N. OMS it-1 Kontrollvariabel som är lika med företag i's nettoomsättning år t-1
7.2 Framtida forskning
66
tydlig för att få den genomslagskraft som behövs för att informationen delgiven i förvaltningsberättelsen om risker ska vara användbar. I de fall företagen upplyste, var informationen vag och kortfattad, vilket medför att det är omöjligt att ta beslut angående fortsatt drift baserat på avsnittet om risker. Detta är ett underlag som kan användas i en utvärdering om gällande regler ska ändras.
7.2 Framtida forskning
Då tidigare forskning ger resultat som indikerar på att större företag mer sällan får anmärkningar om fortsatt drift hade det varit intressant att göra en liknande studie fast på mindre företag. I en sådan studie hade det även varit passande att jämföra Big 4 med övriga byråer då ett större material hade underlättat och genererat ett större underlag för statistiska tester. Att mindre företag mer frekvent går i konkurs (se bilaga 2 hur urvalet sjönk med kriterierna) möjliggör en studie med ett kortare tidsspann. Värt att notera för detta förslag är att förvaltningsberättelsen inte går att undersöka då lagen utesluter mindre företag på det vi undersökt.
Eftersom 25 av 29 företag med anmärkningar om fortsatt drift sedermera gick i konkurs öppnar det upp för intressanta infallsvinklar för framtida forskning. Vi känner att detta resultat kan vara likställt vid en självuppfyllande profetia. I ett sammanhang där anmärkningar är ovanligt förekommande kan intressenter möjligen “överreagera” på revisorns bedömning och företaget går i konkurs som ett resultat av anmärkningen. Vi tänker att intressenters reaktion borde vara annorlunda i de sammanhang där revisorer anmärker i högre utsträckning, och det vore ett intressant ämne att undersöka. Det skulle gå att genomföra en studie likt Sormunen et al. (2013) där t.ex. Sverige jämförs med Norge och jämföra hur intressenter reagerar i de olika sammanhangen.
Däremot öppnar resultaten från förvaltningsberättelsen upp för framtida forskning på ämnet risker/osäkerhetsfaktorer för K3-företag med ett annat tillvägagångssätt. En sådan hade kunnat utformas på många olika sätt, i enkätform till företag för att höra hur de tolkar denna lag, eller att undersöka i vilken utsträckning intressenter förlitar sig på informationen delgiven från företaget när det gäller framtiden. Detsamma hade varit möjligt att göra med samma urval fast då också på revisionsberättelsens betydelse för dem. Genom detta hade förståelsen för hur intressenterna tolkar information samt utvärderar densamma ökat och vilket hade varit intressant för de praktiska implikationer eller relevansen i just denna uppsats.
I och med den kvantitativa metod vi har genomfört har ökade kunskaper i ämnet gjort att förslag på nya intressanta forskningsämnen dykt upp, som inte har varit möjligt att förklara med den valda metoden. Vi har genomgående presenterat empiri på en
sammanslagen nivå utan inriktning på enskilda observationer. Denna studie är därmed inte kapabel till att skapa en förståelse angående revisorers- samt företags tolkning av den lagstiftning de omfattas av. Det skulle till exempel vara intressant med en kvalitativ studie som ämnar bilda en förståelse kring företagens inställning till
förvaltningsberättelsens avsnitt om framtid och risker. Detta förfarande skulle även vara aktuellt för revisorer, för att ta deras åsikter och tolkningar i anspråk gällande
lagstiftningen.
67
8. Sanningskriterier
För att visa vår egen medvetenhet om studiens styrkor respektive svagheter har detta kapitel inkluderats för att ge läsaren bättre förutsättningar för att granska densamma.
Nedan följer reliabilitet, validitet samt replikerbarhet vilka enligt Bryman (2011, s. 49-51) är viktiga faktorer vid granskning av en studie av detta slag.
8.1 Reliabilitet
Viktigt för den forskning med kvantitativ metod likt denna är att inte tidsmässiga eller slumpartade aspekter gör skillnad i resultatet som kan medföra att tillförlitligheten blir låg (Bryman, 2011, s. 49). Ett led i att inte låta tillfälliga företeelser påverka denna studie och istället inkludera alla observationer från 2007-2014 har gjort att vi med större sannolikhet kan säga att studien har en rimlig reliabilitet. Detta kan vi enklast förklara med en liknande hypotetisk studie innehållandes enbart observationer från den senaste finanskrisen, där det är troligt att de rådande omständigheterna på marknaden har inverkningar på resultat vilka kan inverka på träffsäkerheten.
Att urvalsprocessen inte inneburit slumpmässighet överhuvudtaget utan istället har inkluderat företag med rätt förutsättningar är något vi anser vara en stor trygghet för att de resultat vi frambringat inte visar en skev bild av populationen. Således kan vi med säkerhet påstå att det resultat vi kommer fram till är återspeglingen av urvalet K3-företag i ekonomiskt svaga situationer. Återigen vill vi trycka på den datainsamling vi genomfört där inga formulär, intervjuer eller enkäter kan ha varit föremål för
misstolkningar eller liknande vilket också bidrar till en mer träffsäker studie.
Däremot innehåller även den valda urvalsprocessen inslag vilka skulle kunna tolkas negativt i reliabilitetsmått vid genomförandet av en liknande studie. Detta grundar sig i att vi med denna uppsats påstår att våra urvalsgrupper är liknande vad gäller finansiell status, vilket är taget från en modell. Viktigt för att en hög reliabilitet ska infinna sig i en studie är att testet kan göras på nytt och samma resultat skulle bli verklighet
(Bryman, 2011, s. 161). Det skulle bli problematiskt ifall en studie skulle genomföra en liknande forskningsprocedur och definiera begreppet finansiell status på ett annorlunda sätt, vilket medför att våra resultat blir begränsade till den modell vi har nyttjat.
Ett av de mest tidskrävande momenten i datainsamlingen har varit kodandet av
revisionsberättelsen samt förvaltningsberättelsen då det inte var möjligt att ladda ner det datamaterialet från databaserna automatiskt. Detta har medfört att vi bland annat har fått tolka den grad av optimism företaget har om framtida utveckling. För att inte
ifrågasättas nämnvärt vad gäller träffsäkerheten lyfter Bryman (2011, s. 160) fram interbedömarreliabilitet med instruktioner om att alla inblandade ska tyda
observationerna på liknande sätt. I mån av tid har vi gjort en stor del av kodningen enskilt, men för att etablera en gemensam grund för denna process bearbetade vi ett tjugotal årsredovisningar för att nå en överensstämmelse om vilken kod som passade.
När vi senare stötte på oklarheter vid tolkningen av förvaltningsberättelsen har detta diskuterats. Detta tillvägagångssätt var systematiskt och vi känner att reliabiliteten har varit tillfredsställande under processen. För att enklare kunna överblicka varandras kodning har vi dessutom skrivit ned företagets egna framtidsutsikter i vårt datamaterial.
68
8.2 Validitet
Detta kriterium lyfter frågan om författaren har lyckats mäta det studien syftar till att mäta, vilket då handlar om träffsäkerheten (Bryman, 2011, s. 49-51). Användandet av vedertagna modeller för att hitta företag i finansiellt stressade situationer anser
författarna vara stärkande för att detta kriterium ska vara uppfyllt. En väsentlig del av validitet för forskning av detta slag är vad Bryman (2011, s. 163) kallar “ytvaliditet”
som representeras av att en bedömning eller ett test tycks mäta det den syftar till att mäta. Som presenterats i det analytiska avsnittet har vår arbetsgång utgått från tidigare forskning på området, speciellt om revisorer, där variablerna är väl beprövade.
Dessutom är de resultat vi har åstadkommit någorlunda i linje med vad som tidigare presenterats och givet att tidigare forskare har lyckats med en hög träffsäkerhet, är antagandet om att även vi har lyckats mäta det vi var ute efter rimligt.
Vad det gäller den delen av studien som behandlar förvaltningsberättelsens inverkan på konkurs kan ytvaliditeten ifrågasättas, eftersom denna del inte bygger på tidigare forskning utan processen för framtagningen av datamaterialet har utvecklats av oss själva. Det är av den anledningen vi valt att definiera företagets upplysningar i “grader av optimism” då det har varit det mest passande för att kunna kvantifiera den kvalitativa informationen. Att vi då lyckas mäta den nivå och med säkerhet kan säga att vår
kodning representerar varje företags egen tro på framtida utveckling är då inte möjligt till 100 %. Å andra sidan är det egentligen inte företagets åsikt som är det väsentliga, utan hur de väljer att uttrycka sig och sedermera hur det tolkas av intressenter. Däremot har vår handledare varit ett stöd under arbetet för att nå en förståelse om dessa
variablers potentiella möjligheter vid en konkursprediktion, varpå vi anser att kraven på validitet är tillfredsställda.
Till grund för samtliga hypoteser ställdes urvalsgrupperna emot varandra och klassades båda vara i en dålig situation finansiellt. Detta är nämnt i den praktiska metoden under kritik och minskar studiens validitet ifall inte matchningarna har blivit bra. Ett resultat av att vi använder oss av en kvantitativ metod med 303 observationer har det inte varit möjligt att gå in på detaljnivå samt att blicka både framåt och bakåt i tiden för företagets välmående med de tidsbegränsningar studien omfattas av. Det vi faktiskt kan skönja i empirin är jämförelsen mellan urvalsgrupperna där vi lyckas erhålla liknande företag där ingendera av kontrollvariablerna gav signifikanta samband är en trygghet för validiteten.
8.3 Replikerbarhet
Validitet utan replikerbarhet är inget en forskare strävar efter att uppnå, utan istället ska processen skildras ingående för att inte studiens metodologiska processer ska bli
ifrågasatta (Bryman 2011, s. 169-171). Vi är väl medvetna om svårigheterna med att samla in urvalet till denna studie, då det inte var möjligt att direkt urskilja K3-företagen från databasen vilket föranledde en omfattande process i Excel. Detta försvårar, men omöjliggör inte en framtida forskning på liknande grunder. För att underlätta både för att skapa förståelse samt underlätta en replikerad studie har mycket tid lagts ner på att förklara varje steg.
69
Sammankopplas detta begrepp med reliabilitet går det att ifrågasätta studiens metod ytterligare. Att vi i en kvantitativ metod på egen hand kodat kvalitativ information från årsredovisningarna har varit ett ofrånkomligt krav för att utföra studien, men är även föremål för kritiska bedömningar. När både den praktiska metoden är krävande att genomföra och följs av ett moment där kvalitativ information kodas, kan det bli problem för en liknande studie att genomföras samt generera liknande resultat. Vi kan inte med säkerhet konstatera att vi själva skulle tolka informationen i
förvaltningsberättelsen på samma sätt i framtiden, då våra värderingar förändras tillsammans med omvärlden i sin helhet.
8.4 Generaliserbarhet
För att kunna svara på studiens problemformulering och syfte har det varit en
målsättning att resultat ska vara möjliga att generalisera till studiens population. Som tidigare nämnts har vi inkluderat alla K3-företag vi hittat som gått i konkurs med bokslutsår mellan 2007-2014 och därefter matchat dessa mot andra K3-företag av liknande karaktär och branschtillhörighet. Detta medför implikationer att studiens resultat är möjliga att generalisera till den population vi ämnade undersöka, vilket är K3-företag i en finansiellt svag situation.
Matchningsprocessen har medfört att en övervägande majoritet av studiens företag befinner/befann sig i en ekonomiskt svår situation. Vi ser därmed en viss problematik med att använda studiens resultat i andra sammanhang än de vi valt att undersöka. Då mindre svenska företag inte behöver förtälja framtidsutsikter i förvaltningsberättelsen ska dessa resultat behandlas restriktivt för företag som inte klassificeras K3. Även om vi finner något parallella samband med tidigare forskning rekommenderar vi ändå att studien inte ska generaliseras på andra företag än svenska K3-företag med finansiella svårigheter.
70
9 Referenslista
Abraham, S., & Shrives, P.J. (2014). Improving the relevance of risk factor disclosure in corporate annual reports. The British Accounting Review, 46 (1), 91-107
Akerlof, G.A. (1970). The Market for “Lemons”: Quality Uncertainty and the Market Mechanism. Quarterly Journal of Economics, 84 (3), 488-500
Altman, E.I. (1968). Financial Ratios, Discriminant Analysis and the Prediction of Corporate Bankruptcy. The Journal of Finance, 23 (4), 589-609
Altman, E.I., & McGough, T.P. (1974). Evaluation of a company as a going concern.
Journal of Accountancy, 138 (6), 50-57
Australian Business Deans Council. (u.å.). ABDC Journal Quality List 2013. Australian Business Deans Council.
http://www.abdc.edu.au/pages/abdc-journal-quality-list-2013.html. [Hämtad 2016-01-27]
Beaver, W.H. (1966). Financial Ratios as Predictors of Failure. Journal of Accounting Research, 4 (1), 71-111
Behn, B.K., Choi, J-H., Kang, T. (2008). Audit Quality and Properties of Analyst Earnings Forecasts. The Accounting Review, 83 (2), 327-349
Berg, C. (2012). Global Ekonomi. 2:a uppl. Stockholm: SNS Förlag
Berk, J., & DeMarzo, P. (2014). Corporate Finance. 3:e uppl. Boston: Pearson Education, Inc.
Bjereld, U., Demker, M., Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?. 3:e uppl. Lund:
Studentlitteratur
Blay, D.A. (2005). Independence Threats, Litigation Risk, and the Auditor’s Decision Process. Contemporary Accounting Research, 22 (4), 759-789
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Stockholm: Liber
Carcello, V.J., & Palmrose, Z-V. (1994). Auditor Litigation and Modified Reporting on Bankrupt Clients. Journal of Accounting Research, 32 (supplement), 1-30
Carcello, J.V., Vanstraelen, A., Willenborg, M. (2009). Rules Rather than Discretion in Audit Standards: Going-Concern Opinions in Belgium. The Accounting Review, 84 (5), 1395-1428
Carey, P., Kortum, S., Moroney, R. (2012). Auditor’s going-concern-modified opinions after 2001: measuring reporting accuracy. Accounting and Finance, 52 (4), 1041-1059
71
Carson, E., Fargher, N.L., Geiger, M.A., Lennox, C.S., Raghunandan, K., Willekens, M.
(2013). Audit Reporting for Going-Concern Uncertainty: A Research Synthesis.
Auditing: A Journal of Practice & Theory, 32 (1), 353-384
Casey, W.J. (1972). Investor Relations and Corporate Credibility. National Investors Relations Institute, Shoreham Hotel, Securities and Exchange Commission, Washington DC, USA. 1972-10-03
Chow, C.W., & Rice, S.J. (1982). Qualified Audit Opinions and Auditor Switching. The Accounting Review, 57 (2), 326-335
Citron, D.B., & Taffler, R.J. (1992). The Audit Report under Going Concern
Uncertainties: An Empirical Analysis. Accounting Business and Research, 22 (88), 337-345
Citron, D.B., & Taffler, R.J. (2001). Ethical Behaviour in the U.K. Audit Profession:
The Case of the Self-Fulfilling Prophecy Under Going-Concern Uncertainties. Journal of Business Ethics, 29 (4), 353-363
Dagens Industri. (UÅ) http://www.di.se/vinnare-och-forlorare/ [Hämtad 2016-03-21]
DeAngelo, L.E. (1981). Auditor Size and Audit Quality. Journal of Accounting and Economics, 3 (3), 183-199
DeFond, M.L, Lennox, C.S. (2011). The effects of SOX on small auditor exits and audit quality. Journal of Accounting and Economics, 52 (1), 21-40
Ekonomifakta (2015, 11 november). Bolagsskatt - internationellt. Ekonomifakta.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skatt-pa-foretagande-och-kapital/Bolagsskatt/. [hämtad 2016-03-01]
Fargher, N.L, & Jiang, L. (2008). Changes in the Audit Environment and Auditor’s Propensity to Issue Going-Concern Opinions. Auditing: A Journal of Practice &
Theory, 27 (2), 55-77
Feldmann, D.A., & Read, W.J. (2010). Auditor Conservatism after Enron. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 29 (1), 267-278
Financial Reporting Council. (2016). Auditor Regulatory Sanctions. [publicerat dokument]. London: Financial Reporting Council. https://www.frc.org.uk/Our- Work/Publications/FRC-Board/Auditor-Regulatory-Sanctions-Procedure-April-2016.pdf [hämtad 2016-05-10]
Francis, R.J. (2004) What do we know about audit quality?. British Accounting Review, 36 (4), 345-368
72
Francis, R.J., & Krishnan, J. (2002). Evidence on auditor risk-management strategies before and after The Private Securities Litigation Reform Act of 1995. Asia-Pacific Journal of Accounting & Economics, 9 (2), 135-157
Gaeremynck, A., & Willekens, M. (2003). The endogenous relationship between audit-report typ and business termination: evidence on private firms in a non-litigious environment. Accounting and Business Research, 33 (1).
doi:10.1080/00014788.2003.9729632
Geiger, M.A., & Raghunandan, K. (2002). Going-Concern Opinions in the “New”
Legal Environment. Accounting Horizons, 16 (1), 17-26
Geiger, M., Raghunandan, K., Rama, D.V. (2005). Recent Changes in the Association between bankruptcies and Prior Audit Opinions. Auditing: A Journal of Practice &
Theory, 24 (1), 21-35
Geiger, M.A., Raghunandan, K., Riccardi, W. (2014) The Global Financial Crisis: U.S.
Bankruptcies and Going-Concern Audit Opinions. Accounting Horizons, 28 (1), 59-75 Geiger, M.A., & Rama, DV. (2003). Audit Fees, Nonaudit Fees, and Auditor Reporting on Stressed Companies. Auditing: A Journal Of Practice & Theory, 22 (2), 53-69 Geiger, M.A., & Rama, D.V. (2006). Audit Firm Size and Going-Concern Reporting Accuracy. Accounting Horizons, 20 (1), 1-17
Gilbert, L.R., Menon, K., Schwartz, K.B. (1990). Predicting Bankrutpcy For Firms In Financial Distress. Journal of Business Finance & Accounting, 17 (1), 161-171 Guiral, A., Ruiz, E., Rodgers, W. (2011). To What Extent Are Auditors’ Attitudes toward the Evidence Influenced by the Self-Fulfilling Prophecy?. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 30 (1), 173-190
Hartman, J. (2001). Grundad teori - Teorigenerering på empirisk grund. Lund:
Studentlitteratur
Healy, P.M., & Palepu, K.G (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. Journal of
Accounting and Economics, 31 (1), 405-440
Healy, P.M., & Palepu, K.G. (2003). The Fall of Enron. Journal of Economic Perspectives, 17 (2), 3-26
Holder-Webb, L., & Cohen, J.R. (2007). The Association between Disclosure, Distress, and Failure. Journal of Business Ethics, 75 (3), 301-314
Hope, O-K., & Langli, C.J. (2010). Auditor Independence in a Private Firm and Low Litigation Risk Setting. The Accounting Review, 85 (2), 573-605
73
Hopwood, W., McKeown, J.C., Mutchler, J.F. (1989). A Test of the Incremental Explanatory Power of Opinions Qualified for Consistency and Uncertainty. The Accounting Review, 64 (1), 28-4
Hopwood, W., McKeown, J.C., Mutchler, J.F. (1994). A Reexamination of auditor versus model accuracy within the Context of the Going-Concern Opinion Decision.
Contemporary Accounting Research, 10 (2), 409-431
ISA 570 - Fortsatt drift. Geneve. International Auditing and Assurance Standards Board.
Kao, J.L., Li, Y., Zhang, W. (2014). Did SOX Influence the Association between Fee Dependence and Auditor’s Propensity to Issue Going-Concern Opinions?, Auditing: A Journal of Practice & Theory, 33 (2), 165-185
Kaplan, S.E., & Williams, D.D. (2013). Do Going Concern Audit Reports Protect Auditors from Litigation? A Simultaneous Equations Approach. The Accounting Review, 88 (1), 199-232
Kida, T. (1980). An Investigation into Auditors’ Continuity and Related Qualification Judgments. Journal of Accounting Research, 18(2), 506-523
Koh, H.C. (1991). Model Predictions and Auditors Assessments of Going concern status. Accounting and Business Research, 21 (84), 331-338
Krishnan, J. (1994). Auditor Switching and Conservatism. The Accounting Review, 69 (1), 200-215
Krishnan, J., & Krishnan, J. (1996). The Role of Economic Trade-Offs in the Audit Opinion Decision: An Empirical Analysis. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 11 (4), 565-586
Lawrence, A., Minutti-Meza, M., Zhang, P. (2011). Can Big 4 versus Non-Big 4 Differences in Audit-Quality Proxies Be Attributed to Client Characteristics?. The Accounting Review, 86 (1), 259-286
Lennox, C.S. (1999a). The Accuracy and Incremental Information Content of Audit Reports in Predicting Bankruptcy. Journal of Business Finance & Accounting, 26 (5), 757-778
Lennox, C.S. (1999b). Are large auditors more accurate than small auditors? Accounting and Business Research, 29 (3), 217-227
Lennox, C. (2000). Do companies successfully engage in opinion-shopping? Evidence from the UK. Journal of Accounting and Economics, 29 (3), 321-337
Levitan,A.S., & Knoblett, J.A. (1985). Indicators of Exceptions to the Going Concern Assumption. Auditig: A Journal of Practice & Theory, 5 (1), 26-39
74
Linsley, P.M., & Shrives, P.J. (2006). Risk reporting: A study of risk disclosures in the annual report of UK companies. The British Accounting Review, 38 (1), 387-404 Louwers, T.J. (1998). The Relation Between Going-Concern Opinions and the Auditor’s Loss Function. Journal of Accounting Research, 36(1), 143-156
Louwers, T.J., Messina, F.M., Richard, M.D. (1999). The Auditor’s Going-Concern Disclosure as a Self-Fulfilling Prophecy: A Discrete-Time Survival Analysis. Decision Sciences, 30 (3), 805-824
Mayew, W.J., Sethuraman, M., Venkatachalam, M. (2015). MD&A Disclosure and the Firm’s Ability to Continue as a Going Concern. The Accounting Review, 90 (4), 1621-1651
McKee, T.E. (2003). Rough Sets Bankruptcy Prediction Models versus Auditor Signalling Rates. Journal of Forecasting. 22, 569-586
McKeown, J.C., Mutchler, J.F., Hopwood, W. (1991). Towards an explanation of Auditor Failure to Modify the Audit Opinions of Bankrupt Companies. Auditing: A Journal of Practice and Theory, 10 (supplement), 1-13
Menon, K., & Williams, D.D. (2010). Investor Reaction to Going Concern Audit Reports. The Accounting Review, 85 (6), 2075-2105
Mo, P.L.L., Rui, M.O., Wu, X. (2015). Auditors’ Going Concern Reporting in the Pre- and Post Bankruptcy Law Eras: Chinese Affilates of Big 4 versus Local Auditors.
International Journal of Accounting, 50 (1), 1-30
Mutchler, J.F. (1984). Auditors’ Perceptions of the Going-Concern Opinion Decision.
Auditing: A Journal of Practice & Theory, 3 (2), 17-30
Mutchler, J.F. (1985). A Multivariate Analysis of the Auditor’s Going-Concern Opinion Decision. Journal of Accounting Research, 23 (2), 668-682
Mutchler, J.F (1986). Empirical Evidence Regarding the Auditor’s Going-Concern Opinion Decision. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 6 (1), 148-163 Mutchler, J.F., Hopwood, W., McKeown, M.J. (1997). The Influence of Contrary Information and Mitigating Factors on Audit Opinion Decisions on Bankrupt Companies. Journal of Accounting Research, 35 (2), 295-310
Myers, L.A., Schmidt, J., Wilkins, M. (2013). An investigation of recent changes in going concern reporting decisions among Big N and non-big N auditors, Review of Quantitative Finance & Accounting, 43 (1), 155-172
Nilsson, Stellan. (2010). Redovisningens normer och normbildare. 4:e uppl. Malmö:
Studentlitteratur.
Nogler, G.E. (1995). The Resolution of Auditor Going Concern Opinions. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 14 (2), 54-73
75
Ohlson, J.A. (1980). Financial Ratios and the Probabilistic Prediction of Bankruptcy.
Journal of Accounting Research, 18 (1), 109-131
Proposition 2004/05:68: Uppgift om väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Read, J, William., Yezegel, Ari. (2016). Auditor Tenure and Going Concern Opinions for Bankrupt Clients: Additional Evidence. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 35(1), 163-179
Reichelt, K.J., Wang, D. (2008). National and Office-Specific Measures of Auditor Industry Expertise and Effects on Audit Quality. Journal of Accounting Research, 48 (3), 647-686
Retriever. (u.å.). Retriever businessmanual. [Publicerad manual]. Stockholm: Retriever Sverige AB.
http://web.retriever-info.com.proxy.ub.umu.se/static/pdf/businessinfo/businessinfo_manual.pdf. [Hämtad 2016-03-01)
Rienecker, L., Jørgensen, P.S. (2012). Att skriva en bra uppsats. 3:e uppl. Stockholm:
Liber
Schwartz, K.B. &, Menon, K. (1985). Auditor Switches by Failing Firms. The Accounting Review, 60 (2), 248-261
SFS 1987:672. Konkurslagen. Stockholm: Justitiedepartementet
SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1996:764 Lag om företagsrekonstruktion. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1999:1079 Revisionslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2001:883 Revisorslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2006:871. Lag om ändring i årsredovisningslagen. Stockholm:
Justitiedepartementet.
SFS 2007:1077. Förordning med instruktion för Revisorsnämnden. Stockholm:
Justitiedepartementet.
SFS 2010:848. Lag om ändring i årsredovisningslagen. Stockholm:
Justitiedepartementet.
Shumway, T. (2001). Forecasting Bankruptcy More Accurately: A Simple Hazard
Shumway, T. (2001). Forecasting Bankruptcy More Accurately: A Simple Hazard