Studien belyser problematik kring arbetet med värdegrunden i skolan och är något som skulle kunna undersökas vidare i framtida forskning. De flesta informanterna i studien upplever att
värdegrundsarbetet lätt blir sekundärt och efterfrågar större fokus kring värdegrunden i skolan (se punkt 4.3). Informanterna anser att detta till stor del beror på att det idag läggs så stor vikt vid kunskapskrav, kursplaner och mätningar av kunskaper inom de olika ämnesområdena. Denna uppfattning har även varit märkbar på andra skolor vi besökt utanför ramarna till denna studie och är ett frekvent diskuterat ämne i olika lärarforum och debattartiklar. Som tidigare nämnt var en stor del av anledningen till varför vi valde undersöka detta ämne var att vi tidigare upplevt att lärare finner värdegrundsarbetet som något diffust och komplicerat.
Det som har studerats i denna studie är hur informanterna säger att de förmedlar tolerans.
Undersökningen har begränsats till att studera hur lärare transformerar värdegrundsuppdraget, alltså hur de tolkar sitt uppdrag. För att ta reda på hur lärare i praktiken realiserar värdegrunden skulle en studie kunna genomföras med andra metoder, till exempel observationer.
När det gäller utvärderingen har vi uppmärksammat några metoder kring hur värdegrundsarbetet kan utvärderas. Vi tror dock, precis som våra informanter, att det skulle vara till stor hjälp för den enskilda läraren, arbetslaget och skolan i stort om dessa frågor kunde få större uppmärksamhet både lokalt och nationellt. Skolverket har gjort granskningar av enskilda metoder, i synnerhet när det gäller kränkande behandling och likabehandling. Vi efterfrågar studier, kommentarsmaterial och riktlinjer gällande värdegrundsarbetet i helhet. En kartläggning kring hur värdegrundsarbetet bedrivs och hur detta kan utvärderas utifrån att lyfta fram goda exempel efterfrågas. Som
konsekvens av detta skulle det bli tydligare hur andra skolor kan förbättra sin verksamhet för att få ett mer framgångsrikt värdegrundsarbete till exempel genom fortbildning av personal.
Det här examensarbetet har varit ett försök för oss att få klarhet i hur lärare kan planera och utvärdera värdegrundsarbetet. Studien har bidragit till en bredare insikt hos oss om hur
värdegrunden praktiskt kan tillämpas i undervisningen. Arbetet har också fört med sig många nya frågor och en vilja att fördjupa våra kunskaper inom områden som har direkt anknytning till den didaktiska praktiken. Detta innefattar såväl analyseringsverktyg, för att reflektera och överväga egna didaktiska val, som metoder för att undervisa om värdegrund. Studien har bidragit med många exempel på praktiska tillämpningar av värdegrunden. Än så länge är kunskaperna vi tillägnat oss endast av teoretisk karaktär och vi vet inte hur vi kommer att känna inför att tillämpa dessa metoder i praktiken. Som Bengtsson och Kroksmark (1994) uttrycker det är kunskaper om den didaktiska praktiken ett hantverk; något som tillägnas både genom utbildning men också genom en praktisk utövning.
Värdegrundsuppdraget är något mer än att lära elever att inte kränka varandra i skolan. Vårt samhälle behöver lärare som utmanar sina egna och elevers värderingar. Värdegrunden består inte enbart av fina formuleringar som är till för att noteras. Det är värden som formulerats för att bidra till skapandet av ett demokratiskt och solidariskt samhälle. Under denna studie har vi mött lärare som verkligen tror på att förmedla dessa värden men som känner att deras strävan ibland blir förgäves på grund av olika faktorer. Läraren kan inte ensam axla detta ansvar. För att skolans uppdrag ska uppfyllas måste värdegrunden tas på allvar av alla som är verksamma inom
utbildningsväsendet. Vi tror på en framtid där kommuner och skolor sätter värdegrundsarbetet på hög prioritet, där läraren får uppbackning i sitt arbete och känner att hon på allvar har möjlighet att påverka sina elever och utföra sitt uppdrag.
6. Litteraturförteckning
Aasebö, T. S. & Melhuus, E. C (2007). Rum för barn- rum för kunskap: kropp, kön, vänskap och medier som pedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber.
Bartholdsson, Å (2007). Med facit i hand -Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor. Doktorsavhandling. Stockholm: Universitetsservice AB.
Bengtsson, J & Kroksmark, T (1994). Allmänmetodik/Allmändidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Byréus, K (2001). Du har huvudrollen i ditt liv- om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber AB.
Colnerud, G (1995). Etik och praktik i läraryrket – En empirisk studie av lärares yrkesetiska konflikter i grundskolan. Doktorsavhandling. Linköping: HSL förlag.
Colnerud, G & Granström, K (2002). Respekt för läraryrket – Om lärares yrkesspråk och yrkesetik.
Stockholm: HLS förlag.
Colnerud, G & Thornberg, R (2003). Värdepedagogik i internationell belysning (forskning i fokus, nr 7). Stockholm: Skolverket.
Danielsson, T (1967). Samlade dikter 1967-1967. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Dimenäs, J (red) (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket -vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Edling, L (1995). Kompissamtal – kommunikation istället för tystnad och våld, Solna: Ekelunds förlag.
Englund, T (1997). Undervisning som meningserbjudande. I Uljens red. (1997) Didaktik. Malmö:
Studentlitteratur. (sid. 120-145)
Gren, J (2007). Etik i pedagogiskt vardagsarbete. Stockholm: Liber.
Johansson, B & Svedner, P (1996). Examensarbete i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Johansson, B & Johansson, E (2003). Etiska möten i skolan. Stockholm: Liber.
Jönsson, A (2010). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups
Kimber, B, (2009). Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens- SET: teori och praktisk tillämpning för pedagoger, Malmö: Epago/Gleerups.
Kroksmark, T (1997). Undervisningsmetodik som forskningsområde. I Uljens red. (1997) Didaktik.
Malmö: Studentlitteratur. (sid. 77-97)
Kroksmark, T (1994). Didaktiska strövtåg: Didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik, Diadalos AB.
Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Linde, G (2006). Det ska ni veta! En introduktion i läroplansteori, Studentlitteratur.
Lindell, B & Hartikainen, V (2001). Var går gränsen? Värdegrunden i praktiken. Uppsala:
Fortbildning AB Förlag.
Lindström, G & Pennlert, L (2009). Undervisning i teori och praktik- en introduktion i didaktik. (4:e uppl.). Fundo.
Marton, F & Booth, S (2000) Om lärande, Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K (2009). Kvalitativ metod i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin (2013). Tolerans.
http://proxy.ub.umu.se:2067/lang/tolerans/329036
Pedersen, J (2004). Vägar till värderingar och värden -Skolans sociala fostran i läroplanstexter och pedagogisk praktik. Doktorsavhandling. Linköping: PiUS.
Richardsson, G (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. Stockholm:
Studentlitteratur.
Skolverket (2011: a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2011: b). Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella
utvecklingsplanen- för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2011: c). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2000). En fördjupad studie om värdegrunden-om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena. Stockholm: Skolverket.
Thornberg, R (2006:a). Värdepedagogik i skolans vardag -Interaktivt regelarbete mellan lärare och elever. Doktorsavhandling. Linköping: HSL.
Thornberg, R (2006: b). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.