysen, hittade död bror. Aftonbladet. 31 augusti.
2002. Ingen kräver att du ska vara glad i rättssalen. Aftonbladet. 7 september.
2002. ‘Min tvillingsjäl gjorde det’. Aftonbladet. 12 september.
2002. Mamman kan slippa fängelse för barnamorden. Aftonbladet. 26 september.
2002. Mamman kan slippa fängelse för barnamorden. Aftonbladet. 26 september.
2014. Häktades för dubbelmord. Aftonbladet. 12 september.
2014. Mannen erkänner dubbelmord. Aftonbladet. 12 december.
2014. Mordmisstänkt ska psykundersökas. Aftonbladet. 12 december.
2014. Häktas för dubbelmord. Aftonbladet. 12 december.
2015. Knuffade ner sin familj för klippa- åtalas. Aftonbladet. 12 maj.
2015. Drömde om att döda sin familj. Aftonbladet. 12 maj.
2015. Tecknade livförsäkringar- sen hittades familjen död. Aftonbladet. 14 maj.
2015. Kastade sin fru och bebis ut för stupet. Aftonbladet. 18 maj.
2015. Livstidsfängelse för dubbelmord. Aftonbladet. 2 juni.
2015. Obehagligt samtal hördes i rätten. Aftonbladet. 18 augusti.
2015. Många brutala inslag i mordrättegång. Aftonbladet. 19 augusti.
2015. Ny förhandling om brutalt dubbelmord. Aftonbladet. 19 augusti.
2015. Livstidsmord för Dalbymord står fast. Aftonbladet. 3 september.
Bilaga 1 - Kodschema behöver hjälp säger kriminalkommissarie Rolf Hansson”
Mamman mår inte bra och behöver hjälp
Förövarens inre värld (Mående)
“Polisen tror att mamman förvarat det döda barnet i en frys innan den detta är en förtvivlad människa som kanske har fått en psykos”
Mammans är förtvivlad och har kanske fått en psykos
Förövarens inre värld (Mående)
“Det finns en mamma någonstans som inte mår bra och som är i
uppenbart behov av hjälp”
Mamman mår inte bra - hon är i behov människor kan göra så här” 2002-05-15, 21:52
“Bara en psykotisk människa kan göra så här”
Mamman måste vara psykotisk
Mamman har begått en oförsvarbar handling
Förövarens inre värld (Mående)