Framtida forskning

Den här studien har visat ett behov av en närmare koppling mellan lärarens yrkespraktik och forskning rörande matematisk begreppsutveckling. Då lärarna upplever krav från

styrdokument, skolans organisation samt deras egna förhållningssätt som oförenliga vore det relevant att framtida forskning innefattar alla dessa aspekter. Genom att undersöka den befintliga kunskapsnivån gällande matematisk begreppsbildning både ur ett lärar- och myndighetsperspektiv kan kunskapsbehovet identifieras. Det ska även tilläggas att de båda perspektiven även bör innefatta lärarstudenten samt lärarutbildningens organisation.

31

Referenser

Alexandersson, M. (1994a). Focusing teachers consciousness: What do teachers direct their consciuosness towards during their teaching? (I. Carlgren, G. Handal, & V. Sveinung, Red.) Teachers` minds and actions: Research on teachers` thinking and practice, 139-149.

Alexandersson, M. (1994b). Metod och medvetande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Arevik, S., & Hartzell, O. (2015). Att göra tänkande synligt; En bok om begreppsbaserad undervisning.

Stockholm: Liber.

Aronsson, F., Henningsson, C., & Holgersson, L. (2018). Att utveckla sitt lärande genom andra: En forskningsöversikt om kollaborativt och kooperativt lärande i matematik. Växsjö Kalmar: Linnèuiversitetet Instutionen för matematik.

Backlund, L., & Backlund, P. (1999). Att förändra arbetssätt- svårt men nödvändigt. Nämnaren nr 4. Bentley, P.-O., & Bentley, C. (2016). Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen. Stockholm:

Liber AB.

Berggren, P., & Lindroth, M. (2004). Positiv matematik lustfyllt lärande för alla. Solna: Ekelunds förlag AB.

Boaler, J. (2018). Developing Mathematical Mindsets The Need to Interact with Numbers Flexibly and Conceptually. American educator.

Brinkkjaer, U., & Hoyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur. Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk forskning i Sverige Årg 4 Nr 1, s.

111-121.

Eisenhart, M., Borko, H., Underhill, R., Brown, C., Jones, D., & Agard, P. (1993). Conceptual Knowledge Falls through the Cracks: Complexites of Learning to Teach Mathematics for Understandning. Journal for Research in Mathematics Education vol. 24, No. 1.

Häggblom, L. (2013). Med matematiska förmågor som kompass. Lund: Studentlitteratur.

Institutet för språk och folkminnen. (den 06 05 2014). http://www.sprakochfolkminnen.se/. Hämtat från institutet för språk och folkminnen:

https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/terminologi/terminologins-grunder.html Kagan, S., & Stenlev, J. (2017). Kooperativt lärande. Lund: Studentlitteratur.

32 Lindblom, S., Linde, G., & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk

forskning i Sverige Årg 4 nr.1, s. 93-109.

Lundgren, U. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 4 nr , s. 31-41.

Löwing, M. (2004). Läraren och matematikundervisningen. Nämnaren nr 3, ss. s. 6-11.

Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS.

Löwing, M. (2016). Diamant- diagnoser i matematik. Ett kartläggningsmaterial baserat på didaktisk ämnesanalys. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Löwing, M. (2017). Grundläggande aritmetik. Lund: Studentlitteratur.

Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Notari-Syverson, A., & Sadler H, F. (2008). Math is for everyone: Strategies for Supporting Early Mathematical Competencies in Young Children. Young Exceptional Children, 2-16. doi:10.1177/1096250608314589

Näslund, T. (2010). Jakten på ramfaktorteorin En kritisk studie av svensk skolutveckling i ett trettioårsperspektiv; Om skolans förändrade styrning och villkor som musik. Stockholm: Instutionen för musik, pedagogik och samhälle Kungl. musikhögskolan.

Popov, O., & Ödmark, K. (den 16 04 2019). Skolverket Lärportalen. Hämtat från Begrepps- och procedurförmåga:

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/1-matematik/Gymnasieskola/441_undervisamatematikutifranformagorna%20GY/3_begrepps_ ochprocedurformaga/

Rienecker, L., & Stray Jorgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats (Vol. Fjärde upplagan). Stockholm: Liber.

Rittle-Johnson, B., & Schneider, M. (2015). Developing Conceptual and Procedural Knowledge og Mathematics. i The oxford handbook of numerical cognition. Oxford: Oxford University Press. Roos, H., & Trygg, L. (06 2018). Lärportalen. Hämtat från lärportalen.skolverket.se:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

matematik/Grundskola/419_matematikdidaktik_specialpedagogik%20%C3%A5k1-33 3/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/MA1_1-3_02A_01_begrepp.docx den 31 03 2019

Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik- utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2010). Framgång i undervisningen En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm: Skolvinspektionen.

Skolinspektionen. (2017). Arbetsformer och lärarstöd i grundskolan . Lund: Skolinspektionen. Skolverket. (2003). Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002 Lusten att lära- med fokus på

matematik. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2004). Nationella utvärdeingen av grundskolan 2003 Sammanfattande huvudrapport. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2016). TIMSS 2015 Svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett

internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Attityder till skolan rapport 479. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). PM- Nationella prov i gymnasieskolan våren 2018. Stockholm: Skolverket. Stukàt, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Tall, D., & Vinner, S. (1981). Concept image and concept definition in mathematics with particular

reference to limits and continuity. Educational studies in mathematics, 151-169.

Trygg, L. (2014). Undervisning med laborativa material. i N. T. 10, Matematikundervisning i praktiken. Göteborg: NCM Nationellt centrum för matematikutbildning.

Wahlström, N., & Sundberg, D. (2015). En teoribaserad utvärdering av läroplanen Lgr 11. Uppsala: IFAU Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vosniadou, S., & Vamvakoussi, X. (2006). Examining Mathematics Learning from a Conceptual Change Point of View: implications for the Design of Learning Enviroments. i L. Verschaffel, F. Dochy , & M. Boekaerts (Red.), Instructional Psychology: Past, Present, and Future Trends (ss. 55-70). Amsterdam: Elsevier Science Ltd.

34 Vosniadou, S., Vamvakoussi, X., & Skopeliti, I. (2010). International handbook of research on cocetual

change. (S. Vosnidauo, Red.) Abingdon, Storbrittanien: Taylor & Francis e-Library,. Hämtat den 06 04 2019

Bilaga 1. Missivbrev

Hej!

Jag heter Veronica Stenlund, är verksam lärare och studerar genom VAL (vidareutbildning av lärare) till en lärarexamen.

Jag ska under våren skriva mitt examensarbete och har valt att fördjupa mig i

matematikdidaktik. Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om lärares förhållningssätt till matematisk begreppsutveckling. Jag är intresserad av att undersöka dessa frågeställningar:

• Vilken betydelse anser lärare att matematisk begreppsbildning har för elevernas grundläggande matematiska förståelse?

• Vilka utmaningar och möjligheter identifierar lärare i undervisnings- och bedömningssituationer gällande matematisk begreppsutveckling.

Jag har fördjupat mig i forskning samt annan aktuell litteratur som berör ämnet och har nu för avsikt att samla in information genom intervjuer. Jag vill gärna intervjua dig, dina kunskaper och erfarenheter om ämnet är värdefulla bidrag till min studie.

Intervjun består av 10 frågor och beräknas ta 45–60 minuter. Jag kommer att göra ljudupptagning under intervjun för att få en så korrekt återgivning som möjligt. Ditt

deltagande är anonymt vilket innebär avidentifiering av dina svar. Varken intervjuade lärare eller skolors namn kommer att kunna härledas. Den insamlade informationen kommer endast att användas i examensarbetet och raderas efter studiens färdigställande.

Med vänlig hälsning

Veronica Stenlund studerande VAL Umeå Universitet

Om ni har några frågor eller funderingar går det bra att kontakta mig eller min handledare via mejl för mer information:

Bilaga 2. Intervjuguide

1. Vad har du för utbildning?

• När gick du utbildningen?

• Arbetslivserfarenhet: Hur länge har du arbetat som verksam lärare och i vilka ämnen?

2. Hur är läraruppdraget organiserat på din skola? t.ex. som klasslärare

3. Vad anser du kännetecknar god matematisk begreppsbildning hos elever?

4. Anser du, att du i din undervisning har en god kännedom om matematisk begreppsbildning?

- På vilket sätt, ge exempel.

5. Vilken betydelse har matematisk begreppsbildning för elevers grundläggande matematiska förståelse?

6. Anser du att matematisk begreppsbildning påverkas av läs- och skrivsvårigheter? I så fall, på vilket vis?

7. Beskriv hur din undervisning för att utveckla förståelse för matematiska begrepp hos elever ser ut, ge exempel (t.ex. i de fyra räknesätten)

8. Hur säkerställer du att eleverna tillgodogör sig begreppen?

9. vilka insatser/åtgärder erbjuds elever som har svårigheter när det gäller matematisk begreppsbildning?

10. Vilka möjligheter/svårigheter kan du identifiera i arbetet med matematisk begreppsutveckling?

- I Undervisningssituationer - I Bedömningssituationer