Jag valde att göra min undersökning på tre kvinnor som spelar fotboll på olika nivåer; i division 1, 2 och 3. De har alla ungefär likadana förutsättningar när det handlar om antal träningstillfällen i veckan, tillgång till läkare/sjukgymnaster och ekonomiskt stöd (som i de här fallen är lika med noll då ingen av dem har någon ersättning från sina respektive klubbar). Däremot hade det varit intressant att jämföra de här tre kvinnorna med
fotbollsspelare som får betalt för att spela fotboll, som har fotbollen som sitt arbete.
Känner de spelarna en annan press att komma tillbaka snabbt eftersom de är avlönade av klubben de representerar?
Alla tre informanter kommer från familjer där idrottande är en del av vardagen, där föräldrar själva är idrottsintresserade och idrottar eller har idrottat. Det skulle vara intressant att intervjua spelare som inte har den bakgrunden med sig hemifrån.
Slutligen skulle det också vara av intresse att göra en undersökning med spelare som inte kommer tillbaka efter en allvarlig skada och få höra deras åsikt om var
motivationen inte räckte till för dem.
36
Referenser
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber AB.
Byerly, PN., Worrell, T., Gahimer, J. & Domholdt, E. (1994). Rehabilitation
compliance in an athletic training environment. Journal of Athletic Training. 29(4), ss.
352-377.
Chan, D. & Hagger M. (2012). Self-determined forms of motivation predict sport injury prevention and rehabilitation intentions. Journal of Sciense and Medicine in Sport.
15(5), ss. 398-406. DOI: 10.1016/j.jsams.2012.03.16
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research Methods in Education. 6. uppl., Milton Park, Abington, Oxon: Routledge.
Deci, E. L. & Ryan, R. M. (2000). The ”What” and ”Why” of Goal Pursuits: Human Needs and the Self-Determination of Behaviour. Psychological Inquiry. 11(4), ss. 227-268.
Faskunger, J. & Hemmingsson, E. (2005). Vardagsmotion. Vägen till hållbar hälsa.
Fysisk aktivitet, viktkontroll och beteendeförändring. Stockholm: Forum.
Folkhälsomyndigheten. (2016a). 9. Fysisk aktivitet.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/fysisk-aktivitet/ [2016-05-17]
Folkhälsomyndigheten. (2016b). Förändringshjulet [fotografi].
http://www.folkhalsomyndigheten.se/somra/forandringens-dynamik/ [2016-04-06]
Glanz, K., Rimer, B. K. & Viswanath, K. (red.) (2008). Health Behavior and Health Education: Theory, Research and Practice (4th ed.). San Fransisco: Jossey-Bass.
Granbom, A-K. (1998). Att motivera till hälsa. Lund: Studentlitteratur.
37 Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Motivation. Idrottspsykologi. Stockholm:
Natur och Kultur.
Johnson, U. (2008). Mental återhämtning och rehabilitering efter en idrottsskada.
Svensk idrottsforskning. 17(1).
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl., Lund:
Studentlitteratur.
Levy, AR., Polman, RCJ. & Borkoles, E. (2008). Examining the Relationship Between Perceived Autonomy Support and Age in the Context of Rehabilitation Adherence in Sport. Rehabilitation Psychology. 53(29, ss. 224-230. DOI:
10.1037/0090-5550.53.2.224
Lu, F. J. H. & Hsu, Y. W. (2013). Injured Athletes´Rehabilitation Beliefs and Subjective Well-Being: The Contribution of Hope and Social Support. Journal of athletic training. 48(1), ss. 92-98. DOI: 10.4085/1062-6050-48.1.03
Mattsson, M., Jansson, E., & Hagströmer, M. (2014). Fysisk aktivitet – begrepp och definitioner. Stockholm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_FA_Begrepp-och-definitioner.pdf
Nationalencyklopedin (2016). Motivation.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivation [2016-04-06]
Podlog, L. & Eklund, R. (2006). A Longitudinal Investigation of Competitive Athletes´Return to Sport Following Serious Injury. Journal of Applied Sport Psychology. 18(1), ss. 44-68. DOI: 10.1080/10413200500471319
Podlog, L., Wadey, R., Stark, A., Lochbaum, M., Hannon, J. & Newton, M. (2013). An adolescent perspective on injury recovery and the return to sport. Psychology of Sport and Exercise, 14(4), ss. 437-446. DOI: 10.1016/j.psychsport.2012.12.005
Revstedt, P. (2014). Motivationsarbete. 4. uppl., Stockholm: Liber AB.
38 Riksidrottsförbundet. (2015). Idrotten i siffror (Riksidrottsförbundets
verksamhetsberättelse 2015). Stockholm: Riksidrottsförbundet.
http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_74712/cf_394/RF_Idrotten_i_siffror_2015.PDF
Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, ss.
68-78. DOI: 10.1037/0003-066X.55.1.68
Skadad.se (2016). Fotboll. http://www.skadad.se/idrott/fotboll [2016-03-29]
Svederberg, E. & Svensson, L. (2001). Tankar kring pedagogik i hälsofrämjande arbete.
I Svederberg, E., Svensson, L. & Kindeberg, T. (red.) Pedagogik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 17-30.
Svenska Fotbollförbundet (2016). Fotbollen i Sverige. http://fogis.se/om-svff/ [2016-03-29]
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Walden, M., Hägglund, M., Werner, J. & Ekstrand, J. (2011). The epidemiology of anterior cruciate ligament injury in football (soccer): a review of the literature from a gender-related perspective. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy. 19(1), ss.
3-10. DOI: 10.1007/s00167-010-1172-7
Bilagor
6. Har du haft andra skador tidigare?
Skadetillfället
7. Berätta om skadetillfället!
8. Vad tänkte du när du blev skadad?
Efter skadan
9. Vad gjorde du under tiden mellan skadan och comebacken?
10. Vad hade du för mål med rehabiliteringen?
11. Hur kom du fram till de målen?
12. Varför ville du nå de målen?
13. Var det självklart att du skulle tillbaka till fotbollen?
15. Hur tog du dig igenom den/dem?
16. Hur var det att göra framsteg?
17. Nämn exempel på framsteg!
Omgivning
18. Hur reagerade omgivningen på din skada?
19. Hur har omgivningen påverkat dig i rehabiliteringen?
20. Vad har tränaren haft för betydelse under din skadeperiod?
21. Vad har dina lagkamrater haft för betydelse under din skadeperiod?
22. Vad har din familj/vänner haft för betydelse under din skadeperiod?
24. Är det något annat som motiverat dig under din skadeperiod och väg tillbaka?
25. Är det något annat du vill berätta om din väg tillbaka från skadan?
26. Vad har du för mål med fotbollen?
Inre faktorer som kan ha motiverat
Bilaga 2. Missiv
Hej!
Mitt namn är Fanny Gunnarsson och jag läser sjätte terminen på hälsopedagogiska programmet på Högskolan i Gävle. Kursen jag läser nu heter Pedagogik 61-90 hp och nu ska jag skriva c-uppsats, examensarbete, i kursen. Syftet i mitt arbete är att
undersöka vad som motiverar kvinnliga fotbollsspelare att ta sig tillbaka efter en allvarlig skada.
Jag skulle nu gärna intervjua Dig till min studie! Det är helt frivilligt att medverka och Du kan själv välja att när som helst avbryta din medverkan. Intervjun kommer att ta ca 45-60 minuter. Jag kommer att spela in vårt samtal och transkribera materialet för att sedan sammanställa det. Du är helt anonym och Dina svar kommer inte att kunna spåras till Dig. Endast jag och min handledare kommer att kunna ta del av materialet. Min uppsats kommer sedan att publiceras i det digitala vetenskapliga arkivet, DiVa, på www.diva-porta.org.
Har du några frågor så är Du välkommen att kontakta mig eller min handledare.
Tack på förhand!
Fanny Gunnarsson (student) Paula Larsson (handledare)
ufk11fgn@student.hig.se paula.larsson@hig.se