Forskningen inom psykosocial arbetsmiljö är bred och det är ett flertal faktorer i ämnet som forskas om men ändå inte fångar upp samband mellan avgörande faktorer som kan främja hälsan. Önskvärt är en mer samstämmig forskning som kan påvisa en slutsats om vilka faktorer som generellt är viktigast för den större populationen. Genom det skulle fler psykosociala arbetsmiljöproblem kunna få en lösning. Att implementera forskning som är specifik för vård- och omsorg som redan finns och påvisar att delaktighet stärker
arbetsklimatet kan vara en idé. Det skulle kunna främja de anställdas hälsa och minska riskerna för ohälsa genom att stärka arbetsrelationerna på ett positivt sätt.
Resultatet i studien skulle kunna användas för framtida arbete med delaktighet,
kommunikation och samarbete på det aktuella boendet. Ett samarbete från undersköterskor, sjuksköterskor, samordnare, enhetschefer till verksamhetschef. Ett samband emellan krav och kontroll över individens eget arbete kan främja hälsan hos de anställda. Stöddelen i modellen uppfylls redan på alla nivåer enligt resultatet i föreliggande studie. Att hålla workshops i mindre grupper inom arbetsplatsen är också en idé så att alla medarbetare får känna sig delaktiga. Vid arbetsplatsträffar i stora grupper finns risken att det är ett fåtal som får höras mest. En genomgång om vad som egentligen anses påverka arbetsmiljön ur ett medarbetarperspektiv och hur det kan påverka vårdpersonalen är en viktig del i fortsatt arbete.
REFERENSLISTA
Arbetsmiljöverket. (2015). Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2016:2). Kvinnor och mäns arbetsvillkor- betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall.
Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/kvi nnors-och-mans-arbetsvillkor-kunskapssammanstallning-rap-2016-2.pdf
Arbetsmiljöverket. (u.å.). Förebygg arbetsrelaterad stress. Hämtad 2020-04-11 från https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/forebygg- arbetsrelaterad-stress-broschyr-adi688.pdf
Arbetsmiljöverket. (2020). Projektrapport äldreomsorgen 2017-2019. Tillgänglig: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/2018-007023- projektrapport-aldreomsorgen-2017-2019.pdf
Balkfors, A., Lundberg, O., & Kristensson, M. (2016). Arbete för jämlik hälsa i Sverige nationellt, regionalt och lokalt. Nordisk välfärdsforskning | Nordic Welfare Research, 1, 65-74. doi:10.18261/issn.2464-4161-2016-01-07
Braveman, P., & Gottleib, L. (2014). The Social Determinants of Health: It's Time to Consider the Causes of the Causes. Public Health Reports, 129(2), 19-31. doi:
10.1177/00333549141291S206
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Elwér, S., Johansson, K., & Hammarström, A. (2014). Workplace gender composition and
psychological distress: the importance of the psychosocial work environment. BMC Public Health, 14(241). doi: 10.1186/1471-2458-14-241
Folkhälsomyndigheten. 2019. Folkhälsans utveckling. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measure to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Jonge de, Jan., Mulder JGP, Marike., & Nijhuis JN, Frans. (1999). The incorporation of different demand concepts in the job demand-control model: effects on health care professionals. Social Science & Medicine, 48(9), 1149-1160. doi:10.1016/S0277- 9536(98)00429-8
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, C., Granström, F., Dellve, L., & Åkerlind, I. (2014). Workplace health promotion and working conditions as determinants of employee health. International Journal of Workplace Health Management, 7(2), 89-104. doi: 10.1108/IJWHM-02-2013-0003 Lohela, M., Björklund, C., Vingård, E., Hagberg, J., & Jensen, I. (2009). Does a Change in
Psychosocial Work Factors Lead to a Change in Employee Health?. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 51(2), 195-203.
doi:10.1097/JOM.0b013e318192bd2c
Mackenzie R, C., Keuskamp, D., Ziersch M, A., Baum E, F., & Popay, J. (2013). A qualitative study of the interactions among the psychosocial work environment and family, community and services for workers with low mental health. BMC Public Health, 13(796). doi:10.1186/1471-2458-13-796
Myndigheten för arbetsmiljökunskap. (2020). Psykosocial arbetsmiljö- hälsa och välbefinnande. Gävle: Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe 6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf Schön-Persson, S., Lindström-Nilsson, P., Pettersson, P., & Andersson, I. (2018). Workplace
relationships impact self-rated health: A survey of Swedish municipal health care employees. IOS Press Content Library, 60(1), 85-94. doi:10.3233/WOR-182721 Schön-Persson, S., Nilsson-Lindström, P., Pettersson, P., Nilsson, M., & Blomqvist, K.
(2018). Resources for work‐related well‐being: A qualitative study about healthcare employees’ experiences of relationships at work. Journal of clinical nursing, 27(23- 24), 4302-4310. doi:10.1111/jocn.14543
Skr. 2015/16:80. En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/48fbb1/contentassets/414e55ccaf03458fb6716bc7fedc24c 9/en-arbetsmiljostrategi-for-det-moderna-arbetslivet-skr.-20151680
Theorell, T. (2003). Psykosocial miljö och stress. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-04-08 från
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.p df
WHO. (u.å.). Workplace health promotion. Hämtad 2020-04-11 från
BILAGA A; MISSIVBREV
Hej!
Jag heter Stephanie Anegrund och läser sista terminen på Folkhälsoprogrammet på
Mälardalens högskola i Västerås. Nu i sista terminen ska jag skriva ett examensarbete baserat på en empirisk studie. Syftet med studien är att undersöka hur arbetsmiljön påverkar den psykiska hälsan bland anställda inom demensvården.
Nu frågar jag dig om du vill medverka i studien. Jag har för avsikt att intervjua sex personer som arbetar inom demensvården. Intervjuerna är planerade att genomföras under vecka 11- 12. Intervjuerna kommer att spelas in i ljudform via en mobil för att skrivas ner i textform och sen kunna analyseras. Tanken är att intervjun kommer att pågå i ca 30 minuter och vi kommer tillsammans överens om tid och plats för att genomföra intervjun. Det är självklart helt frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avbryta ditt deltagande.
Den information som framkommer under intervjun kommer enbart användas i syfte för studien och behandlas med största försiktighet och förbli konfidentiell. Inga utomstående eller obehörig person kommer att få ta del av dina personuppgifter eller information som kan avslöja vem du är. När examensarbetet har blivit examinerat och godkänt kommer all data så som transkriberingar och inspelningar att raderas helt. Examensarbetet kommer också publiceras i databasen DiVA som tillhandahålls via högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola. Resultaten som framkommer i examensarbetet kan ligga till grund för förbättringar av arbetsmiljön inom demensvården.
Med vänlig hälsning, Stephanie Anegrund
Kontaktuppgifter
Mail Sfg17004@student.mdh.se Mobil 0702098754
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
Intervjuguide
Informera respondenterna
• Kortfattat igen förklara syftet med studien
• Berätta återigen vad det innebär att all information hålls konfidentiell
• Försäkra om att studien är helt frivillig och att respondenten har rätt att avbryta intervjutillfället när som helst om så önskas
Bakgrundsinformation
• Kan du beskriva vad det innebär att arbeta inom demensvården? • Hur länge har du arbetat inom demensvården?
• Hur kommer det sig att du valde att arbeta med människor med demenssjukdom?
Arbetsmiljö
• Vad innebär ordet arbetsmiljö för dig? Tänker du mest på den fysiska eller psykiska arbetsmiljön när du hör det ordet?
• Hur skulle du beskriva begreppen psykisk och fysisk arbetsmiljö? • Kan du beskriva psykisk hälsa, får dig att må bra på en arbetsplats?
• Hur upplever du att arbetsmiljöarbete är integrerat i det vardagliga arbetet?
Krav, kontroll och stöd inom arbetet
• Hur upplever du kraven på arbetsplatsen, exempel arbetsuppgifter och arbetstiden att utföra dem?
• Upplever du att du har möjlighet att påverka din arbetssituation?
• Upplever du att du är delaktig i hur arbetet kan se ut under en vanlig dag?
• I vilken utsträckning upplever du att du vid behov kan få stöd ifrån din närmsta chef och kollegor? Vilken typ av stöd?
• Hur anser du att arbetsklimatet på arbetsplatsen är?
• Hur upplever du att ni i arbetsgruppen hanterar om problem inom arbetet uppstår, exempel tidsbrist, otillräcklig bemanning?
• Upplever du att chefen är delaktig vid lösningar på problem som kan uppstå?
• Kan du beskriva hur arbetsmiljön påverkat din psykiska hälsa? Positivt eller negativt?
Förbättringsområden inom arbetsmiljön • Vad anser du är viktigast för arbetsmiljön?
• Vad skulle du ändra på allmänt om du kunde för att förbättra arbetsmiljön?
Avslutande
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00