Utifrån den tidigare forskning som legat till grund för denna studie, samt de resultat som framkommit ovan, uppstår ett flertal områden vilka skulle vara intressanta att utveckla vidare inom framtida forskning.
Enligt Erikssons teorier som presenteras i denna studie bygger ett samhälle på rädsla, och en stats politik kretsar till stor del kring just detta. Den analys som presenterats i denna studie visar på skillnader i hur migration ses som ett hot mot den egna staten. Detta bör påverka hur detta upplevs som någonting som skapar rädsla eller inte. Dock bör det, utifrån den teori som Eriksson presenterar, ständigt finnas rädslor för att en stat ska kunna fungera. En vidare studie skulle utifrån detta kunna fortsätta och utveckla jämförelsen mellan de ovan beskrivna
staterna, se vilka typer av hot utöver migration som målas upp inom respektive nations
politiska diskurs och huruvida dessa upplevda hot skiljer sig emellan de olika staterna. Senare kan även undersökas vilka faktorer detta beror på. Utifrån ett europeiskt perspektiv bör denna typ av studie kunna bidra med resultat som är av relevans för hur de nationella hotbilderna påverkar statens interna säkerhetspolitik, såväl som hur de påverkar i vilken riktning
respektive stat önskar driva den europeiska politiken, utifrån dess egna nationella intressen.
Ett annat forskningsområde vilket vore intressant att studera vidare inom är vilka de aktörer som står bakom bilden av migration som ett hot mot staten är. Utifrån de resultat som presenterats i denna uppsats, där avsändarna inte granskats utan valts ut då det är landets nuvarande regeringar, kan en fortsatt studie göras där avsändarna till den information som studerats ovan granskas specifikt. Detta är ett perspektiv som, vilket Eriksson nämner, sällan diskuteras i samband med just hotbildskonstruktioner. På detta sätt kan särintressen
poängteras och tas i beaktning. Här får regeringens politiska inriktning betydelse, såväl som enskilda aktörers intressen och egna mål.
En jämförelse på nationell nivå över tid skulle även det kunna vara intressant att genomföra och resultatet skulle kunna bidra med ett intressant perspektiv vid en eventuell jämförelse av olika regeringar med varierande politisk agenda. Genom att göra en jämförelse över tid, kan resultatet visa på hur olika politiska aktörer har egna agendor, vilket bör visa sig i hur hotbildskonstruktionerna ser ut för respektive regering. Vid denna typ av jämförelse är det nödvändigt att internationella faktorer som får ökad migration som följd tas i beaktning, då
det vid en jämförelse över tid är relevant att kunna göra en jämförbar studie av
hotbildskonstruktionen och inte de andra faktorer som återspeglas i den migrationspolitik som förs.
Referenser
Tryckt material
Agius, C. (2013). Social Constructivism. I Collins (2013). Contemporary security studies. (Third edition). Oxford: University Press ss. 87-103
Berenskoetter, F. (2010). Identity in International Relations. I The International Studies
Encycklopedia. Blackwell Publishing
Bigo, D. (2006) Internal and External Aspects of Security, European Security, 15:4, ss. 385- 404
Buzan, B. Wæver, O. & de Wilde, J. (1998). Security: a new framework for analysis. London: Lynne Rienner Publishers, Inc.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber
Campbell, David (1998) Writing Security: United States Foreign Policy and the Politics of
Identity, Manchester: Manchester University Press
Collins, A. (2013). Contemporary security studies. (Third edition). Oxford: University Press
Emmers, R. (2013). Securitization. I Collins (2013). Contemporary security studies. (Third edition). Oxford: University Press ss. 131–146
Eriksson, J. (2001). Hotbildernas politik. Stockholm: Utrikespolitiska Institutet
Gee, J. (2011). An Introduction to Discourse Analysis. New York: Routledge
Howarth, D. (2000). Discourse. Buckingham: Open University Press
Huysmans, J. (2000). ”The European Union and the Securitization of Migration” i Journal of
Hyldgaard, K. (2008). Vetenskapsteori: En grundbok för pedagogiska ämnen. Stockholm: Liber
Stein, J. (2013). Threat Perception in International Relations. I The Oxford Handbook of
Political Psychology, 2
nd
ed. Edited by Leonie Huddy, David O. Sears, and Jack S. Levy. Oxford: Oxford University Press, 2013.
Svantesson, M. (2014). Threat Construction inside Bureaucracy. Stockholm: Department of Political Science, Stockholm university
Internetbaserat material
Csepel1. (2016). Orbán Viktor: Brüsszel a migráció kérdésében a legrosszabb válaszokat
adta. http://www.csepel.hu/hireink/kozelet/item/9125-orban-viktor-brusszel-a-migracio-
kerdeseben-a-legrosszabb-valaszokat-adta [2016-12-14]
Europeiska rådet1. (2016). EU:s strategi för kampen mot terrorism.
http://www.consilium.europa.eu/sv/policies/fight-against-terrorism/ [2016-12-14]
European Commission. (2016). Delivering on migration.
https://ec.europa.eu/priorities/sites/beta-political/files/2-years-on-migration_en.pdf [2016-12- 07]
European Commission1. (2016). Migration. http://ec.europa.eu/priorities/migration_en [2016-12-07]
European Commission2. (2015). Common European Asylum System.
http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/what-we-do/policies/asylum/index_en.htm [2016-12-14]
EU-upplysningen1. (2016). EU – en snabb översikt. http://www.eu-upplysningen.se/Om- EU/EU-snabb-oversikt/ [2016-12-14]
EU-upplysningen2. (2016). EU:s makt varierar mellan olika politikområden. http://www.eu- upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EUs-makt-varierar-mellan-olika- politikomraden/ [2016-12-14]
EU-upplysningen3. (2016). EU har 28 medlemsländer. http://www.eu-upplysningen.se/Om- EU/Medlemskap-och-historik/EU-har-28-medlemslander/ [2016-12-10]
EU-upplysningen4. (2016). Vad EU-länderna betalar och vad de får tillbaka. http://www.eu- upplysningen.se/Om-EU/EUs-budget/Vad-EU-landerna-betalar-och-vad-de-far-tillbaka/ [2016-12-27]
Express1. (2016). Hungary’s WAR ON MIGRATION: Now Orbán unleashes 3,000 extra cops
to defend border. http://www.express.co.uk/news/world/699301/Hungary-migrant-crisis-
border-police-immigration-Serbia [2016-12-14]
Gobierno de España. (2015). Estrategia de Acción Exterior.
http://www.lamoncloa.gob.es/espana/eh15/politicaexterior/Documents/ESTRATEGIA%20D E%20ACCION%20EXTERIOR%20castellano.pdf
Hirado1. (2016). Orbán: “önsorsrontó” bevándorláspolitika uralkodik az EU-ban.
http://www.hirado.hu/2016/09/16/orban-onsorsronto-bevandorlaspolitika-uralkodik-az-eu- ban/ [2016-12-14]
Hirado2. (2016). Orbán: recseg Európa politikai ácsolata.
http://www.hirado.hu/2016/09/12/orban-recseg-europa-politikai-acsolata/ [2016-12-14].
Kormany. (2012). Hungary´s National Security Strategy.
http://2010-2014.kormany.hu/download/4/32/b0000/National%20Security%20Strategy.pdf
La Razón1. (2015). Rajoy defiende el modelo español para frenar la inmigración ilegal. http://www.larazon.es/espana/rajoy-defiende-el-modelo-espanol-para-frenar-la-inmigracion- ilegal-PG11177787#.Ttt1FuEmBS5Zmhl [2016-12-14]
Löfven, S. (2015). Löfven och Romson om skärpta regler för flyktingarna. [Video]. https://www.youtube.com/watch?v=GLlbbDxQIGY [2016-12-10]
Löfven, S. (2016). Debatt Migrationen; Stefan Löfven mot Anna Kinberg Batra. [Video]. https://www.youtube.com/watch?v=T0zzkdof0wA [2016-12-21]
Magyar idők1. (2016). ORBÁN VIKTOR: A MIGRÁCIÓ TÖNKRETESZI EURÓPÁT.
http://magyaridok.hu/belfold/orban-viktor-migracio-tonkreteszi-europat-1039165/ [2016-12- 14]
Migrationsverket 1. (2014). Fakta om migration. http://www.migrationsverket.se/Om- Migrationsverket/Fakta-om-migration.html [2016-11-18]
Nationalencyklopedin1. Hot. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/hot-(1) [2016-12- 12]
Rajoy, M. (2016). "Hay que enfrentarse al desafío de la migración irregular desde sus
raíces". [Video]. https://www.youtube.com/watch?v=kBXoQMqNyf0 [2016-12-21]
Regeringen. (2016). Regeringens deklaration vid 2016 års utrikespolitiska debatt i riksdagen
onsdagen den 24 februari 2015.
http://www.regeringen.se/contentassets/5fe74c3cbdd34cab970d741362cdb133/utrikesdeklarat ionen-2016 [2016-12-10]
Sveriges Radio1. (2016). Ungern folkomröstar på EU:s flyktingkvoter.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6463091 [2016-12-14]
SVT1. (2015). EU håller krismöte om flyktingkvoter. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/i-dag- mots-eu-om-striden-kring-kvotflyktingar [2016-12-12]
SVT2. (2015). EU-länder drev igenom flyktingfördelning.