Framtida forskning och resultatets användbarhet

6.2 Resultatdiskussion

6.2.1 Framtida forskning och resultatets användbarhet

Framtida forskning skulle kunna syfta till att skapa djupare förståelse för varför studenter i högre utsträckning känner sig stressade inför skriftlig examination än inför muntlig

examination. En kvalitativ studie skulle kunna ge svar på några av de oklarheter som tagits upp i resultatdiskussionen. Det skulle även vara intressant att inkludera fler

examinationsformer med ett urval som är representativt för populationen.

Studiens resultat är inte minst intressanta för studenter som studerar vid högskolan. Dessa resultat kan bidra till en ökad uppmärksamhet och i bästa fall till att studenter funderar över hur de kan förändra eventuella stressade livsstilar.

Resultaten skulle även kunna vara användbara för arbetsplatser som syftar till att främja vuxnas fysiska och psykiska hälsa. Resultaten skulle också kunna vara användbara för skolverksamheten för att på så vis kunna arbeta stressförebyggande och på ett tidigt stadium lära elever att ha ett bra förhållningssätt till stress.

7 SLUTSATSER

• Inför skriftlig ex_{amination är majoriteten av studenterna stressade – inför}

salstentamen är 74 procent av studenterna stressade och inför hemtentamen är 62 procent av studenterna stressade.

• Inför muntlig examination är ungefär hälften av studenterna stressade – inför redovisning är 62 procent av studenterna stressade och inför seminarium är 41 procent av studenterna stressade.

• Det är vanligare att studenter känner sig stressade inför skriftlig examination än muntlig examination.

• Äldre studenter tenderar att uppleva mindre stress inför examination jämfört med yngre studenter.

REFERENSLISTA

Andersson, S. I. (2018). Hälsopsykologi. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a Unifying Theory of Behavioural Change. Psychological Review, 84(2), 191-215. doi: 10.1037/0033-295X.84.2.191.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber. Byström, J. & Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik. (7., [rev.] uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Chambel, M. J. & Curral, L. (2005). Stress in Academic Life: Work Characteristics as Predictors of Student Well-being and Performance. Applied Psychology: An

International Review, 54(1), 135-147. doi: 10.1111/j.14640597.2005.00200.x.

Chen, Y., Peng, Y., Xu, H. & O’Brien, W. (2018). Age Differences in Stress and Coping: Problem-Focused Strategies Mediate the Relationship Between Age and Positive Affect. The International Journal of Aging and Human Development, 86(4), 347-363. doi: 10.1177/0091415017720890

Divaris, K., Vann, W. F., Baker, D. & Lee, J. Y. (2012). Examining the accuracy of caregivers’ assessments of young children’s oral health status. The Journal of the American

Dental Association, 143(11), 1237-1247. doi: 10.14219/jada.archive.2012.0071.

Ejlertsson, G. (2019). Statistik för hälsovetenskaperna. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Eriksen, H. R. & Ursin, H. (2013). Kognitiv stressteori. I R. Ekman & B. Arnetz (Red.), Stress: Individen – samhället – organisationen – molekylerna (3. uppl., s. 25-34).

Stockholm: Liber.

Fang, S. & Galambos, N. L. (2015). Bottom dogs on campus: how subjective age and extrinsic self-esteem relate to affect and stress in first semester of university. Journal of Youth

Studies, 18(4), 537-552. doi: 10.1080/13676261.2014.992308.

Field, A. (2009). Discovering statistics using SPSS: (and sex and drugs and rock ‘n’ roll). (3. uppl.). Los Angeles: SAGE.

Folkhälsomyndigheten. (2018a). Psykisk ohälsa bland högskolestudenter kan förebyggas. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten. (2018b). Statistik över vuxnas psykiska hälsa. Hämtad 2019-03-04, från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-

och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/ Folkow, B. (2013). Evolution och fysiologi. I R. Ekman & B. Arnetz (Red.),

Stress: Individen – samhället – organisationen – molekylerna (3. uppl., s. 15-24).

Stockholm: Liber.

Ford, K. C., Olotu, B. S., Thach, A. V., Roberts, R. & Davis, P. (2014). Factors contributing to perceived stress among Doctor of Pharmacy (PharmD) students. College Student

Journal, 48(2), 189-198. Hämtad från:

https://www.projectinnovation.com/college-student-journal.html

Heiman, T. & Kariv, D. (2004). Coping experience among students in higher education. Educational Studies, 30(4), 441-455. doi: 10.1080/0305569042000310354

Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress, Productivity, and the

Reconstruction of working life. New York: Basic Books.

Kaya, C., Tansey, T., Melekoğlu, M. & Çakiroğlu, O. (2015). Stress and life satisfaction of Turkish college students. College Student Journal, 49(2). Hämtad från:

https://www.projectinnovation.com/college-student-journal.html

Lee, W. W. S. (2017). Relationships among grit, academic performance, perceived academic failure, and stress in associate degree students. Journal of Adolescence, 60, 148-152. doi: 10.1016/j.adolescence.2017.08.006.

Manigault, A. W., Woody, A., Zoccola, P. M. & Dickerson, S. S. (2018). Education Is

Associatet with the Magnitude of Cortisol Responses to Psychosocial Stress in College Students. International Journal of Behavioral Medicine, 25, 532-539. doi:

10.1007/s12529-018-9727-y.

Merrill, R. M. (2013). Introduction to Epidemiology. (6. uppl.). Burlington, Mass.: Jones & Bartlett Learning.

Moksnes, U. K., Løhre, A., Lillefjell, M., Byrne, D. G., & Haugan, G. (2016). The Association Between School Stress, Life Satisfaction and Depressive Symptoms in Adolescents: Life Satisfaction as a Potential Mediator. Social Indicators Research, 125(1), 339-357. doi: 10.1007/s11205-014-0842-0.

Monat, A. & Lazarus, R. S. (1991). Stress and coping – some current issues and controversies. I A. Monat & R. S. Lazarus (Red.), Stress and Coping: An Anthology (3. uppl., s. 1-15). New York: Colombia University Press.

Monteiro, N. M., Balogun, S. K. & Oratile, K. N. (2014). Managing stress: the influence of gender, age and emotion regulation on coping among university students in Botswana. International Journal of Adolescence and Youth, 19(2), 153-173. doi:

10.1080/02673843.2014.908784.

Niemi, P. M. & Vainiomäki, P. T. (1999). Medical Students’ Academic Distress, Coping, and Achievement Strategies During the Preclinical Years. Teaching and Learning in

Medicine, 11(3), 125-134. doi: 10.1207/S15328015TL110302.

Rathus, S. A. (2014). Psych. (3. uppl.). Belmont: Wadsworth.

Ringeisen, T., Lichtenfeld, S., Becker, S. & Minkley, N. (2018). Stress experience and

performance during an oral exam: the role of self-efficacy, threat appraisals, anxiety, and cortisol. Anxiety, Stress & Coping, 32(1), 50-66. doi:

10.1080/10615806.2018.1528528.

Sarid, O., Anson, O. & Bentov, Y. (2005). Student’s Reactions to Three Typical Examination in Health Sciences. Advances in Health Sciences Education, 10, 291-302. doi: 10.1007/s10459-005-6706-2.

Selye, H. (1991). History and Present Status of the Stress Concept. I A. Monat & R. S. Lazarus (Red.), Stress and Coping: An Anthology (s. 21-35). New York: Colombia University Press.

Stallman, H. M. (2010). Psychological distress in university students: A comparison with general population data. Australian Psychologist, 45(10), 249-257. doi:

10.1080/00050067.2010.482109.

Sucuoğlu, E. (2018). Economic status, self-efficacy and academic achievement: the case study of undergraduate students. Quality & Quantity, 52(1), 851-861. doi: 10:1007/s11135- 018-0692-y.

Talsma, K., Schütz, B. & Norris, K. (2019). Miscalibration of self-efficacy and academic performance: Self-efficacy ≠ self-fulfilling prophecy. Learning and Individual

Differences, 69, 182-195. doi: 10.1016/j.lindif.2018.11.002.

Theorell, (2005). Att kunna utöva kontroll över sin egen situation – en förutsättning för hantering av upprepad och uttalad negativ stress. I R. Ekman & B. Arnetz (Red.), Stress: Individen – samhället – organisationen – molekylerna (2., [rev.] uppl.,

s.282-291). Stockholm: Liber.

Urquijo, I., Extremera, N. & Villa, A. (2016). Emotional intelligence, life satisfaction, and psychological well-being in graduates: The mediating effect of perceived stress. Applied Research in Quality of Life, 11(4), 1241-1252. doi: 10.1007/s11482-015-9432-

Van der Heijden, B. I. J. M., Kümmerling, A., Van Dam, A., Van der Schoot, E., Estryn-Béhar, M. & Hasselhorn, H. M. (2010). The impact of social support upon intention to leave

among female nurses in Europe: Secondary analysis of data from the NEXT survey. International Journal of Nursing Studies, 47(4), 434-445. doi:

10.1016/j.ijnurstu.2009.10.004.

Van Doorn, Y., Van Ruysseveldt, J., Van Dam, K., Mistiaen, W. & Nikolova, I. (2016). Understanding well-being and learning of Nigerian nurses: a job demand control support model approach. Journal of Nursing Management, 24(7), 915-922. doi: 10.1111/jonm.12397.

Van Praag, H. M. (2004). Can stress cause depression? Progress in Neuro-

Psychopharmacology and Biological Psychiatry, 28(5), 891-907. doi:

10.1016/j.pnpbp.2004.05.031

Wedin, L. & Sandell, R. (2004). Psykologiska undersökningsmetoder – en introduktion. (2., [rev. och utök.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

WHO. (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: World Health Organization.

Åsberg, M., Nygren, Å., Herlofson, J., Rylander, G. & Rydmark, I. (2013).

Utmattningssyndrom. I R. Ekman & B. Arnetz (Red.), Stress: Individen – samhället

– organisationen – molekylerna (3. uppl., s. 138-146). Stockholm: Liber.

Öhrstedt, M. & Lindfors, P. (2016). Linkages between approaches to learning, perceived stress and expected and actual academic outcomes among first-semester psychology students. Journal of Further and Higher Education, 42(1), 116-129. doi:

BILAGA A; ENKÄT

Enkät om stress i relation till examinationsformer

Besvara varje fråga genom att kryssa i ett svarsalternativ. Om du råkar kryssa i fel svarsalternativ, stryk över det felaktiga svaret och kryssa i ett nytt alternativ.

1. Vilket kön definierar du dig som?

¨ Kvinna

¨ Man

¨ Annat

2. Hur gammal är du?

¨

18-23

¨

24-29

¨

30-35

¨

36 eller äldre

3. Inom vilken akademi studerar du?

¨

EST

¨

HVV

¨

IDT

¨

UKK

Följande frågor handlar om dina upplevelser av stress.

4. Generellt sett, hur stressad känner du dig?

¨

Inte stressad alls

¨

Lite stressad

¨

Ganska stressad

¨

Väldigt stressad

5. Under din studietid, hur stressad har du känt dig när du har studerat inför en/ett:

Inte stressad alls

Lite stressad Ganska stressad Väldigt stressad Har ej genomfört Salstentamen

¨

Hemtentamen

¨

Redovisning

¨

Seminarium

¨

6. Under din studietid, hur ofta har du känt dig stressad inför en/ett:

Aldrig Sällan Ofta Alltid Har ej

genomfört

Salstentamen

¨

Hemtentamen

¨

Redovisning

¨

Seminarium

¨

7. Under din studietid, hur ofta har du känt att du har haft för lite tid och för mycket studier?

¨

Aldrig

¨

Sällan

¨

Ofta

¨

Alltid

8. Tänk tillbaka på din senaste examination, vilken typ av examination var det?

¨

Salstentamen

¨ Redovisning

9. Tänk tillbaka på din senaste examination, hur stressad kände du dig inför examinationen?

¨

Inte stressad alls

¨

Lite stressad

¨

Ganska stressad

¨

Väldigt stressad

10. Tänk tillbaka på din senaste examination, hur lång tid innan examinationstillfället kände du dig stressad?

¨

3 veckor innan eller längre

¨

1-2 veckor innan

¨

1-4 dagar innan

¨

Mindre än en dag innan

¨

Jag kände mig inte stressad

BILAGA B; MISSIVBREV

Missivbrev

Hej!

Jag heter Greta och läser termin 6 på folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Jag håller just nu på med examensarbetet och har valt att undersöka stress i relation till examinationsformer samt att undersöka om det finns någon åldersskillnad gällande stressnivå. I och med detta delar jag ut en enkät som riktas till studerande på Mälardalens högskola.

Stress är ett utbrett problem i samhället och statistik visar att allt fler människor upplever detta problem. Studenter är en särskilt utsatt grupp när det gäller förekomst av stress. Eftersom stress kan leda till ohälsa kan det anses viktigt att uppmärksamma detta.

Deltagandet i studien är frivilligt och går att avbryta när som helst under studiens gång. Du som deltagare kommer att vara helt anonym och din enkät kommer att behandlas

konfidentiellt. Enkäten kommer endast att användas till den gällande studien och därefter förstörs enkäten. Genom att svara på enkäten godkänner du villkoren. Din medverkan är betydelsefull för studiens kvalitet.

Enkäten tar cirka fem minuter att fylla i.

Vid eventuella frågor kontakta: Greta Karlsson

gkn16001@student.mdh.se

Handledare: Lina Nilsson

lina.nilsson@mdh.se Tack på förhand!

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

In document Stress inför examination : En kvantitativ studie bland högskolestudenter (Page 32-42)