• No results found

6 Mobilisering av resurser

7.1 Framtida forskning

Då antalet andelsjordbruk på kort tid har ökat och funnits här en längre tid kan det finnas skäl att ompröva en del av tidigare studiers resultat. Det behövs en kartlägg- ning av antal andelsjordbruk och hur många som drivs av producenter respektive konsumenter. I denna kartläggning kan svar på frågor som rör storlek på odlingsyta, antal medlemmar, prissättning, betalningsmodell, försäljningskanaler, produkt- ionen, marknadsföring, etablering, nedläggning, inkomst, personal, kundgrupper, målsättningar, kommunikation med mera ge en bild av rörelsen och vad som krävs för att bärkraftiga. Om det visar sig finnas ett antal konsumentdrivna CSA kan kart- läggningen visa på skillnader och likheter mellan konsument- och producentdrivna andelsjordbruk.

För att kunna nå ut med konceptet till en bredare befolkning kan hushåll, verk- samheter och organisationer, som ännu inte har anammat det, intervjuas om vad som kan få dem att gå med. För att undersöka möjligheten till fler andelsjordbruk kan jordbrukare som inte har CSA-verksamhet samt odlingsstudenter intervjuas om vad de anser om möjligheten.

Det kan behöva forskas om digitaliseringen påverkar andelsjordbrukens mobili- sering av resurser och huruvida de är en del av delningsekonomin. Kopplat till det vore det intressant att veta mer om vilka berättelser som andelsjordbrukare sprider på nätet, särskilt rörande sina ekonomiska behov.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB.

Andelsjordbruk Sverige (2019). Vad är andelsjordbruk? Tillgängligt: http://www.andelsjordbruksve- rige.se/ [2019-06-28]

Andelsjordbruk Sverige (2018) Andelsjordbruk För närproducerad och lönsam mat [folder]. http://www.andelsjordbruksverige.se/om-andelsjordbruk.html

Andersson, K. (2006). Community supported agriculture (CSA) – en väg mot ökad uthållighet? En studie av Ramsjö gård. Examensarbete, Institutionen för stad och land. Uppsala: Sveriges lant- bruksuniversitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-8836

Bakka, J. Fivelsdal, E. & Lindkvist, L (2014). Organisationsteori Struktur Kultur Processer. 6 uppl. Stockholm: Liber AB.

Bashford, J. Cross, K. Eichinger, W. Georgakakis, A. Iserte, M. Kern, F. Lešinský, D. Pabst, S. Pa- rot, J. Perényi Z. Valênska, J. & Wendland, M. (2013). European Handbook on Community Sup- ported Agriculture Sharing experiences. Vienna: URGENCI.

Björkqvist, E. (2016). ”Man ska odla för sina grannar” – Motiv, drivkafter och mål hos andelsjord- brukare i Sverige. Kandidatarbete, Institutionen för stad och land. Uppsala: Sveriges lantbruksu- niversitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5638

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber AB.

Co-Grow (2019). Dela trädgård med Co-Grow – för matodlare och trädgårdsägare som längtar ef- ter varandra. Tillgängligt: http://www.co-grow.se/ [2019-06-28]

Engdahl, O. & Larsson, B. (2011). Sociologiska perspektiv – grundläggande begrepp och teorier. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Devik, A. & Guttulsrød M. (2018). Hva er andelslandbruk? I Devik, A. (red). Håndbok for andels- lantbruk. 2 uppl. Oslo: Økologisk Norge, ss. 9-16.

Gerlee, P. & Lundh, T. (2012). Vetenskapliga modeller Svarta lådor, röda atomer och vita lögner. Lund: Studentlitteratur AB.

Gunnarsson, M. (2019). Om att minska fysiska och mentala avstånd Lokalisering och relationsbyg- gande hos andelsjordbruk i Sverige. Kandidatuppsats, Kulturgeografiska institutionen. Uppsala. Uppsala universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Auu%3Adiva-376868 Hansson, S. (2007). Konsten att vara vetenskaplig. Institutionen för filosofi och teknikhistoria, KTH.

Tillgänglig: https://people.kth.se/~soh/konstenatt.pdf [2019-06-28]

Hotchkiss, J. & Schenk, J. (2013). Starting your urban CSA. A Step-by-Step Guide to Creating a Community-supported Agriculture Project in Your Urban Neighborhood. Cincinnati, OH: En- right Ridge Urban Eco Village CSA.

35 Huntley, S. (2018a). What is Harvie? Harvie blog [blogg], 5 maj. https://www.har-

vie.farm/blog/what-is-harvie/ [2019-06-28]

Huntley, S. (2018b). CSA: We have a problem. Harvie blog [blogg], 11 juli. https://www.har- vie.farm/blog/csa-we-have-a-problem/

Hushållningssällskapet (2019). REKO-ringar i Sverige. Tillgängligt: https://hushallningssall- skapet.se/forskning-utveckling/reko/ [2019-06-28

Jordbruksverket (2019). Startstöd. Tillgängligt: http://www.jordbruksverket.se/amnesom- raden/stod/stodilandsbygdsprogrammet/startstod.4.6ae223614dda2c3dbc4555b.html [2019-07- 01]

Kondoh, K. (2015). The alternative food movement in Japan: Challenges, limits, and resilience of teikei system. Journal of the Agriculture, Food, and Human Values Society, vol. 32(1), ss. 143- 153. DOI: https://doi.org/10.1007/s10460-014-9539-x

Nilsson, K. & Wejeåker, M. (2016). Community supported agriculture – In a Swedish context. Mas- ter’s thesis, Department of economics. Uppsala: Swedish University of Agricultural Science. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5121

Potter, R. Binns, T. Elliot, J. & Smith, D. (2008). Geographies of development An introduction to de- velopment studies. 3 uppl. New York: Routledge.

Sjöblom, J (2015). Från konsument till medproducent – Förekomsten och utvecklingen av Commu- nity Supported Agricultures i Sverige. Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsy- kologi. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsi- lon-s-4466

Stigson, E. (2016). En ny grön våg? – En studie om Community Supported Agricultures i Sverige. Institutionen för stad och land. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. http://urn.kb.se/re- solve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5310

Svensson, A. (2018). A sustainable food-system? – Economic sustainability of Swedish community supported agriculture (CSA). Master’s thesis, Department of Biosystems and Technology. Al- narp: Swedish University of Agricultural Science. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:ep- silon-s-9528

Svensson, T. & Teorell, J. (2016). Att fråga och att svara. Stockholm: Liber AB.

URGENCI (2019a). European CSA Declaration. Tillgänglig: http://urgenci.net/wp-content/uplo- ads/2016/09/European-CSA-Declaration_final-1.pdf [2019-06-28]

URGENCI (2019b). CSA History. Tillgängligt: http://urgenci.net/csa-history/ [2019-06-29] URGENCI (2016). Overview of Community supported agricultures in Europe. Tillgänglig: http://ur-

genci.net/wp-content/uploads/2016/05/Overview-of-Community-Supported-Agriculture-in- Europe-F.pdf [2019-06-29]

Waldenström, C. (2018). Lantbrukets roll i framtidens landsbygder. I Syssner, J. (red). Nya visioner för landsbygden. Boxholm: Linnefors förlag, ss. 207-208.

White (2015). The branding of community supported agriculture: Myths and opportunities. Journal of Agriculture, Food Systems, and Community Development. vol. 5(3), ss. 45-62. DOI: http://dx.doi.org/10.5304/jafscd.2015.053.008

Östensson, E. (2018). ”Vill vi ha förändring så måste vi ju göra nånting!” – hur två kommuner lyck- ats inkludera andelsjordbruk i den offentliga upphandlingen. Kandidatarbete, Institutionen för stad och land. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet. http://urn.kb.se/re-

Related documents