• No results found

Det finns många studier kring lärares syn på elever i svårigheter. Däremot inte så många där perspektivet är det omvända: elevers syn på en skola i eventuella svårigheter. I en fortsatt forskning vore det intressant att byta perspektiv från lärare till elever. Jag jobbar själv med ungdomar på det individuella programmet, elever som skolan i många fall har misslyckat att anpassa sig till. Hur ser dessa elever på sin skolgång? Hur har skolan lyckats i sitt uppdrag att anpassa sig till elevernas olikheter? Hur ser eleverna på sig själva som resurser i skolans värld? I den mån det finns problem, vem är bäraren av dem?

REFERENSER

Assarsson, Inger (2009). Utmaningar i en skola för alla – några filosofiska trådar. Stockholm: Liber.

Assarsson, Inger (2007). Talet om en skola för alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Malmö studies in educational sciences, No. 28. Malmö högskola. http://dspace.mah.se/handle/2043/3417

Atterström, Hans & Persson, Roland.S (2000). Brister eller olikheter? Specialpedagogik på alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur.

Bartholdsson, Åsa (2007). Med facit i hand: normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor. Stockholm: Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet.

Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften/Skeptron Occasional papers nr 15. Uppsala universitet. www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf

Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Emanuelsson, Ingemar (2006). I Forsberg, Eva & Wallin, Erik Skolans kontrollregim – ett kontraproduktivt system för styrning? Stockholm: HLS förlag. (s 46-60). European Agency for Development in Special Needs Education (2005). Inkluderande

undervisning och goda exempel, del 2. http://www.european- agency.org/ ...and.../iecp_secondary_sv.pdf

Halkier, Bente (2010). Fokusgrupper. Malmö; Liber AB.

Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket.

Haug, Peder (2000). Bryt etablerade föreställningar. I Pedagogiska magasinet, nr 2, april.

Hester, Stephen (2000). The Local Order of Deviance in Schools. Membership categorisation, motives and morality in referral talk. I Hester, Stephen & Francis, David. Local Educational Order. Ethnomethodological studies of knowledge in action. (s 197-222). Philiadelphia: John Benjamins Publishing Co.

Isaksson, Joakim (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Umeå universitet. umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:240757/FULLTEXT01

Jönsson, Annelis (2010). Vi var Rosengårds problemelever – hur gick det sen? Lund: Studentlitteratur AB.

Karlsson, Yvonne (2007). Att inte vilja vara problem – social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp. Linköping Studies in Pedagogic Practise No 6. Linköpings universitet. www.diva- portal.org /smash/get/diva2: 17529/FULLTEXT01

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) andra upplagan. Den kvalitativa

forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lantz, Annika (2003). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Lundgren, Marianne (2006). Från barn till elev i riskzon. En analys av skolan som kategoriseringsarena. Växjö Universitet. lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2: 207191/FULLTEXT01

Lutz, Kristian (2009). Kategorisering av barn i förskoleåldern – styrning och administrativa processer”. Malmö Studies in Educational Sciences No.44. Malmö Högskola. www.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id= a0A20000003u YEZEA2

Mehan, Hugh (1991). The School’s Work of Sorting Students. I Boden, Deidre & Zimmerman, Don H. Talk and Social Structure. Studies in Ethnomethodology and Conversation Analysis. (s 71-90). Cambridge: Polity Press.

Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik – Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 2005, årg 10 nr 2, (s 124-138).

Nordin- Hultman, Elisabeth. Dags för en SYNVÄNDA. Pedagogiska magasinet 2/08 (s 43-46).

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Tredje upplagan. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken – Motiveringar, genomförande och konsekvenser. Specialpedagogiska rapporter nr 11, november 1998. Göteborgs universitet.

Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter. Stockholm: Liber

Svenska Unescorådet Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Skriftserie 2/2006 http://www.unesco.se/Bazment/Unesco/sv/Svenska-Unescoradets-arbete/ Bestall-broshyrer.aspx

Skolverket (2000) En skola för alla – om det svenska skolsystemet. www.skolverket.se SOU 1999:62 (s 192)

Säljö, Roger & Hjörne, Eva (2008). Att platsa i en skola för alla – elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Svensk författningssamling, Skollag (1985:1100)

Tideman, Magnus & Rosenqvist Jerry m.fl. (2004). Den stora utmaningen. Om att se olikheter som resurs. Halmstad: Högskolan i Halmstad och Malmö.

Tornberg, Gunbritt (2006). Bara man ser till barnens bästa - En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla. Umeå Universitet. www.use. umu.se/digitalAssets/6/6093_avh_tornberg.pdf

Utbildningsdepartementet (1994) Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Utbildningsdepartementet (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: del 1 och 2.

http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894#paragraphAnchor0

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- och

samhällsvetenskaplig forskning.

Wibeck, Victoria (2010). Andra upplagan Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga I

Missiv

2010-10-12

Hej

Just nu håller jag på med min uppsats i specialpedagogik (61-90 hp) vid Linnéuniversitetet och jag skulle vilja ställa en förfrågan till medlemmar i er programgrupp om att medverka i min studie. Främsta syftet med min forskning är att undersöka det yrkesspråk som används när lärare diskuterar elever i svårigheter. Jag skulle även vilja lyfta era tankar kring uppdraget om ”en skola för alla”.

Min önskan är att genom fokusgruppssamtal i fyra programgrupper med fyra personer i varje lyssna på hur ni diskuterar kring ett elevfall som ni själva enats om att lyfta upp. Det ska vara ett fall där eleven befinner sig i någon typ av studiesvårigheter och där ni själva har funderingar, frågetecken eller förslag kring hur det ska hanteras. Det är bra om ni en vecka innan samtalet tillsammans enas om vilken elev som ni tycker ska vara föremål för diskussion. Jag kommer att ge de som deltar några frågeställningar ett par dagar inför samtalet, så att var och en kan fundera en liten stund hemma.

Vi samlas sen ca en halvtimme under en konferenseftermiddag, där ni diskuterar och kommer fram till en gemensam förståelse för fallet. Det ska med andra ord inte ta så mycket tid i anspråk. Min roll är att mestadels lyssna av er diskussion. Möjligen flika in några frågor som kan dyka upp. Jag kommer att spela in diskussionen för att underlätta analysarbetet. Uppsatsen kommer att finnas tillgänglig via Linnéuniversitetets arkiv på nätet.

Naturligtvis publiceras inga namn i rapporten, varken era eller ev. elevers och ni kommer var och en att få ett utdrag av transkriptionen efteråt för genomläsning. En kopia av slutrapporten utlovas.

Jag skulle bli mycket glad och tacksam om fyra stycken i programgruppen skulle kunna tänka sig att medverka i min studie, som jag hoppas kommer att bli intressant.(Tacksam om programansvarig kan anteckna intresse på en gång).

Medverkan är förstås frivillig och det är OK att ångra sig ända fram till dess att inspelningen är slut. Samtalen blir kör förhoppningsvis igång strax före eller efter höstlovet. Jag återkommer snabbt med ett datum.

Bilaga I Intresseanmälan ………. ……….. ……….. ……….. Programgrupp……….

Bilaga II

Frågeguide

Elevfallet:

Hur uppfattar vi problemet i det aktuella elevfallet?

Vilka tänkbara orsaker finns till varför problemet uppstått?

Om åtgärder satts in tidigare: hur har dessa fungerat?

Vilka förslag finns på lösning av problemet?

Uppdraget en skola för alla:

Hur uppfattar vi uppdraget att möta elever i en skola för alla?

Hur fungerar det i praktiken?

Känner vi oss tillräckligt rustade för uppdraget, ex. genom lärarutbildningen, kompetensutveckling eller annat?

Slutfråga:

Related documents