Framtida forskning och folkhälsopolitiskt arbete

Förhoppningsvis har informanternas upplevelser och erfarenheter som har beskrivits i studien möjlighet att bidra till forskningen om hur män som utövar våld mot närstående kan finna motivation. Önskvärt är att de genom att dela med sig av sina historier kan förbättra chansen för fler män att uppsöka behandling. Analysen av resultaten ledde fram till en transformativ

omvärdering, en alternativ förståelse (Alveson & Deetz, 2000). Det krävdes en balans mellan

vinsterna av att gå i behandling och eventuella risker för förluster om männen avstod från behandling där ingetdera kunde uteslutas. Det krävdes med andra ord både en möjlig vinst och en möjlig risk för förluster. Rädsla visade sig också i denna analys vara en drivkraft bakom motivationen likt drivkraften bakom våldet enligt tidigare forskning (Eliasson 2000; Mahalik, Aldarondo, Gilbert-Gokhale & Shore, 2005). Tolkningen av materialet tyder på att det rör sig om män som förmodligen har eller har haft en svag självbild vilket skulle behöva studeras ytterligare. Samtliga män lyfter andras syn på dem som ett hinder och då även när det gäller att träda fram för att hjälpa andra män. Därför skulle det vara intressant att studera omgivningens syn på män som är alternativt har varit våldsamma mot sin respektive. I ett folkhälsopolitiskt sammanhang krävs det nog ett arbete på bred front där man arbetar med attitydförändringar. Att allmänheten har en insikt om att dessa män bär ett ansvar för våldet men att de samtidigt har ett värde som människor. Det

krävs att samhället och kan göra en skillnad på handlingen som är brottslig och den man som utför våldet, att skilja på sak och person. Önskvärt skulle vara om man fördjupade sig i möjliga vägar för dessa män att om inte slippa skam och skuldkänslorna åtminstone inte behöva känna dem så starkt som dessa män beskriver. Samtidigt som de får hjälp med att se skillnaden mellan hur de önskar vara och hur de faktiskt är. På det individuella planet med mannen är nog den svåraste nöten att knäcka hur vi får till en insikt hos mannen, utan att för den skull väcka mannens försvarspositioner vilka minskar förändringsviljan. Här kan forskning som gjorts över hur vi får andra att inse att de inte handlar i enlighet med deras egen självbild bidra. Forsknings som exempelvis lyfter fram att människor blir motiverade till förändring när de upptäcker att deras bild av dem själva inte överensstämmer med hur de agerar och hur andra ser på dem samt att de känner att de kan agera i linje med den bild de har av sig själva vara till viss hjälp (Dagirmanjian, Eron, & Lund, 2007). Det krävs omfattande forskning om hur man når dessa män och där behöver det röra sig om både män som söker behandling på frivillig väg och under hot om fängelsestraff. Svårigheterna att etablera kontakt med informanter i denna grupp män bör inte göra det mindre värt att försöka göra fler kvalitativa studier framöver. Då det rör sig om en kombination av inre och yttre motivation där den yttre i dessa mäns berättelser inledde förändringsviljan skulle det behövas göra fler djupgående intervjuer och då gärna även med de kvinnor som männen levt med eller lever med. Då det är microsystemet som verkar ha haft störst inflytande för männen i studien så är det nog motiverat att göra studier där man kombinerar intervjuer med männen och deras närmaste omgivning. Det krävs fler studier angående männens motivation och samtidigt studier som visar om dessa män lyckas med sina behandlingar. Vilka män är det som lyckas och hänger det ihop med deras motivation? Vilka hinder fanns på vägen för de män som inte lyckades? Att studera de män som hoppar av behandlingen skulle vara intressant men samtidigt kanske oetiskt då andra forskare menar att de då får chansen att ytterligare distansera sig från sitt ansvar för våldet (Hearn, 1998). Vad som blir viktigt i sammanhanget är att problematisera huruvida motivation kan vara konstant över tid. Om mannen initialt är motiverad behöver det inte betyda att han kommer lyckas med behandlingen lika lite som det kommer att innebära att han inte hoppar av behandlingen. En hög motivation kan innebära orealistiska förväntningar och vara ett tecken på att mannen tror att det finns en enkel lösning på problemet. Det kan vara så att en lägre motivation ställer upp mer realistiska förväntningar, vilket i sin tur gör att risken för att hoppa av behandlingen minskar. Det skulle krävas flera studier där man tittar på männens motivation i olika faser för att se om det finns några skillnader över tid och vad som i så fall påverkat den.

REFERENSER

Alvesson, M. & Deetz, S. (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod, Lund; Studentlitteratur.

Bateson, G. (1998). Mönster som förbinder Stockholm; Mareld

Bergström, L., Rudqvist, A. (2006). Mansfrid En utvärdering av behandling för män som dömts för

våld i nära relationer Karlstad; Avdelningen för sociala studier, Karlstad universitet

Bronfenbrenner, U. (1979) The ecology of human development: experiments by nature and design Cambridge, Mass; Harvard University Press

Cavanagh, K., Dobash, E. R., Dobash, R. P. & Lewis, R. (2001). Remidal Work: Men´s Strategic

Responses to their Violence against Intimate Female Partners. Sociology 35 (3), pp. 695-714.

Dagirmanjian, S., Eron, J., & Lund, T. (2007). Narrative Solutions: An Integration of Self and System

Perspectives in Motivating Change Journal of Psychotherapy Integration 17 (1), pp 70-92

Ds 2001:73 Ytterligare åtgärder för att motverka våld i nära relationer Stockholm; XBS Grafisk Service

Eckhardt, C. I. (2007). Anger Problem Profiles Among Partner Violent Men: Differences in Clinical

Presentation and Treatment Outcome. Journal of Counseling Psychology 54 (2) pp. 189-200

Eckhardt, C. I. (2007). Effects of Alcohol Intoxication on Anger Experience and Expression Among

Partner Assaultive Men. Journal of Consulting and Clinical Psychology 75(1) pp. 61-71

Eliasson, P.E. (2000). Män, kvinnor och våld att förstå och förändra våldsamt beteende Stockholm; Carlsson Bokförlag

Enosh, G. , Buchbinder, E. (2005). Strategies of Distancing from Emotional Experience: Making

Memories of Domestic Violence Qualitative Social Work 4 (1) pp 9-32

Eriksson, M. (2006). Mäns våldsutövande – barns upplevelser En kartläggning av interventioner,

kunskap och utvecklingsbehov Stockholm; Edita Sverige AB

Gadd, D., & Farall, S. (2004) Criminal Careers, Desistance and Subjectivity: Interpreting Men´s

Narratives of Change Theoretical Criminology 8 (2) pp123-156

Gerorgesen, J. C., & Solano, C. H. (1999) The Effects of Motivation on Narrative Content and Structure Journal of Language and Social Psychology 18 (2) pp 175-195

Hallberg, L. R-M (ed.) (2002) Qualitative Methods in Public Health Research – Theoretical

Foundations and Practical Examples Lund; Studentlitteratur

Hearn, J. (1998). The Violence of men London; SAGE Publications

Jakupaek, M., Lisak, D., & Roemer, L. (2002). The role of masculine ideology and masculine gender

role stress in men´s perpetration of relationship violence. Psychology of Men and Masculinity 3 pp.97-

106

Johnson, P. M. (1995). Patriarchal Terrorism and Common Couple Violence: Two forms of violence

against Woman Journal of Marrige and the family 57 (2), pp 283-294

Johnson, P. M. (2005). The Differential Effects of Intimate Terrorism and Situational Couple Violence

Findings From the National Violence Against Women Survey Journal of Family issues 26 ( 3), pp 322-

349

Johnson P.M. (2006). Conflict and Control. Gender Symmetric and Asymmetry in Domestic Violence Violence against Vomen12 (11) pp 1003-1018

Klostermann K.C., Stewart W. F. (2006). Intimate partner violence and alcohol use: Exploring the role

of drinking in partner violence and its implications for intervention. Aggression and Violent Behavior

11 (6) pp587-592

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun Lund; Studentlitteratur

Lewis, R., Emerson Dobash, R., Dobash R.P. & Cavanaugh, K. (2001) Law´s Progressive Potential:

The Value of Engagement with the Law for Domestic Violence Social & Legal Studies 10 (1) pp. 105-

130

Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J., Kalliokoski, AM. (2001). Slagen Dam mäns våld mot

kvinnor i jämställda Sverige- en omfångsundersökning Umeå; Åströms tryckeri

Lundby G. (2002). Livsberättelser och terapi Om nyskrivning av historier och ett narrativt arbetssätt Stockholm; Natur och Kultur

Mahalik, J. R., Aldarondo, E., Gilbert-Gokhale & Shore, E. (2005). The Role of Insecure Attachment

and Gender Role Stress in Predicting Controlling Behaviors in Men Who Batter Journal Interpersonal

Violence 20 (5), pp 617-631

Mahalik, J.R., Good, G.E., & Englar-Carlsson, M. (2003) Masculinity scripts, presenting concerns, and

help seeking: Implications for practice and training. Professional Psychology: Research and Practice 34

pp. 123-131

Mendoza, J. & Cummings, A.L. (2001) Help-seeking and male gender-role attitudes in male batterers. Journal of Interpersonal Violence 16 pp.833-840

Migliaccio, A. T. (2002). Abused husbands: A Narrative Analysis Journal of Family Issues 23 N (1), pp 26-52

Miller, J-A. (2006). A Specification of the Types of Intimate Partner Violence Experienced by Woman in

the General Population Violence against Women 12 (12), pp 1105-1131

Miller, S. L., Gregory, C. & Lovanni, L-A. (2005) One Size Fitz All? A Gender-Neutral Approach to a

Gender- Specific Problem: Contrasting Batterer Treatment Programs for Male and Female Offenders

Moore T.M. & Stuart G. L. (2005). A Review of the Literature on Masculinity and Partner Violence. Psychology of Men & Masculinity 6 (1) pp. 46-61

Naumburg, L. (1998). Över gränsen om männen och kvinnomisshandeln Stockholm; Utbildningsförlaget Brevskolan

Norlander, B. & Eckhardt, C. (2005). Anger, hostility and male perpetrators of intimate partner

violence: A meta-analytic review. Clinical Psychology Review 25 pp. 119-152

Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder Att planera, genomföra och rapportera

en undersökning Lund; Studentlitteratur

Rae, C. (1995). That Macho thing Social supports of violence against women Michigan: UMI Dissertations Services

Rees, A. & Rivett, M. (2005) Let a hundred flowers bloom, let a hundred schools of thought contend:

Towards a variety in programmes for perpetrators of domestic violence 52 (3) pp. 277-288

Revstedt, P. (2002) Motivationsarbete Stockholm; Liber

Robson, C. (2002) Real World Research: A resource for social Scientists and Practitioner –

Researchers Cornwall: Blackwell Publishing

Saunders, D. (1996) Feminist-cognitive-behavioural and Process-psychodynamic Treatments for Men

who Batter: Interaction of Abuser Traits and Treatment Models Violence and Victims 11 pp 393-413

Scaub, M. & Williams, C. (2007). Examining the Relations Between Masculine Gender Role Conflict

and Men’s Expectations About Counseling Psychology of Men & Masculinity 8(1) pp. 40-52

Scott, K. L. (2004). Predictors of Change among Male Batterers Application of Theories and Review of

Empirical Findings Trauma, Violence & Abuse 5 (3) pp260-284

Scott, K. L. & Wolfe, D. A. (2003) Readiness to Change as a Predictor of Outcome in Batterer

Treatment Journal of Consulting and Clinical Psychology 71 (5) pp 879-889

Scott, T. A., Dankwort, J.(2002). Partner Abuse Group Intervention from Education and Narrative

Therapy Approaches Journal Interpersonal Violence 17 (7) pp 783-805

SOU 2004:121 Slag i luften – En utredning om myndigheter, mansvåld och makt Stockholm; Elanders Gotab AB

Stark, E. (2006) Commentary about Johnson´s Conflict and Control: Gender Symmetry and

Assymmetry in Domestic Violence Violence against Women 12 (11) pp 1019-1025

Stalans, L. & Seng, M. (2007). Identifying Subgroups at High Risk of Dropping Out of Domestic

Batterer Treatment: The Buffering Effects of a High School Education International Journal of Offender

Therapy and Comparative Criminology 51 (2) pp. 151-169

Strand, S. (2005). Violence risk assessment in male and female mentally disordered offenders –

Differences and Similarities Department of Health Sciences Mid Sweden University doctoral Thesis 9

Swan S.C., Snow D. L. (2006) The development of a Theory of Women´s Use of Violence in Intimate

Relationships Violence against Women 12 (11) pp 1026-1045

Taylor Browne J. (2001). What works in reducing domestic violence? London; Whiting & Birch

Trost, J. (1997) Kvalitativa Intervjuer Lund; Studentlitteratur

Wahl, Aurell, J. (1987). Self-esteem, attitudes toward women, alcohol abuse and history of family

violence in spouse battering males Michigan: UMI Dissertation Information Service

Wallace, R. & Nasko, A. (2003) Shame in Male Spouse Abusers and its Treatment Journal of Aggression, Maltreatment and Trauma 7 pp 47-74

White, J. R., Gondolf, W. E. (2000). Implications of Personality Profiles for Batterer Treatment, Journals Interpersonal Violence 15 (5),pp 467-488

Wibeck, V. (2000) Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod Lund; Studentlitteratur

Öqvist, O. (2003). Systemteori i praktiken Systemteorins tillämpning inom utbildning, vård, socialt

Bilaga Informationsbrev

Mitt namn är Catharina Carlsson och jag är student på magisterprogrammet i Folkhälsa vid Mittuniversitetet i Sundsvall och min avsikt är att utföra en studie om män som varit våldsamma mot kvinnor men valt att gå i behandling. Syftet med undersökningen är att belysa dessa mäns upplevelser av att välja att gå i behandling. Min avsikt är att studien ska ge en bild av hur mäns upplevelser av att välja att gå i behandling kan se ut och att detta ska vara till hjälp för andra män i liknande situationer samt för personal som i sitt arbete möter män som misshandlar eller har misshandlat kvinnor.

Genom olika behandlingsalternativ för män kommer jag att kontakta män över hela landet som genomgått behandling eller håller på att avsluta sin behandling, vilken du är en. Det är frivilligt att delta i studien, ditt namn och andra personliga uppgifter kommer inte att gå att spåra till dig utan all data kommer att kodas. Intervjuplats och tidpunkt kommer du själv att välja i möjligaste mån. Du kommer under cirka en timmas intervju/samtal att få berätta fritt om dina upplevelser av att välja att gå i behandling. Vi kommer att utgå från temat motivation men det är du som avgör vad du vill berätta om. Du avgör alltså helt själv hur mycket av och vilka av dina upplevelser du vill dela med dig av. Du har även möjlighet att närhelst under processen avbryta din medverkan.

Jag vill gärna banda intervjun för att vara säker på att få med allt du berättar på ett korrekt sätt men du kan välja att avstå från inspelning. Om det känns bekvämare för dig kan någon från den verksamhet som du deltagit i vara med under intervjun. Du kommer, om intresse finns, att få ta del av den sammanställda intervjun för att läsa igenom och ge eventuella synpunkter. Jag har tystnadsplikt och det du berättar kommer endast att användas till min studie. Allt material, band och anteckningar, kommer efter studiens avslut att förstöras. Om du känner att du vill ställa upp för en intervju kontaktar du mig via e-post eller telefon. Du kan även ställa frågor till mig om det är något du undrar över.

Catharina Carlsson; catharina.carlsson@hik.se 073-677 86 86

Då resultatet av mitt arbete bygger på din medverkan är jag tacksam för att du tog dig tid att läsa detta brev och hoppas att du kan tänka dig att delta