Denna uppsats ämnade att se hur HR-chefer inom kommuner arbetar med den psykosociala arbetsmiljön. Att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön är viktigt då många befinner sig större delen av livet i arbete och när arbetsmiljön är god förbättrar det hälsan överlag hos de anställda och i sin tur befolkningen. I framtiden kan det vara intressant att belysa denna fråga från olika perspektiv där anställda och chefer kan vara ett alternativt urval för att få ett helhetsperspektiv på fenomenet. Det skulle även vara intressant att undersöka skillnader i och likheter i det psykosociala arbetsmiljöarbetet mellan offentliga och privata verksamheter då det kan finnas olika förutsättningar att arbeta hållbart med denna fråga.
REFERENSLISTA
Arbetsmiljöverket. (2016). Arbetsmiljöstatistik Rapport, 2016:2. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket. (2016). Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Stockholm: Arbetsmiljöverket
Bass, B., & Riggio, R. (2006). Transformational leadership (2nd ed.). Mahwah, N.J: L. Erlbaum Associates.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Cummings, Macgregor, Davey, Lee, Wong, Lo, . . . Stafford. (2010). Leadership styles and outcome patterns for the nursing workforce and work environment: A systematic review. International Journal of Nursing Studies, 47(3), 363-385. Doi:
10.1016/j.ijnurstu.2009.08.006
Docherty, P., Kira, M. & Shani, A.B (ed.). (2009). Creating Sustainable Work Systems:
Developing social sustainability. London: Routledge.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of advanced
nursing, 62 (1), 107-115. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Graneheim, U.H., & Lundman. B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112. Doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Günzel, M., & Zanderin, L. (2012). Arbetsmiljörätt och rehabilitering. Malmö: Liber. Gard, G. (2014). Hälsopromotion ur ett psykosocialt perspektiv. I E. Holmström & K.
Ohlsson (Red.) Människan i arbetslivet (s. 57-74). Lund: Studentlitteratur. Hultin, H, Hallqvist, J, Alexanderson, K, Johansson, G, Lindholm, C, Lundberg, I, . . .
Christina, Lindholm. (2011). Work-related psychosocial events as triggers of sickleave – results from a Swedish case-crossover study. Bmc Public Health, 11(175). Doi: 10.1186/1471-2458-11-175
Kaufmann, G., & Kaufmann, Astrid. (2016). Psykologi i organisation och ledning. Lund: Studentlitteratur.
Kira, M., & Forslin, J. (2008). Seeking regenerative work in the post-bureaucratic transition.
Journal of Organizational Change Management, 21(1), 76-91. Doi:
10.1108/09534810810847048
Kira, M. & van Eijnatten, F. M. (2011), Socially Sustainable Work Organizations: Conceptual Contributions and Worldviews. Systems Research and Behavioral Science, 28(4). 418–421. Doi: 10.1002/sres.1083
Kira, M., van Eijnatten, F. M. & Balkin, D. B. (2010). Crafting sustainable work: development of personal resources. Journal of Organizational Change Management, 23(5), 616– 632. Doi: 10.1108/09534811011071315
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Melchior, Maria, Berkman, Lisa F., Niedhammer, Isabelle, Zins, Marie, & Goldberg, Marcel. (2007). The mental health effects of multiple work and family demands; A prospective study of psychiatric sickness absence in the French GAZEL study.(Author
abstract)(Clinical report). Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 42(7), 573-82. Doi: 10.1007/s00127-007-0203-2
Munir F, Burr H, Hansen JV, Rugulies R, Nielsen K. (2011) Do positive psychosocial work factors protect against 2-year incidence of long-term sickness absence among employees with and those without depressive symptoms? A prospective study.
Journal of Psychosomatic Research. 2011;70(1), 3-9 Doi:
10.1016/j.jpsychores.2010.09.014
Munir, F., Nielsen, K., Garde, A., Albertsen, K., & Carneiro, I. (2012). Mediating the effects of work–life conflict between transformational leadership and health‐care workers’ job satisfaction and psychological wellbeing. Journal of Nursing Management, 20(4), 512-521. Doi: 10.1111/j.1365-2834.2011.01308.x
Lundman, B., & Hällgren Granheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 219-234). Lund: Studentlitteratur.
Nieuwenhuijsen, K., Bruinvels, D., & Frings-Dresen, M. (2010). Psychosocial work environment and stress-related disorders, a systematic review. Occupational
Medicine, 60(4), 277-286. Doi: 10.1093/occmed/kqq081
SBU (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom:
en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU.
Skakon, J., Nielsen, K., Borg, V., & Guzman, J. (2010). Are leaders' well-being, behaviours and style associated with the affective well-being of their employees? A systematic review of three decades of research. Work & Stress, 24(2), 107-139. Doi:
10.1080/02678373.2010.495262
Skr. 2015/16:80. En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016–2020. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/48fbb1/contentassets/414e55ccaf03458fb6716bc7fedc24c
9/en-arbetsmiljostrategi-for-det-moderna-arbetslivet-skr.-20151680
SOU 2016:55. Det handlar om en jämlik hälsa: Utgångspunkter för Kommissionens vidare
arbete. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
SOU 2017:4. För en god och jämlik hälsa: en utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
SOU 2017:24. Ett arbetsliv i förändring: hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Toivanen, S., & Vinberg, S. (2012). Arbete och ojämlikhet i hälsa i vuxenlivet. I M. Rostila & S. Toivanen (Red.), Den orättvisa hälsan (s.318 - 341). Stockholm: Liber.
Vingård, E. (2015). En kunskapssammanställning: Psykisk ohälsa, arbetsliv och
sjukfrånvaro. Stockholm: FORTE.
Weman-Josefsson, K. & Berggren, T. (2013). Psykosocial Arbetsmiljö Och Hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Winroth, J. (2018). Organisationshälsa: En bok om ett hållbart arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.
BILAGA A INTERVJUDUIDE
Bakgrundsfrågor
Kan du berätta vad du har för bakgrund innan du började här som HR-chef? Hur viktigt anser du att arbetet med de psykosociala arbetsmiljöfrågorna är?
Arbetet med psykosocial arbetsmiljö
Hur definierar ni psykosocial arbetsmiljö i er organisation?
Vilka handlingsplaner har ni gällande arbetet med den psykososociala arbetsmiljön?
Hur arbetar du med dessa frågor på din arbetsplats?
Skulle du kunna beskriva hur medarbetare involveras i arbetet kring den psykosociala arbetsmiljön? På vilket sätt sker samverkan med andra när det gäller den psykosociala arbetsmiljön här på
arbetsplatsen?
- Hur upplever du att detta samarbete fungerar?
Vad i arbetet med att främja en bra psykosocial arbetsmiljö tycker du fungerar bra?
Vad i arbetet med att främja en bra psykosocial arbetsmiljö tycker du fungerar mindre bra? Kan du förklara vilket stöd du har i arbetet med den psykosociala arbetsmiljön?
Effekter av det psykosociala arbetsmiljöarbetet
Skulle du kunna beskriva konkret hur ni arbetat för att stärka den psykosociala arbetsmiljön? Hur ser ni resultaten av arbetet med det psykosociala arbetsmiljöarbetet?
Kan du ge exempel på någon förbättring som blivit resultatet av insatser i den psykosociala arbetsmiljön
Förutsättningar för att lyckas med det psykosociala arbetsmiljöarbetet
Vilka förutsättningar anser du krävs för att utveckla en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur skulle du lägga upp arbetet med den psykosociala arbetsmiljön om du fick bestämma?
Avslutning
Finns det något du vill utveckla eller lägga till kring det vi har pratat om idag?
BILAGA B MISSIVBREV
HejMitt namn är Fredrik Follmer och jag läser sjätte terminen på folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Jag ska nu skriva mitt examensarbete med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur HR-chefer arbetar för att uppnå en bra psykosocial arbetsmiljö för de anställda.
Urvalet av personer att intervjua kommer bestå av HR-chefer i kommuner i mellansverige. Du är en av sex (fem) personer som jag valt ut att intervjua då dina kunskaper om detta är ett värdefullt bidrag till min uppsats.
Intervjun kommer ta cirka 30–40 minuter att genomföra och kommer med hjälp av en diktafon spelas in som en ljudfil. Det inspelade materialet kommer att skrivas ut, bearbetas och analyseras.
För att säkerställa konfidentialiteten kommer privata utsagor som identifierar deltagare i studien inte att avslöjas. Det insamlade materialet kommer att förvaras på sådant sätt att inga personuppgifter kan komma att röjas eller obehörig får tillgång till det. Materialet kommer endast att användas i examensarbetet av mig. Men min handläggare kan dock vid behov få tillgång till materialet. Vill du avbryta deltagandet i intervjun så får det ske när som helst och det insamlade materiellt kommer då att raderas.
Examensarbetet är tänkt att bidra till kunskap om hur arbetet med den psykosociala
arbetsmiljön kan ske ur ett hållbart perspektiv. Examensarbetet kommer att presenteras och examineras i slutet av april 2018
Vid frågor kan du kontakta mig eller min handledare Med vänlig hälsning
Fredrik Follmer Telefon: 0735450402
Mail: ffr15002@student.mdh.se Handledare: Anita Larsson Telefon: 0704406516
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00