Framtida forskning under mer kontrollerade former krävs för att kunna säkerställa effekten av den plyometriska träningen. En högre reglering av den totala träningsvolymen behövs för att kunna utvärdera de enskilda träningsmomentens resultat. Även än mer idrottsspecifika träningsstudier skulle vara intressant, där de olika träningsunderlagen representeras av exempelvis grusväg och gräsplan istället för inomhusmiljöer. Likaså krävs studier med fler försökspersoner, samt med olika tidsomfattning och träningsfrekvens för att kunna undersöka vilka träningsupplägg som är av störst relevans för orienterare. Då denna studie mötte en viss problematik på grund av väderomställning skulle studier även behöva utföras under flertalet olika tidsperioder under året, men framförallt med mer jämförbara förhållanden mellan för- och eftertest.
Studier som tidigare behandlat den plyometriska träningen effekt för traditionell löpning har haft försökspersoner på såväl motionsnivå som elitnivå. Detta vore intressant även inom orienteringen, då det visats att elitlöpare har en bättre löpekonomi vid löpning i tung terräng än subelit (Jensen, Johansen & Kärkkäinen 1999, s. 948). Det hade därmed varit givande att utföra studier på grupper på olika nivå för att kunna undersöka om den plyometriska träningen ger olika effekt beroende på tidigare fysisk kapacitet, samt om den plyometriska träningen kan anpassas efter nivå.
5 Slutsats
5 veckors plyometrisk träning på hårt underlag har förbättrat löpekonomin signifikant vid löpning i obanad terräng (p = 0,03) samt visat en tendens till förbättrad löpekonomi på stig (p = 0,19). Dessa förbättringar skedde trots ett försämrat VO2max (p = 0,0002). Identiska övningar
på mjukt underlag gav ingen förbättring i löpekonomi på något av de testade underlagen. En signifikant korrelation visades mellan förändringen i löptid på prestationstestet och
förändringen i löpekonomi på stig (p = 0,004). Resultaten tyder på att en
prestationsförbättring kan ske trots en oförändrad maximal effekt, och att därmed flera delar inom den fysiska kapaciteten är av stor vikt att utveckla för fullgod prestationsförmåga.
Tack!
Jag vill slutligen rikta ett stort tack till Håkan Carlsson, Svenska Orienteringsförbundet och Filip Larsen för att jag fick möjligheten att genomföra denna studie tillsammans mer er! Filip har som handledare ställt upp dagligen med hjälp och råd vilket uppskattas enormt. Ett stort tack även till Riksidrottsförbundet som finansierat projektet, till personalen på Riksidrottsförbundets idrottsfysiologiska laboratorium som har genomfört testerna, och självklart tack till alla försökspersoner som fullföljde studien och visade stort intresse och
Käll- och litteraturförteckning
Balsalobre-Fernández, C., Santos-Concejero, J. & Grivas, G.V. (2016). Effects of Strength Training on Running Economy in Highly Trained Runners: A Systematic Review With Meta- Analysis of Controlled Trials. Journal of Strength and Conditioning Research, 30(8), ss. 2361-2368.
Barnes, K. & Kilding, A. (2015a). Running economy, measurement, norms, and determining factors. Sports Medicine – Open, 1(8), ss. 1-15.
Barnes, K. & Kilding, A. (2015b). Strategies to Improve Running Economy. Sports Medicine, 45(1), ss. 37-56.
Binnie, M.J., Dawson, B., Arnot, M.A., Pinnington, H., Landers, G. & Peeling, P. (2014). Effect of sand versus grass training surfaces during an 8-week pre-season conditioning programme in team sport athletes. Journal of Sport Sciences, 32(11), ss. 1001-1012.
Bosco, C. & Rusko, H. (1983). The effect of prolonged skeletal muscle stretch-shortening cycle on recoil o felastic energy and on energy expenditure. Acta Physiologica Scandinavia, 119(3), ss. 219-224.
Creagh, U. & Reilly, T. (1997). Physiological and Biomechanical Aspects of Orienteering.
Sports Medicine, 24(6), ss. 409-418.
Fletcher, J.R., Esau, S.P. & MacIntosh, B.R. (2009). Economy of running: beyond the measurement of oxygen uptake. Journal of Applied Physiology, 107(6), ss. 1918-1922.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gollnick, P.D. & Saltin, B. (1982). Significance of skeletal muscle oxidative enzyme enhancement with endurance training. Clinical physiology, 2(1), ss. 1-12.
on the running velocities of elite and amateur orienteer athletes. Scandinavian Journal of
Medicine & Science in Sports, 24(6), ss. 448-455.
Hébert-Losier, K., Mourot, L. & Holmberg, H-C. (2015). Elite and Amateur Orienteers’ Running Biomechanics on Three Surfaces at Three Speeds. Medicine and Science in Sports
and Exercise, 47(2), ss. 381-389.
Jensen, K., Johansen, L. & Kärkkäinen, O-P. (1999). Economy in track runners and orienteers during path and terrain running. Journal of Sport Sciences, 17(12), ss. 945-950.
Lacour, J-R. & Bourdin, M. (2015). Factors affecting the energy cost of level running at submaximal speed. European Journal of Applied Physiology, 115(4), ss. 651-673.
Larsen, F. & Mattsson, M. (2013). Kondition och uthållighet – För träning, tävling och hälsa. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Lucia, A., Oliván, J., Bravo, J., Gonzalez-Freire, M. & Foster, C. (2008). The Key to top-level endurance running performance: a unique example. British Journal of Sports Medicine, 42(3), ss. 172-174.
Macfarlane, D.J. & Wong, P. (2012). Validity, reliability and stability of the portable Cortex Metamax 3B gas analysis system. European Journal of Applied Physiology, 112(7), ss. 2539- 2547.
Moore, I.S. (2016). Is There an Economical Running Technique? A Review of Modifiable Biomechanical Factors Affecting Running Economy. Sports Medicine, 46(6), ss. 793-807.
Paavolainen, L., Häkkinen, K., Hämäläinen, I., Nummela, A. & Rusko, H. (1999). Explosive- strength training improves 5-km running time by improving running economy and muscle power. Journal of Applied Physiology, 86(5), ss. 1527-1533.
Rattray, B. & Roberts, A.D. (2012). Athlete assessments in orienteering: Differences in physiological variables between field and laboratory settings. European Journal of Sport
Science, 12(4), ss. 293-300.
Saunders, P., Pyne, D., Telford, R. & Hawley, J. (2004). Factors Affecting Running Economy in Trained Distance Runners. Sports Medicine, 34(7), ss. 465-485.
Saunders, P.U., Telford, R.D., Pyne, D.B., Peltola, E.M., Cuningham, R.B., Gore, C.J. & Hawley, J.A. (2006). Short-Term Plyometric Training Improves Running Economy in Highly Trained Middle and Long Distance Runners. Journal of Strength and Conditioning Research, 20(4), ss. 947-954.
Smekal, G., Von Duvillard, S.P., Pokan, R., Lang, K., Baron, R., Tschan, H., Hofmann, T. & Bachl, N. (2003). Respiratory Gas Exchange and Lactate Measures during Competetive Orienteering. Medicine & Science in Sports & Exercise, 35(4), ss. 682-689.
Svenska Orienteringsförbundet (2008). Elitplanen. Stockholm: Svenska Orienteringsförbundet.
Turner, A.M., Owings, M. & Schwane, J.A. (2003). Improvement in Running Economy After 6 Weeks of Plyometric Training. Journal of Strength and Conditioning Research, 17(1), ss. 60-67.
Vogler, A.J., Rice, A.J. & Gore, C.J. (2010). Validity and reliability of the Cortex MetaMax3B portable metabolic system. Journal of Sports Sciences, 28(7), ss. 733-742.
Watari, R., Hettinga, B., Osis, S. & Ferber, R. (2016). Validation of a Torso-Mounted Accelerometer for Measures of Vertical Oscillation and Ground Contact Time During Treadmill Running. Journal of Applied Biomechanics, 32(3), ss. 306-310.