I denna studie tog flera informanter upp samverkan med fritidspersonalen som viktig för att möjliggöra anpassningar i klassrummet såsom en-till-en undervisning och mindre grupper. Därför vore det intressant att få med fritidspersonalens syn på samverkan då de besitter viktig kunskap i hur eleverna fungerar socialt som är en viktig del i skolsituationen för eleven.
Ett annat område som också är intressant är att undersöka bedömningsmaterial då litteraturen och studier säger att det finns få bedömningsmaterial för flerspråkiga elever. Hur fungerar bedömningen i praktiken?
Vilka material används? Används tolkar, modersmålslärare och föräldrar i identifieringen?
29
Referenser
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2., [förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.
Archibald, L. M. (2017). SLP-educator classroom collaboration: A review to inform reason-based practice.
Autism & Developmental Language Impairments, 2, 1-17. https://doi.org/10.1177/2396941516680369 Aspelin, J. (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance
from a general, social psychological standpoint. International Studies in Sociology of Education, 22(1), 41–56.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1080/09620214.2012.680327
Aspelin, J. (red.) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Avery, H. (2015). Teaching in the ‘edgelands’’ of the school day: The organisation of Mother Tongue Studies in a highly diverse Swedish primary school.’ Power and Education, 7(2), 239–254.
https://doi.org/10.1177/1757743815586523
Axelsson, M (2013). Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2. uppl. s. 547-577). Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, M., Rosander, C. & Sellgren, M. (2005). Stärkta trådar: flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap : utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning - målområde språkutveckling och skolresultat. Spånga: Rinkeby språkforskningsinstitut.
Bishop, D. (2013). Uncommon understanding. Development and disorders of language comprehension in children. Hove: Psychology Press.
Boerma, T., & Blom, E. (2017). Assessment of bilingual children: What if testing both languages is not possible? Journal of Communication Disorders, 66, 65–76.
https://doiorg.ezp.sub.su.se/10.1016/j.jcomdis.2017.04.001
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101.
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for beginners. (1. ed.) Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Bruce, B., & Hansson, K. (2019). An exploratory study of verbal interaction between children with different profiles of DLD and their classroom teachers in educational dialogues. Child Language Teaching and Therapy, 35(3), 189-201. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177/0265659019869780
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Chondrogianni, V., & John, N. (2018). Tense and plural formation in Welsh-English bilingual children with and without language impairment. International Journal of Language and Communication Disorders, 53(3), 495–
514. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/1460-6984.12363
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. (Första utgåvan). Stockholm:
Natur & Kultur.
Da Fonte, M. A., & Barton-Arwood, S. M. (2017). Collaboration of General and Special Education Teachers:
Perspectives and Strategies. Intervention in School and Clinic, 53(2), 99–106.
https://doi.org/10.1177/1053451217693370
Daniel, G. R., & McLeod, S. (2017). Children with Speech Sound Disorders at School: Challenges for Children, Parents and Teachers. Australian Journal of Teacher Education, 42(2), 81–101.
Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115.
Farrell, M. (2017). Educating special students. An introduction to provision for learners with disabilities and disorders. London: Routledge
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015) Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (2015). Stockholm: Liber.
30
Freed, J., Adams, C., & Lockton, E. (2011). Literacy skills in primary school-aged children with pragmatic language impairment: a comparison with children with specific language impairment. International Journal of Language & Communication Disorders, 46(3), 334–347.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.3109/13682822.2010.500316
Gallagher, A. L., Murphy, C., Conway, P., & Perry, A. (2019). Consequential differences in perspectives and practices concerning children with developmental language disorders: an integrative review. International Journal of Language & Communication Disorders, 54(4), 529–552.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/1460-6984.12469
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (4., uppdaterade uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hammarberg.B. (2013).Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I.
(red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2. uppl., s. 27-84) Lund:
Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk [Elektronisk resurs] en multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009. Stockholm.
Heikkilä, J., Lonka, E., Meronen, A., Tuovinen, S., Eronen, R., Leppänen, P. H., & Tiippana, K. (2018). The effect of audiovisual speech training on the phonological skills of children with specific language impairment (SLI). Child Language Teaching and Therapy, 34(3), 269–287. https://doi.org/10.1177/0265659018793697 Holme, L. (2016). Studenter med läs- och skrivsvårigheter inom lärarutbildningen- en högskolepedagogisk
utmaning. I Eriksson-Gustavsson, A., Forslund Frykedal, K. & Samuelsson, M. (Red.), Specialpedagogik - i, om, för och med praktiken (1. uppl. s.135-153). Stockholm: Liber.
Israel, J. (1992). Martin Buber: dialogfilosof och sionist. Stockholm: Natur och kultur.
Josefsson, B. (2007). Strategi för samverkan [Elektronisk resurs] : kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. (2. rev. uppl.) Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: metoder, reflektioner och erfarenheter. (1. uppl.) Stockholm: Natur
& Kultur.
Kraemer, R., & Fabiano-Smith, L.(2017). Language Assessment of Latino English Learning Children: A Records Abstraction Study. Journal of Latinos & Education, 16(4), 349–358.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1080/15348431.2016.1257429
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, A. (2018). Relationellt lärarskap: och pedagogiska möten. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin.
Nettelbladt, U. & Salameh, E. (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn D. 1 Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn. teorier, utveckling och svårigheter D. 2 Pragmatik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik : Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2), 124–138.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Parszyk, I. (1999). En skola för andra: minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i grundskolan.
Diss. Stockholm : Univ.. Stockholm.
Peña, E. D., Bedore, L. M., & Kester, E. S. (2016). Assessment of Language Impairment in Bilingual Children Using Semantic Tasks: Two Languages Classify Better than One. International Journal of Language &
Communication Disorders, 51(2), 192–202.
Quail, M., Williams, C., & Leitão, S. (2009). Verbal working memory in Specific Language Impairment: The effect of providing visual support. International Journal of Speech-Language Pathology, 11(3), 220–233.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1080/17549500802495581
31
Reath Warren, A. (2016). Multilingual study guidance in the Swedish compulsory school and the development of multilingual literacies [Elektronisk resurs]. Nordland, 11(2), 115-142.
Rhoad, D. A., Justice, L. M., Sawyer, B. E., & O’Connell, A. A. (2018). Teacher–child relationships and classroom‐learning behaviours of children with developmental language disorders. International Journal of Language & Communication Disorders, 53(2), 324-328.
Salameh, E. (2008). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Stockholm: Afasiförbundet/Talknuten.
Salameh, E.-K. (2012). Flerspråkig språkutveckling. I C. Hedman (Red), Flerspråkighet i skolan: språklig utveckling och undervisning. (s.27-38). Stockholm: Natur & Kultur.
Salameh, E. & Nettelbladt, U. (red.) (2018). Språkutveckling och språkstörning hos barn Del 3 Flerspråkighet - utveckling och svårigheter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Skolverkets lärportal. (2018). Flerspråkig läs- och skrivutveckling. Hämtad 2019-12-13 från
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/4-specialpedagogik/Grundskola/122_Inkludering_och_delaktighet_flersprakighet/del_07/Material/Flik/Del_07_
MomentA/Artiklar/Flersprakig_las-och_skrivutvekling.docx
Skolverket. (2019). Rätt till modersmålsundervisning. Hämtad 2019-12-13 från
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning
Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training Secondary School Teachers in Instructional Language Modification Techniques to Support Adolescents with Language Impairment: A Randomized Controlled Trial. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 43(4), 474–495.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sverige. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket.
Sverige. Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2. uppl.) Stockholm:
Skolverket.
Sverige. Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm:
Skolverket.
Sverige. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015). Arbeta med språkstörning i förskola och skola.
Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Sverige. Utredningen om kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar
(2016). Samordning, ansvar och kommunikation: vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar : slutbetänkande. Stockholm: Wolters Kluwer.
Sverige (2018). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801).(Nionde upplagan).
Stockholm: Norstedts juridik.
Sverige. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning -en nationell kartläggning om skolors behov av stöd i arbetet med att möta elever med språkstörning.
Sverige. Utredningen om modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer (2019). För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering: modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Stockholm: Norstedts juridik.
Thomas, S., Schulz, J., & Ryder, N. (2019). Assessment and diagnosis of Developmental Language Disorder:
The experiences of speech and language therapists. Autism & Developmental Language Impairments,4, 1-12.
https://doi.org/10.1177/2396941519842812
Thomas, W. P., & Collier, V. (1997). School Effectiveness for Language Minority Students. NCBE Resource Collection Series, No. 9.
Thomas, W. P., & Collier, V. P. (2002). A national study of school effectiveness for language minority students. Long-term academic achievement.
Trost, J. & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. (3.,[rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2012). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wallach, G. P., Charlton, S., & Christie, J. (2009). Making a Broader Case for the Narrow View: Where to Begin? Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 40(2), 201-211.
32
Wallin, A. (2014). Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning: exempelsamling. Härnösand:
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
WHO (2018). ICD-11. Hämtad 13 november 2019 från https://icd.who.int/browse11/l-m/en#/http%3a%2f%2fid.who.int%2ficd%2fentity%2f862918022
Wright, L., Pring, T., & Ebbels, S. (2018). Effectiveness of Vocabulary Intervention for Older Children with (Developmental) Language Disorder. International Journal of Language & Communication Disorders, 53(3), 480–494.
I
Bilaga 1
Missivbrev
Hej!
Vi, Mimmi Flörchinger och Anneli Brodd, skriver den här terminen vårt examensarbete vid speciallärarprogrammet på Stockholms universitet. Vårt arbete kommer att handla om flerspråkighet, språkstörning och samverkan. Vi vill veta hur olika yrkeskategorier samarbetar kring att upptäcka och utreda eventuell språkstörning hos flerspråkiga elever. Vi är intresserade av att upptäcka framgångsrika arbetssätt kring dessa elever då frågan inte är tillräckligt beforskat. Vi vänder oss till dig då du arbetar med detta och besitter kunskap inom fältet.
För att undersöka detta vänder vi oss till dig som är speciallärare/specialpedagoger, modersmålslärare och logopeder. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer kommer att behandlas i vår datainsamling, vilket innefattar att deltagandet är frivilligt och att du kan avbryta din medverkan när som helst.
Datainsamlingen kommer enbart att användas i forskningssyfte och ditt underlag kommer att behandlas konfidentiellt.
Vi hoppas att du kan medverka!
Vid frågor får ni gärna kontakta oss:
Mimmi Flörchinger-Mail: mimmi.florchinger@gmail.com Mobil:XXX Anneli Brodd-Mail: broddanneli@gmail.com Mobil: XXX
Handledare universitetslektor- Mina Sedem- mina.sedem@specped.su.se
Jag ger mitt medgivande att delta i er studie
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
II