Framtida forskning - Makt och delaktighet: Elevers och föräldrars upplevelse av ett extra år i

10. Konklusion

10.1 Framtida forskning

Även om det i Sverige inte är lika vanligt att sluta grundskolan i förtid så förekommer det att elever inte slutför sin gymnasieutbildning. Det hade varit intressant att undersöka om det finns ett samband mellan elever som fått ett extra år i skolan och de som inte slutför sin gymnasieutbildning, detta är dock inget som behandlas i denna studie utan får bli föremål för framtida forskning.

Framtida forskning skulle även med fördel kunna titta på kopplingen mellan just vilket perspektiv man väljer att ha på eleven och hur det extra året upplevs. Det kunde även vara intressant att studera bortfallet, det vill säga de som efter lite betänketid valde att inte delta i min studie. Man har all rätt att tacka nej till att delta i en studie, men samtidigt är det nekande svaret en indikation på något i sig, och min misstanke till att dessa tillfrågade tackat nej till

deltagande är att jag tror att de har tyckt att omständigheterna kring det extra året varit så pass jobbigt känslomässigt att de inte vill prata om det.

Ytterligare förslag till framtida forskning är att titta på hela elevernas situation och innefatta såväl frågan om delaktighet som frågan om känslor och kamratrelationer, detta på grund av slutsatserna i min studie, att det extra året kan vara bra om man ser till hela elevens situation och inte bara till hur det går i ämnena. Denna större studie kunde med fördel omfatta elever och föräldrar, men kanske också lärarna som varit med vid samma beslut, detta för att få en jämförelse för hur elever, föräldrar och skolpersonal upplever samma situation. Som jag skriver tidigare i mitt arbete: ”Eftersom alla människor har olika livsvärldar så kan olika

människor uppfatta samma situation på olika sätt, så tillvida kan det ge olika resultat när man analyserar olika personers upplevelser av en till synes gemensamt upplevd händelse”

Källförteckning

Asp-Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en

kommun. Göteborg. Göteborg studies in Educational sciences 248.

Assarson, Inger (2012). Utmaningar i en skola för alla – några filosofiska trådar. 1 uppl. Stockholm. Liber.

Bengtsson, Jan (1988). Sammanflätningar – Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi. Göteborg. Daidalos.

Berndtsson, Inger, Claesson, Silwa,Friberg, Febe, Öhlén, Joakim (2007). Issues about Thinking Phenomenologically while doing Phenomenology. Journal of Phenomenological

Psychology. Nr 38. P.256-277

Bowman, Lisa.J (2005). Grade Retention – is it a help or a hindrance to Student Academic Success? Preventing school failure, spring 2005. p 42-46. Heldref publications.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö. Liber. Börjesson, Mats, Rehn, Alf (2009). Makt. Malmö. Liber

Börjesson, Mats, Palmblad, Eva (red) (2003). Problembarnets århundrade – normalitet,

expertis, och visionen om framsteg. Lund. Studentlitteratur.

Chen, Xinxin, Liu, Chengfang, Zhang, Linxiu, Shi, Yaojiang, Rozelle, Scott (2010). Does taking one step back get you two steps forward? Grade retention and school performance in poor areas in rural China. International Journal of Educational Development. Nr.30. p 544- 559

Egelund Niels, Haug Peder, Persson Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt

perspektiv. Stockholm. Liber

Engström, Arne (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik, en introduktion.

Arbetsrapporter vid Pedagogiska Institutionen. Örebro Universitet.

Enkhe, Timo, Dreschel, Barbara, Carstensen, Claus H (2010). Effects of grade retention on achievement and self-concept in science and mathematics. Studies in Educational Evaluation. Nr.36 p.27-35.

European Comission, Eurydice (2011). Grade Retention during Compulsory Education in Europe: Regulations and Statistics. Education, Audiovisual and Culture Executive Agency. Fejes, Andreas,Thornberg, Robert (2009). Handbok I kvalitativ analys. Stockholm. Liber Foster, Sis (1990). Barn, död och sorg – om barn i sörjande familjer. Stockholm. Nordstedts. Gallagher, Michael (2008). Focault, power and participation. International Journal of

Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i

praktiken. Göteborg. Gothenburg Studies in Educational Studies.

Goffman, Erving (1990). Stigma – notes on the Management of Spoiled Identity. England. Penguin books.

Groth, Dennis (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser, aspekter ur elevers och

speciallärares perspektiv. Luleå. Luleå Tekniska Universitet. Institutionen för

utbildningsvetenskap.

Henriksson, Cecilia (2009). Klassrumsflyktingar. Pedagogiska situationer och relationer i

klassrummet. Lund. Studentlitteratur

Hägglund, Solveig, Quennerstedt Ann, Thelander, Nina (2013). Barns och ungas rättigheter i

utbildning. 1 uppl. Malmö. Gleerups Utbildning AB.

Jimerson, Shane, Carlson, Elizabeth, Rotert, Monique, Egeland, Byron, Sroufe, Alan L

(1997). A prospective, Longitudinal Study of the Correlates and Consequences of Early Grade Retention. Journal of Psychology, Vol.35. No 1. P 3-25.

Jimerson, R Shane, Ferguson Philip (2007). A longitudinal Study of Grade Retention: Academic and Behavioral Outcomes of Retained Students Through Adoloscence. School

Psychology Quarterly. Vol. 22, No.3, p.314-339.

Juul, Jesper, Jensen, Helle (2010). Relationskompetens i pedagogernas värld. 2 uppl. Stockholm. Liber.

Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun, 2 uppl, Lund. Studentlitteratur.

Lorence, Jon (2006). Retention and academic achievement research from a United States perspective. International Education Journal. No 7 (5). P. 731-777.

Ljusberg, Anna-Lena (2009). Pupils in remedial classes. Stockholm University, department of child and studies. Stockholm. Universitetsservice AB.

Nielsen, Cecilia (2005). Mellan fakticitet och projekt. Läs- och skrivsvårigheter och strävan

att övervinna dem. Göteborg. Göteborg University.

Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?

Pedagogisk forskning i Sverige. Årgång 10. Nr.2. S 124-138.

Nilholm, Claes (2012). Makt, motstånd och normalisering – en kommentar. Utbildning &

Demokrati. Vol.21. Nr.3. s 107-111.

Penna, Albert A, Tallercio, Marilyn (2005). Grade retention and school completion: Through student’s eyes. Journal of At-Risk Issues, volume 11, no.1, p: 13-17

Prieto, Héctor Pérez (2006). Historien om räven och andra berättelser. Om klasskamrater och

skolan på en liten ort – ur ett skol- och livsberättelse perspektiv. Karlstad. Karlstad University

Studies 2006:52.

Rosenqvist, Jerry (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. Pedagogisk forskning i

Sverige. Årgång 12. Nr 2. S109-118.

Skrtic, Thomas M, Sailor, Wayne, Gee, Kathleen. (1996). Voice, Collaboration and Inclusion -Democratic Themes in Educational and Social Reform Initiatives. Remedial and special

Education. Vol 17, nr 3. P.142-157.

Ståhl, Liselotte (2011). Ett år extra i skolan – konsekvenser på individ-, grupp- och

organisationsnivå ur ett lärarperspektiv. Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Linköping. Linköpings Universitet.

Svedberg, Lars (2010). Grupp-psykologi, om grupper, organisationer och ledarskap. Lund. Studentlitteratur.

Välijärvi, Jouni, Sahlberg, Pasi (2008). Should “failing” students repeat a grade?

Retrospective response from Finland. Journal of Educational Change. No.9. P:385-389. Westling Allodi, Maria (2002). Support and Resistance, Ambivalence in Special Education. Stockholm. Stocholm Institute of Education Press (HLS förlag).

Elektroniska källor:

Hur Svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Departementserien/Hur-svensk- lagstiftning-och-pr_GZB437/?html=true (hämtat 2013-10-26 kl.13:10)

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, 1994.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1069 (hämtad 2013-10-25 kl.17:08)

Salamancadeklarationen (2006) Svenska Unescorådets skriftserie. Nr 2.

http://www.spsm.se/PageFiles/4587/Salamanca%20deklarationen.pdf (hämtat 2013-10-11 kl.11:13)

Skolverket (2013) Statistik över anmälningar till Skolinspektionen.

http://www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/Att-anmala-till- Skolinspektionen/Statistik/Anmalningar-och-beslut-forsta-halvaret-2013/ (hämtat 2014-01-02 kl.14:31) Svensk författningssamling 1980:64. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning- 198064-om-mal-oc_sfs-1980-64/ (hämtad 2013-10-25 kl.17:11)

Svensk författningssamling 2011:185. Skolförordningen.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skolforordning-2011185_sfs-2011-185/ (hämtat

2014-01-03 kl.14:12)

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom Samhällsvetenskaplig och

Humanistisk forskning: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtat 2013-10-11 kl.12:36) Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Ökningar av särlösningar i svensk skola.

http://www.spsm.se/sv/Vi-erbjuder/Forskning-och-utveckling/Forskning/Svensk- forskning1/n/Okning-av-sarlosningar-i-svensk-skola/ (hämtat 2014-01-03 kl.14:04)

Nationalencyklopedin på internet (2013). Ne.se:

In document Makt och delaktighet: Elevers och föräldrars upplevelse av ett extra år i skolan. (Page 30-35)