Studien som har genomförts har gett insikt att omarrondering är en mycket komplex operation att genomföra och att det finns ett behov till omarrondering sett från statens sida. Fastighetsägarna upplever inte behovet på samma sätt. För att bredda forskningen bör kommande studier inrikta sig mot områden som genomgått omarrondering. I dessa studier bör fastighetsägarnas personliga erfarenheter och farhågor ligga i fokus, stämde dessa och vad skulle ha gjorts annorlunda?
Även en jämförelse med Finlands omarronderingsförfarande bör vara av intresse, för att studera skillnader i omarronderingsprocessen, då Finlands lagstiftning liknar Sveriges. Det skulle ge värdefulla insikter till kommande omarronderingar, då författarna inser att omarronderingar kommer att pågå under lång tid framöver.
Referenser
Andersson, R. (Red.). (2013). Grundbok för skogsbrukare. Jönköping: Skogsstyrelsen.
Biggam, J. (2011). Succeeding with your Master’s Dissertation: A step-by-step handbook (2:a uppl.). Maidenhead: Open University Press.
Bonde, F., Dahlsjö, A. & Julstad, B. (2016). Fastighetsbildningslagen: en kommentar.
Stockholm: Norstedts juridik AB.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (5:e uppl.).
Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.
Gaudešius, R. (2011). Sustainable land consolidation in lithuania - the second wave of land reform. Environmental Research, Engineering & Management, 57(3), 39-45.
Hiironen, J., & Riekkinen, K. (2016). Agricultural impacts and profitability of land consolidations. Land use Policy, 55, 309-317. doi:10.1016/j.landusepol.2016.04.018 Jinhao, Z., Qin, X., Lin, L., & Yueming, H. (2017). Original articles: A potential evaluation model for land consolidation in fragmental regions. Ecological Indicators, 74, 230-240. doi:10.1016/j.ecolind.2016.09.008
Johansson, G. (1992). Företaget utifrån och inifrån -värderingsmässiga aspekter. Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, S-E. & Runsten, M. (2005). Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt.
Mål samband och mätmetoder. Lund: Studentlitteratur.
Julstad, B. (2015). Fastighetsindelning och markanvändning. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Kallio, H., Pietilä, A. -M., Johnson, M. & Kangasniemi, M. (2016). Systematic metohodolgical review: developing a framework for a qualitative semi-structured interview guide. Journal of Advanced Nursing 72(12), 2954-2965.
doi:10.1111/jan.13031
Kolis, K. (2016). Jointly owned forests and forest land consolidation – increasing the stand size in fragmented areas. Nordic Journal of Surveying & Real Estate Research, 11(1), 7-17.
Kolis, K., Hiironen, J., Riekkinen, K. & Vitikainen, A. (2016). Forest land consolidation and its effect on climate. Land use Policy, 61, 536-542.
doi:10.1016/j.landusepol.2016.12.004
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e uppl.).
Lund: Studentlitteratur AB.
Lantmäteriet. (u.å.). Omarrondering: kostnader och finansiering. Hämtad 2017-01-15 från
http://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/Andra-fastighet/Omarrondering/Kostnader-och-finansiering/
Lantmäteriet. (2012). Båtnad vid omarrondering av skogsmark: ny beräkningsmetod (LM-rapport 2012:5). Gävle: Lantmäteriet. Från
https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/diariet-och-arkivredovisning/rapporter/2006_2012/lm-rapport-2012_5.pdf
Lindeborg, T. (1986). Icke-monetära nyttors betydelse för värdet av skogsfastigheter (Doktorsavhandling, Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm).
Lisec, A., Primožič, T., Ferlan, M., Šumrada, R. & Drobne, S. (2014). Land owners’ perception of land consolidation and their satisfaction with the results – slovenian experiences. Land use Policy, 38, 550-563.
doi:10.1016/j.landusepol.2014.01.003
Länsstyrelsen Dalarnas län. (2010a). Projektrapport till långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län (Rapport 2010:19). Falun: Länsstyrelsen. Från
http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer /Rapporter-2010/10-19.pdf
Länsstyrelsen Dalarnas län. (2010b). Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län (Rapport 2010:18). Falun: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri.
Länsstyrelsen Dalarnas län. (2014). Västra Leksand: En förstudie om omarrondering (Rapport 2014:02). Falun: Länsstyrelsen. Från
http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer /Rapporter-2014/14-02.pdf
Länsstyrelsen Dalarnas län. (2015). Möjlighet till omarrondering i västra Rättvik – information till markägare. Falun: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri.
Länsstyrelsen Dalarnas län. (2016). Omarrondering Älvdalen: Förstudie etapp 1 (Rapport 2016:12). Falun: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri.
Länsstyrelsen Dalarnas län. (2017). Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län:
Delrapport mars 2017. Falun: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri.
Mikaelsson, F. (2012). Traktstorlek före och efter omarrondering i Dalarnas län- frågor kring Lantmäteriets båtnadsberäkning. (Examensarbete, Sveriges lantbruksuniversitet).
NJA 1978 s. 638 Tillämpning av fastighetsbildningslagens (1970:988) bestämmelser om fastighetsreglering, särskilt om inlösen, vid omskifte av inägojorden till by i Dalarna med stark ägosplittring.
NJA 2000 s. 165 Fråga om tillämpning av det s.k. opinionsvillkoret i 5 kap. 5 § fastighetsbildningslagen vid ansökan om omarrondering av fastigheter.
Oksanen, T. (2013). Shape-describing indices for agricultural field plots and their relationship operational efficiency. Computers and Electronics in Agriculture, 98, 252-259. doi:10.1016/j.compag.2013.08.014
Persson, I. & Nilsson, S-Å. (1999). Investeringsbedömning. Malmö: Liber Ekonomi.
Proposition 1969:128. Förslag till fastighetsbildningslag. Stockholm:
Justitiedepartementet.
Ruane, J. (2006). A och O i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur AB.
SFS 1970:988. Fastighetsbildningslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1970:944. Jordabalk. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1974:152. Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Skogsstyrelsen. (2013). Skogsskötselserien – Skogsbränsle (2:a uppl.). Jönköping:
Skogsstyrelsen. Hämtad 2017-05-18 från
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/.../skogsskotsel-serien-17-skogsbransle.pdf
Skogsstyrelsen. (2015). Skogsskötselserien – Gallring (2:a uppl.). Jönköping:
Skogsstyrelsen. Hämtad 2017-05-18 från
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-7-gallring.pdf
Thomasson, J., Larson, O. & Rohlin, L. (1995). Den nya affärsredovisningen. Malmö:
Liber-Hermods AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
van Dijk, T. (2007). Complications for traditional land consolidation in central Europe. Geoforum, 38(3), 505-511. doi:10.1016/j.geoforum.2006.11.010
Vitikainen, A. (2004). An overview of land consolidation in Europe. Nordic Journal of Surveying and Real Estate Research 1, 19.
Wang, Q., Zhang, M. & Cheong, K. (2014). Stakeholder perspectives of china's land consolidation program: A case study of Dongnan Village, Shandong Province.
Habitat International, 43, 172-180. doi:10.1016/j.habitatint.2014.03.006 WSP. (2008). Omarrondering för långsiktigt hållbar utveckling – en samhällsekonomisk bedömning. WSP analys & strategi.
Örjangård, S. (1951). Jordbruket i Dalarna under 100 år. Kopparbergs läns hushållningssällskap 1850 – 1950. Falun: Falu nya boktryckeri.
Bilaga A, intervjuguide
Är du nöjd hur fastigheterna är utformade idag?
Finns det förbättringar att göra?
Vilket värde har skogen marken för dig:
Är du nöjd hur fastigheterna är utformade idag?
Finns det förbättringar att göra?
Bidrar skogen till din försörjning?
Hur sköts skogen idag och finns det intresse att bruka den mer?
Utförs skogsvårdsåtgärder själv eller finns det ett samarbete mellan fastighetsägare/
skogsföretag?
Vilken typ av information fick du i samband med omarronderingen?
Hur uppfattade du informationen från myndigheterna och var den tillräcklig?
Har det varit en dialog mellan fastighetsägare och myndighet eller mer av en monolog och har myndigheten intresserat sig för dina frågeställningar som markägare?
Vilka faktorer vägde du in i ditt ställningstagande när du röstade nej och var det vissa faktorer som vägde mer än andra?
Under vilka förutsättningar kan du tänka dig att rösta ja?
Finns det något som skulle kunna förbättra processen vid omarrondering?
Hur ser du på kommande generationer generationsväxling i markägandet?
Är det något du vill tillägga, som du tycker jag har utelämnat eller andra synpunkter?