Att utforska hur patienter upplever kommunikationsproblem och hur patienter anser att kommunikationsproblemen bäst bör lösas, relaterat till olika
situationer, skulle kunna bidra till ett vidare perspektiv av problemområdet. En studie med patientperspektivet i fokus skulle kunna ligga till grund för hur rutiner för användning av språktolkservice utformas på avdelningar, utefter Region Skånes riktlinjer. Med tanke på den splittrade bild, av hur sjuk-
sköterskor använder professionell tolk, som framkommit ur intervjuerna i denna studie skulle observationer kunna vara en lämplig metod att komplettera med. Observationer skulle kunna bidra till att ge en mer uppriktig bild av de rutiner som råder på avdelningarna och vilka variationer och likheter som förekommer i hur sjuksköterskor använder professionell tolk. Även en enkätstudie skulle möjligen kunna bidra till ett mer trovärdigt resultat.
Att jämföra denna studie med liknande studier vid andra kliniker skulle kunna bidra till en vidare förståelse för vilka faktorer som spelar roll för hur sjuk- sköterskor väljer att använda professionell tolk i mötet med patienter som inte behärskar det svenska språket. Särskilt intressant skulle det vara att utföra en liknande studie på exempelvis en akutmottagning där möten med patienter är korta och intensiva och där sjuksköterskor ibland behöver få omfattande information från en patient med kort varsel.
SLUTSATS
Sjuksköterskorna i studien visade på osäkerhet vad gäller hur professionell tolk
bör och får användas i kontakten med patienter som inte behärskar det svenska
språket. Professionell tolk används främst i specifika situationer, medicinskt relaterade så väl som omvårdnadsrelaterade men sällan i det dagliga om- vårdnadsarbetet. Det finns inget enhetligt tillvägagångssätt, vare sig inom kliniken eller på de enskilda avdelningarna, vad gäller att ta hjälp av språk- tolkservice. Få sjuksköterskor hade använt professionell telefontolk och Region Skånes riktlinjer för språktolkservice var okända för flertalet informanter i studien.
Eftersom sjuksköterskor löser problem relaterade till kommunikations-
svårigheter utan riktlinjer som grund för beslut är det viktigt att kunskapen om- kring problemområdet blir större och Region Skånes riktlinjer för språktolk- service aktualiseras. Undervisning i hur kommunikation med patienter som inte behärskar det svenska språket, med riktlinjer för språktolkservice som grund, bör ingå som en naturlig del i samtliga sjuksköterskeutbildningar eftersom kunskapen är en förutsättning för att kunna utöva transkulturell omvårdnad.
En förhoppning med denna uppsats är att den, genom att problemområdet belyses, ska bidra till en ökad medvetenhet om en utsatt patientgrupps villkor i Hälso- och sjukvården.
REFERENSER
Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcript in qualitative research. Nurse Education Today; 11, 461-466.
Cioffi, J (2003) Communicating with culturally and linguistically diverse patients in an acute care setting: nurses´ experiences. International
Journal of Nursing Studies, 40, 299-306.
Davies, M M & Bath P A (2001) The maternity information concerns of Somali woman in the United Kingdom. Journal of Advanced Nursing, 36 (2), 237-245.
Dintica, D & Jenei, L (2004) Att ge information till patienter med bristande språkkunskaper – En litteraturstudie. Malmö: Malmö högskola, Hälsa och Samhälle.
Gebru, K & Willman, A (2001) Utbildning i transkulturell omvårdnad – en
didaktisk modell för sjuksköterskeprogrammet. Malmö: Hälsa och
samhälle, FoU-rapport 2001:1. Malmö Högskola.
Gerrish, K (2000) The nature and effect of communication difficulties arising from interactions between district nurses and South Asian patients and their carers. Journal of Advanced Nursing, 33 (5), 566-574.
Graneheim, U H & Lundman, B (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.
Nurse Education Today, 24 (2), 105-112.
Gustafsson, G m fl (2004) Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och
exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hanssen, I (2007) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Helsingforsdeklarationen (2004). >http://www.wma.net/e/policy/b3.htm< Hälso- och Sjukvårdslagen, SFS 1982:763.
Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, 1998:531. Leininger, M (2007) Theoretical questions and concerns: Response from the
theory of culture care diversity and universality perspective. Nursing
science Quarterly, 20 (1), 9-15.
Leininger, M (2002) Culture care theory: A major contribution to advance transcultural nursing knowledge and practices. Journal of transcultural
Leininger, M (2002 a) Essential Transcultural Nursing Care Concepts, Principles, Examples, and Policy Statements. I: Leininger, M &
McFarland, M (Eds) Transcultural nursing concepts, theories, research
& practice (3rd edition). USA: The McGraw-Hill Companies, Inc. Leininger, M (2002 b) The Theory of Culture Care and the Ethnonursing
Research Method. I: Leininger, M & McFarland, M (Eds) Transcultural
nursing concepts, theories, research & practice (3rd edition). USA: The McGraw-Hill Companies, Inc.
Leininger, M (2002 c) Culture Care Assessments for Congruent Competency Practices. I: Leininger, M & McFarland, M (Eds) Transcultural nursing
concepts, theories, research & practice (3rd edition). USA: The McGraw- Hill Companies, Inc.
Malm, C & Wallén I (2004) Vem ska tolka? – En litteraturstudie om olika sätt att tolka i omvårdnadssituationer. Malmö: Malmö högskola, Hälsa och Samhälle.
Malmö stad (2006) Integration och mångfald.
>http://www.malmo.se/arbeteintegration/integrationmangfald.4.33aee30d 103b8f15916800069846.html<
Persson, P & Stam, K (2007) Sjuksköterskans transkulturella omvårdnad - en enkätstudie. Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle.
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research Methods, Appraisal
and Utilization (6th edition). Philadelphia: Lippincott.
Polit, D & Beck, C (2001) Essentials of nursing research Methods, Appraisal
and Utilization (5th edition). Philadelphia: Lippincott.
Povlsen, L m fl (2004) Diabetes in children and adolescents from ethnic minorities: barriers to education, treatment and good metabolic control.
Journal of Advanced Nursing, 50 (6), 576-582.
Region Skåne (2006) Riktlinjer för språktolkservice inom hälso- och sjukvården. Antagna av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2006-12-13, § 220.
>http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/riktlinjerspraktolkse rvice.pdf<
Rooke, L (1994) Omvårdnadsteoretiska ansatser i praktisk verksamhet. Stockholm: Liber utbildning AB.
BILAGOR
Bilaga 1: Intervjuguide
Bilaga 2: Sammanfattning av Region Skånes riktlinjer för språktolkservice Bilaga 3: Samtyckesbilaga
Bilaga 4: Informationsbilaga
Bilaga 1
Intervjuguide
Hur använder du professionell tolk i ditt arbete?
Hur gör du i situationer då du behöver kommunicera med en patient som inte behärskar det svenska språket?
– Vilka metoder/hjälpmedel använder du dig av?
– Kan du se några fördelar/nackdelar med att använda anhöriga som tolk? I vilken situation anser du som sjuksköterska att det är viktigt att anlita
professionell tolk?
I vilken situation väljer du som sjuksköterska att anlita professionell tolk? Finns det situationer då du som sjuksköterska avstår från att anlita en professionell tolk trots att du kan se att behovet finns?
(Kan du beskriva en sådan situation?) – Av vilka skäl väljer du att avstå? – Vad får/ fick det för konsekvenser? – Vad innebar det för dig/ patienten? Använder du dig av telefontolk?
– I så fall, i vilka situationer?
– Vilka fördelar/ nackdelar ser du med att använda telefontolk? Känner du till de regionala riktlinjerna för användning av tolk?
(Om inte, läses en sammanfattning av de regionala riktlinjerna upp för
informanten.)
Anser du som sjuksköterska att riktlinjerna efterföljs på avdelningen?
Hur anser du att sjuksköterskor i allmänhet på avdelningen förhåller sig till att använda professionell tolk?
Sammanfattning av Region Skånes riktlinjer för språktolkservice
Enligt HSL har alla patienter rätt till att få begriplig information om sitt hälso- tillstånd, om undersökning och behandling. Vårdgivaren har ett medicinskt ansvar för att informationen uppfattas korrekt och för att kunna leva upp till detta är kravet på tolk en förutsättning i de fall vårdgivaren och patienten inte talar samma språk.
Tolkar som anlitas inom sjukvården skall vara professionella och väl utbildade, d.v.s. vara auktoriserade och företrädesvis inneha kompetens för sjukvårds- tolkning. En god tolk garanterar att språksvårigheter inte leder till sämre sjuk- vård, både när det gäller personalens trygghet och om att undvika missförstånd som kan leda till felbehandling.
Tolkning med hjälp av en person med familjeband till patienten ska inte före- komma. Användning av tolk ska styras av behovet. Tolkservice ska ingå som en naturlig del i kvalitetsarbetet.
Bilaga 3