I den här studien fick jag endast lärarnas perspektiv på hur motoriken kan påverka eleverna. Om man vill göra annan forskning kan det vara intressant att se elevernas perspektiv på hur motoriken kan påverka dem både fysiskt och psykiskt. Det hade varit intressant att se om de märker att styrkan förbättras och att deras ork och koncentration blir bättre av att röra å sig mer regelbundet och varje dag. Om jag skulle forska vidare hade jag tyckt att det hade varit spännande och intressant att veta.
Referenser
Auno, U. & Brandelius-Johansson, K. (2002). Stärk och utveckla eleven!: självbild och självförtroende som grund för kunskapsutveckling och jämställdhet : här får du idéer, konkreta övningar och arbetsformer. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Bader-Johansson, C. & Elmgren Frykberg, G. (2013). Rörelse och interaktion: om grundmotorik, stress och självreglering. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Berg, L. E & Cramér, A. (2003). Hjärnvägen till inlärning: rörelser som sätter hjärnan på spåret. Jönköping: Brain Books
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ericsson, I. (2005). Rör dig - lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund : Univ., 2003
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/7975
Ericsson, I. & Cederberg, M. (2015). Physical activity and school performance: a survey among students not qualified for upper secondary school, Physical Education and Sport Pedagogy, 20:1, 45-66
Harvard, Åsa (2004). Lek, lärande och motorik. Lund University Cognitive Studies Jagtøien, G. L., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. 1. uppl.
Göteborg: Multicare
Jansson, J. (2005). Jakten på koncentration: från teori till idrott. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-664
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Käll, L. B., Malmgren, H., Olsson, E., Lind’en, T. & Nilsson, M. Effects of a curricular physical activity intervention on children’s school performance, wellness, and brain development. J Sch Health. 2015; 85: 704-713.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur Nonis, K. P. & Jernice, T. S. Y. The gross moto skills of children with mild learning disabilities. National Institute of Education, National Technological University. Vol 29, No: 2, 2014
Paijkull, M. & Uneståhl, L. E. (1993). Jo, du kan!: hur du tränar din mentala förmåga och lever ett rikare liv. [Ny utg.] Örebro: Veje International
Parlenvi, P. & Sohlman, B. (1984). Lär med kroppen det fastnar i huvudet: barns motoriska och intellektuella utveckling. Stockholm: Utbildningsradion
Schmidt, R. A. & Wrisberg, C. A (2001). Idrottens rörelselära: motorik och motorisk inlärning. Farsta: SISU idrottsböcker
Sigmundsson, H. & Pedersen, A. V. (2004). Motorisk utveckling: nyare perspektiv på barns motorik. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och friidshemmet 2011 Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Svensson, P. G. & Starrin, B. (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur
Sollerhed A. C. & Ejlertsson, G. Low physical capacity among adolescents in practical education. Scand J Med Sci Sports 1999: 9: 249-256.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Wolmesjö, S. (2002). Smarta rörelser för fysisk och mental balans: [stärk din förmåga att lära och utvecklas inom utbildning, idrott och arbetsliv]. Farsta: SISU idrottsböcker www.bunkeflomodellen.se hämtad: 2016-04-11
Bilagor
Bilaga A
Missivbrev
Hej!
Jag är en student som läser åttonde terminen på grundlärarprogrammet, årskurs 4-6 på Linneuniversitetet. Just nu håller jag på med en kurs där jag ska undersöka ett område inom ämnet idrott och hälsa för att skriva ett självständigt arbete om detta.
Mitt syfte med det här arbetet är att undersöka vad lärare anser om hur elevernas motorik kan påverka elevernas kunskapsutveckling och i sociala sammanhang. Jag har fördjupat mig i forskning inom området, men jag skulle också behöva ha verksamma lärares syn på det valda ämnet genom intervjuer.
Jag vill därför intervjua dig som är verksam lärare i förskoleklass eller som
fritidspedagog. Det kommer att vara en semistrukturerad intervju, där följdfrågor kan ställas. Intervjun tar cirka 30 minuter och jag hoppas att du har möjlighet att delta.
Jag kommer att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Detta innebär att du deltar frivilligt och att du kan avbryta intervjun när du vill. Ditt deltagande kommer också att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer endast att användas i forskningsändamål.
Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig för mer information. Hoppas vi ses!
Med Vänliga Hälsningar,
Maja Fridlund, mail: mf222ka@student.lnu.se Telefon: 0739474696
Handledare: Anna Hafsteinsson Östenberg, mail: anna.hafsteinsson-ostenberg@lnu.se
Bilaga B
Intervjuguide
1. Vad heter du?
2. Vilken utbildning har du? Hur länge har du arbetat som lärare?
3. Berätta lite om din anställning?
4. Anser du att motoriken har någon betydelse för elevers lärande? Om ja, vilken? Om nej, varför inte?
5. På vilket sätt tror du motorikträning påverkar eleverna?
6. Har motoriken någon betydelse för elevernas självförtroende? I så fall hur?
7. På vilket sätt tror du motorikträning kan påverkar den sociala förmågan?
8. Kan en förbättrad motorik påverka koncentrationsförmågan? I så fall på vilket sätt?
9. Hur brukar du träna motoriken med dina elever?
10. Har du sätt någon skillnad under dina år som lärare att elever med sämre motorik blir förbättrad och på så sätt förbättra deras kunskapsutveckling? Om ja, Förklara hur?
Konkretisera gärna!